mrsoybean

De ekologiska effekterna av dagens produktionssätt är alltför stora för att man ska kunna fortsätta producera på samma sätt. Man odlar som sagt var sojabönor på mark som man får fram genom att förstöra väldigt artrika naturtyper. Marken är dessutom inte särskilt väl lämpad för just odling av sojabönan. Den marken som man använder behöver berikas innan man kan få sojabönan att växa där. I längden kommer ett sådant brukande av jorden inte att vara hållbart. I sojaproduktionen används även mycket bekämpningsmedel. Problemen med detta är att skadedjuren med tiden kommer att utveckla resistens och då måste man ta fram nya, ännu starkare bekämpningsmedel, och så är man inne i en ond cirkel.

a.       Var är den största konsumtionen?


Den största konsumtionen av soja är i Europa. Ca 18 miljoner ton soja importeras till Europa av BARA Brasilien. USA är världen största soja producent. Största konsumtionen ligger i Europa men sen går det att diskutera hur mycket människor konsumerar sojan. I Sverige är de största konsumenterna våra kor som äter 98% av den svenska importen av soja.


b.      Var säljs produkterna och vem konsumerar?


Eftersom sojaproduktionerna sker i fattiga länder exporteras de till rika länder i Europa. Billiga grödor förädlas i Europa som sedan blir färdiga produkter. Förädlingen sker i de Europeiska länderna, det är de som får den stora vinsten. De görs för oss konsumenter och vår efterfrågan. Produkterna säljs i Europa och konsumeras av oss.

c.       Konsumeras grödan i eget land?

Sojan konsumeras i Sverige av stora mängder och kommer snart börja produceras här. Det beror på att man vill ha närproducerat och ekologisk soja. Dessvärre stödjer inte det svenska klimatet för sojaodlingen och utan bekämpningsmedel är det svårt att producera soja. Då är den inte ekologisk länge. Man vill heller inte genmodifiera soja som eftersom det kan konkurrera ut den biologiska mångfalden av både växter och djur arter moch förstöra balansen i ekosystemen. Konsumtionen är beroende på vår import av soja. I Sverige är vi väldigt beroende av sojan.

Som det tidigare nämnts har klyftorna mellan rika och fattiga blivit större. Det är ekonomiska skillnader som i sin följd leder till sociala. Ekonomin som baseras på odlingen, handeln och förädlingen sker mellan eller i två delar av världen (den fattiga och den rika). Efter andra världskriget skrevs en universell regel för de mänskliga rättigheterna vi föds med. Nästan alla länder i världen har skrivit under de, men dessvärre följs inte alla. Arbetsrättigheter är ett vanligt exempel på regler som inte följs. Odlingen i de sydamerikanska länderna är snabb och effektiv. Företagen stödjer växtbesprutningen som ska göra deras produkter säkrare mot de naturliga hoten.

 

Hur påverkas arbetarna utav detta?

 

De som arbetar på fälten påverkas mest. De är fattiga, undernärda och oroliga. Fattiga för att de inte får tillräckligt betalt för sitt arbete, undernärda för att de inte har råd att spendera mycket pengar på mat, och oroliga för framtiden. Dessa jobb som bara sker i olika årstider vilket får negativa konsekvenser hos arbetarna som bara får deltidsarbeten. Dessutom behövs inte en stor arbetskraft vid odlingen eftersom stora maskiner klarar av det tunga arbetet.

Allteftersom det finns storbönder och företag som producerar sojabönor konkurreras småbönderna ut. Låga priser i Sverige är höga priser hos arbetarna. De har ett litet inflytande och makt att påverka sin situation.

 

Vad kan vi konsumenter göra för en social hållbarhet?

Det som saknas hos sojaproducerande länder i Sydamerika är fackliga organisationer. När vi har övertaget och kan styra vår efterfrågan på en produkt borde vi välja det rätta valet för att uppehålla de mänskliga rättigheterna. Det är arbetarna och människor som skadas av minskad biologisk mångfald. De skadas av bekämpningsmedel som används på våra billiga produkter. Medan vi sparar pengar förlorar de deras när de har så lite från början. Vi måste uppmuntra och stödja fackliga förbund i dessa länder. Vi kan även skapa och stödja ett universellt fackligt förbund som gäller i hela världen. Det kan skapa bättre förutsättningar för ekonomin, miljön och arbetsrättigheterna i hela världen. En sak våra politiker kan gör är att beskatta soja som inte stödjer en hållbar utveckling. Av de pengarna kan politiker INVESTERA i fattiga länder istället för att pumpa ut bistånd. Bistånd är mycket bra men hur hjälper det människorna långvarigt. Med investeringar på utbildning eller på komparativa produktioner kan vi hjälpa landet skapa en starkare ekonomi vilket resulterar i högre levnadsstandard i de fattiga länderna.

Världen idag har ett stort gemensamt problem som kan lösas om alla jordens människor samarbetar. Det är den globala uppvärmningen och dess effekter som sprider sig ut över hela jordklotet. Vi människor har länge utnyttjat världens resurser på ergonomiska sätt. Eftersom klyftorna är stora mellan fattiga och rika har ”vi” rika en högre status. Vi har på ett sätt högre makt även fast vi skrivit på konventionen att alla ska ha samma rättigheter osv. Om vi är överlägsna och kan kontrollera dagens sociala, ekonomiska och ekologiska samhälle borde vi göra någon nytta av den makt vi har.

Den stora frågan är hur?

Soja som de flesta vet är en s.k. ”supergröda”. Den ersätter kött vilket inte bidrar till en hållbar utveckling. Den har hög proteinhalt med aminosyror samtidigt som man kan förädla produkten till olika varor som olja, foder och eventuellt bilsäten.  Soja är en multifunktionell gröda med många positiva fördelar. Ur ett ekologiskt perspektiv ligger nackdelen inte i grödan, utan hos produktionen, handel samt konsumtionen av grödan. Ifall soja användes på ett bättre sätt och i rätt mängder skulle det varit bra. Att en ko äter vår mat för att ge mer mjölk (vilket vi i Sverige inte behöver) bidrar till stora växthusgaser.

Frågan är då, om vi vet alla nackdelar och vad som kan göras åt detta, varför blir det inte gjort?

Växtbesprutning är vanligt i producentländer (oftast u-länder) som i-länder har sin efterfrågan från. Eftersom soja är världens mest genmodifierade gröda har den blivit resistent mot Herbizid som är ett bekämpningsmedel. Sojan kallas RRsoy och kräver 10-20 liter glyfosfat/ha! Vi letar efter en ekologisk hållbarhet samtidigt som vi besprutar växter som skadar miljön i landet där grödan växer. Konsumenter och företag tror att skadan bara sker i det landet men det man har missat är att ett ekosystem har en global påverkan. Förr eller senare när ekosystemtjänster inte finns för att hålla den balansen i naturen kommer vi människor att drabbas. Många sydamerikanska växter används som medicin. När sojafälten rörs om eroderas marken och för snabb produktion under en lång tid får marken att utarmas. Den biologiska mångfalden av både växter och djur i Cerrados, Brasilien är väldigt stor. Det finns 550 fågelarter, 150 däggdjursarter, 800 sorters träd, 4000 kärlväxter, 90000 insektsarter och 40000 svamparter. Alla dessa är mer eller mindre beroende utav varandra. Tänk dig då att utplåna en art i skogen som har störst påverkan, vad händer då? Den biologiska mångfalden sjunker drastiskt.

Hur kan vi konsumenter skapa en ekologisk hållbarhet i världen?

Eftersom vi konsumenter ”håller korten” har vi störst makt. Vi kan bestämma vad vi vill köpa, om det är billig och ekologisk ohållbar soja eller kravmärkt. Det andra vi kan bestämma är vart sojan kommer ifrån, dvs om den är komparativ till det landet den är producerad. Det har både en negativ och positiv påverkan. Sojan är bäst anpassad till klimatet i Kina. Om vi köper mer soja från Kina kan vi bevara ekosystemet i Brasilien. Detta kommer att leda till stor minskad inkomst för den brasilianska ekonomin. MEN om vi bara köper kravmärkt soja från Brasilien får de mer pengar och dessutom kan de specialisera sig på grödor som är komparativa till deras klimat. En annan sak som inte nämns är det virtuella vattnet som vi tar från Brasilien. Våra livsmedel kräver mycket vatten vilket det finns lite av i produktionsländer. Man brukar säga att soja tar 1-2 m³ vatten/kg multiplicera det med export av soja så kan vi se hur mycket vi ”rånar” våra producenter, både med kapital och vatten.

 

Sojabönan produceras i väldigt stora mängder och finns därför i väldigt många varianter. De flesta sorterna klarar inte för mycket regn när bönorna mognar och skördas men de klarar heller inte att det är väldigt torrt just då. Vid andra tidpunkter klarar de korta torrperioder men behöver i varma länder minst 500-750 mm regn för att ge en bra skörd.

Nästan alla sorter är väldigt känsliga för dagsljusets längd. Mellan 12 och 14 soltimmar per dag är lagom. Längre leder till att många sorter inte blommar och kortare gör att de blommar förtidigt. Däremot finns det sorter som förädlats och framställts så att de t.o.m. kan odlas i Sverige. Sveriges odling är dock väldigt liten. Största produktionen sker i varmare länder som Brasilien, USA och Argentina.

Odling av sojabönor är bra för jorden eftersom de binder kväve från luften och på så sätt tillför näringsämnen till jorden. Detta gör att konstgödsel sällan behövs vid odlingen. De växer bäst i mullrika, relativt lätta jordar. Lätta jordar betyder sandjordar (till skillnad från lerjordar). 

Kalcium, och därmed ett högt pH, behövs för bildandet av de knölar på rötterna som gör att plantan kan fixera kväve från luften. Ett pH-värde runt 6-6,5 är bäst men det finns sorter som klarar även sura och alkaliska (basiska) jordar.

Sådden sker sent, när jordtemperaturen är ca 10°C. Där största delen av bönorna odlas är växtperioden 4-5 månader.

Vad är de största ekonomiska konflikterna idag? Jo det är arbetslöshet, fattigdom, finanskris och det som förenar alltihopa är HANDEL. Handel är en form av kommunikation mellan olika länder då de köper och säljer varor till varandra. Vi lever i en globaliserad värld där vår ekonomi är så pass sammanflätad att vi inte klarar oss utan andra. Soja växer i länder som USA, Kina, Argentina och Brasilien. De sydamerikanska länderna producerar billig soja med stor avkastning vilket är en stor vinst för oss konsumenter i Europa. Européer, Amerikaner och Kineser har länge styrt den globala ekonomin och gjort den ostabil, men varför? Det är för vi länge koloniserat och utnyttjat andra länder och befolkningen där. Varför fortsätta göra samma sak fast på ett lagligt sätt när det förstör ekonomin? Vi gör oss rikare genom lägre priser i Sverige men folket i Brasilien fattigare pga vårt utnyttjande av deras resurser. Vi borde egentligen investera i andra länder för att skapa en hållbar ekonomi.

 

De svenska korna äter 98 % av den totala sojaproduktionen medan vi människor nöjer oss med 2 %. Grödan odlas i stora åkerfält som innan var fina regnskogar där den biologiska mångfalden var stor. Nu stödjer vi Européer avverkning av dessa skogar och för vad? För att våra kor ska producera mer mjölk när efterfrågan inte är lika stort som utbudet. Vad händer med mjölken då? Den skickas tillbaka till Brasilien där den svenska mjölken konkurrerar ut den brasilianska. Vi som konsumenter måste se de negativa effekterna av soja istället för de låga priserna. Låga priser i detta land kanske leder till fattigdom och arbetslöshet i ett annat. Eftersom de stora fälten ägs av staten drar de skatt på lokala sojaodlarna. Småbönderna driver egen produktion men tjänar väldigt lite på den. Det är pga skatten. Staten vill inte att sojaodlarna ska få större vinst än staten själv som äger dessa stora åkrar, men också för att tjäna pengar på småböndernas produktion . På åkrarna krävs det relativt liten arbetskraft. Produktionen av soja ökar med 25 % medan priserna sjunker med 40 %. Samtidigt är 800 miljoner människor för feta medan samma motsvarade siffra sover med en hungrig mage.

 

Vad kan detta bero på?

 

Det är vårt behov av att ha mer utan att tänka på vad den andre får. Vad är lösningen på allt detta? Att försörja världens befolkning med mat utan att undergräva det biologiska systemets produktionsförmåga. Genom avreglering kan man satsa på produktion där det mest passar in. Vi kan minska produktionen av soja och använda mer konsumtion till människor än djur. Vi konsumenter kan även välja att köpa rättvisemärkta sojavaror som konstaterar att sojan inte har en negativ påverkan på miljö såsom social kompetens i produktionslandet. Om det fanns fritt konkurrerande företag som satsade på soja kunde ekonomin höjas samtidigt som arbetslösheten minskar. Det innebär fri konkurrens där andra länder kan investera i jordbruk där befolkningen ligger. Man måste utnyttja de absoluta fördelarna med de relativa och sedan handla med varandra för att dela produktionen.

VAR INTE PROTEKTIONISTISKA – ETT ANNAT LANDS FÖRDELAR KAN VARA DINA MED OM DU HITTAR DINA KOMPARATIVA FÖRDELAR!!!

Sojabönan – handel
De tre största exporterna av sojabönor är USA, Brasilien och Argentina följt av Kina.
I till exempel Argentina är landet beroende av exporten, då de har en exportskatt som bidrar till den statliga kassan med flera miljoner per år. Dock söker vi alltid närproducerade produkter därav räknar man med att inom en framtid kunna odla sojabönor i Sverige och kanske självförsörja oss tillslut, men hur kommer det då att drabba de stora exporterna? Sverige importerar nu cirka 250 000 ton sojaprodukter. Man menar att de miljöproblem som uppstår vid exporten och den stora GMO-frågan har gjort det aktuellt att odla i Sverige. Jag tror på närproducerat, men som sagt hur ska till exempel Argentina klara sig utan sin export?

Sojabönor används även inom annat än ätbara produkter, biodiesel är en produkt som ökar på marknaden. Vanlig diesel kommer år 2010 att få blandas ut med 7 % biodiesel (5% år 2009), vilket ökar omfattningen av biodiesel på marknaden.

Den största delen av sojabönor som importerats till Sverige används som foder till bland annat våra kossor. Att äta kött (vilket vi gör i enormt stora mängder) är inte heller bra för miljön likaså att dessa länder som exporterar, exempelvis Brasilien skövlar sina regnskogar för att odla dessa sojabönor. De släpper ut bekämpningsmedel och kalk i jorden som förorenar naturen.
Jag tvivlar på att man kan hitta något miljövänligt med denna gröda, mer än att den är nyttig att äta, vilket vi människor själva knappt gör (jämfört med andra användningsområden)

De som tjänar på sojabönorna är då inte de fattiga bönderna som odlar dem. De flesta bönder använder GMO vilket innebär att bönderna varje säsong måste köpa från de stora företagen som säljer GMO-frön. Det finns i inga Fair Trade sojabönor, det vill säga att bönderna antagligen inte har speciellt bra kontrakt.

Var produceras sojabönan?
Sojabönan växer naturligt i Asien och Ryssland, främst i Kina och Korea, men Amerika står idag för den största produktionen. Nord-och Sydamerika producerar tillsammans 55% av alla sojabönor i världen, Asien de resterande 45%. I Sydamerika är Brasilien och Argentina de största producenterna, men tyvärr drabbas regnskogen när man hugger ned den och påverkar mångfalden i skogen.

Vem odlar sojabönan?
I Sydamerika odlas sojabönan av fattiga bönder, som oftast gått över till att odla sojabönor eftersom det är mest lönsamt. Åtminstone 50% av alla sojabönor som produceras är genmodifierade. GMO-grödor är sterila och kan alltså inte sprida vidare sina frön. Det sätter bönderna i beroende till de stora multinationella företagen eftersom de måste köpa nya GMO-frön för att fortsätta odla.
Alprosoja uppger att det inte existerar någon Fairtrade-märkning för sojabönsbönder men att de (Alprosoja) försöker samarbeta med samma bönder år efter år och ge de bra förutsättningar.
I Sverige går det att köpa Kravmärkta sojabönor men det är endast en liten, liten del som är Kravmärkta.

"Koncentrationen av sojaodling i Brasilien och animalieproduktion i EU är förkastlig även ur ekologisk synvinkel.Små mjölkproducenter i Brasilien, som har en miljömässigt bra produktion, slås ut och multinationella företag övertar hela marknaden." http://www.wwf.se/source.php/1119529/wwf-1078461-1.pdf

När odlas sojabönan?
Sojabönan odlas helst i 20-30 grader Celsius. Om temperaturen understiger 20 grader eller överstiger 40 grader påverkas skörden negativt. Eftersom det inte är lönsamt med en produktion som inte är igång hela året tvingas bönderna odlas fast det är jorderosion. Med erosion menas att det översta lagret av marken försvinner och med det även näringsämnena i marken. Det leder till att jorden inte längre kan brukas. I USA betalar regeringen ut en ersättning till bönderna ifall det blir jorderosion så att de inte ska behöva odla och därmed förvärra erosionen. Men i de fattiga länderna tvingas man odla en då vilket förvärrar problemet. Slutligen finns ingen jord kvar att bruka och då är det allvarliga problem.
I vissa delar av Brasilien behöver man kalka och bespruta jorden för att kunna odla sojabönan och frågan är om det inte är bättre att lägga produktionen på ett annat ställe där man inte behöver förstöra miljön(?).

Källa: WWF http://www.wwf.se/source.php/1116634/wwf-1019745.pdf

Soja används främst till:

Djurfoder

Mat för människor

Olja

Men även har även förekommit i Läkemedel, Telniska ändamål; t ex bläck, bekämpningsmedel, fiber, lim och tvättmedel




Trots det stora antalet nyttiga sojabaserade matvaror så är det import av soja till djurfoder som utgör den stora volymen av den svenska importen av sojabönor, sojamjöl och liknande produkter. Av importen till Sverige går omkring 385 000 ton till djurfoder och bara ca 6 600 ton till mat för människor . I Sverige används således 98.5 % av sojan som importeras till djurfoder och bara 1.5 % går till mat för människor.
Till detta ska läggas en viss svensk import av sojaolja.




D v s; mängder med djurfoder till betesdjur som bl a produserar mjölk, eller kött. Och minimala mängder går till oss människor.

Nu när man fått lite info om vår gröda borde man kanske veta frågeställningen vi ska svara på. Här kommer den!

a.       Vad är grödans egenskaper/användning av grödan? Protein, avkastning och hållbarhet. Olika sorters varianter. Produkter.

b.       Hur påverkar produktionen ekonomin för länderna och företagen samt arbetarna?

 

c.       Vart sker produktionen av grödan? Vem odlar den? När odlas den?

d.       Vem tjänar på grödans produktion samt hur mycket fördelas vinsten?

 

e.       Vad krävs för grödan att odlas? Ex arbetskraft, klimat, miljö.

f.        Hur många steg har grödan innan den konsumeras? Reklam och marknadsförings påverkan på grödan.

 

g.        Var är den största konsumtionen?

h.        Var säljs produkterna och vem konsumerar?

i.         Konsumeras grödan i eget land?

j.        Vad händer med produktionen/grödan efter alla steg och hur påverkar det miljön?

k.        Hur sker import och export och hur påverkar det priset, människor och miljön?

 

Det blev ganska många frågor men varje fråga hör ihop till en annan.

Trevlig  läsning önskar vi ifrån grupp 2

Här kan man se att sojabönan inte bara används som livsmedel

Efter att ha läst massa artiklar, rapporter, böcker och texter om alla sorters problem kan det mesta kännas hopplöst. De sociala, lokala, globala och ekonomiska problem som formar dagens samhälle. Alla artiklar där problemen nämns ger läsaren en dyster syn på denna värld vi lever i. Det pumpas bara ut information om alla möjliga sorters kriser och hur människor runt om i världen har det dåligt. Klyftan mellan de fattiga och rika ökar vilket resulterar i enorma vågor av kriser och konflikter. Den stora frågan är då:

Varför får vi bara läsa om konflikterna och inte veta hur vi ska agera mot dem?

Svaret på den frågan får du läsa mycket om i denna kategori. Den är tillägnad åt oss (konsumenterna i Europa). Det är för att vi ska förstå hur vi kan påverka alla dessa globala kriser. Det är för att vi ska kunna förstå hur rika företag får sin vinst av vår konsumtion och vilka det är längst ner på "produktstegen".

Här kan du läsa om produktionsproblem och DIN insats för att göra arbetsförhållanden samt de ekonomiska och ekologiska problemen bättre.

Trevlig lästid önskar vi ifrån grupp 2

Vi har alltså bestämt oss för att specialisera oss på sojadryck. Lättare sagt än gjort... Det här är alla varianter som finns på den svenska marknaden (enligt Djurens rätt i mars):

Alpro Sojadryck
Alpro Sojadryck Kalcium
Alpro Sojadryck Light kalcium (KM)Alpro Sojadryck Natur

Carlshamn M. Sojadryck Naturell

GoGreen Sojadryck
GoGreen Sojadryck + kalcium
GoGreen Sojadryck Naturell

Natumi Sojadrink Osötad
Natumi Sojadrink Kalcium
NaturGreen Sojadrink Kalcium

NaturGreen Sojadrink Omega-3

Provamel Sojadryck Naturell
Provamel Sojadryck Special
Provamel Sojadryck Extra 
Provamel Sojadryck Plus kalcium 

Sojade Sojadrink Naturell
Sojade Sojadrink Kalcium
Sojade Sojadrink Vanilj

Soy Dream Original

TofuLine Mjölkfri Naturell
TofuLine Mjölkfri Sötad

Dessutom finns det många med choklad, vanilj eller jordgubbssmak. Vad är det som skiljer de olika sojadryckerna åt (förutom smak)? Näringsvärdet, vissa har mer tillsatt kalcium än andra och någon har tom tillsatt omega-3. Annat som skiljer är tillsatser. Vissa innehåller bara vatten, sojabönor och kalcium, andra även förtjockningsmedel och konserveringsmedel.  

     

En i grupp 2 har sökt på ett speciellt sojaföretag, nämligen; Alpro.
Jag har försökt kolla närmare på deras produkt Sojadryck vanlig/ekologisk. Det gick inte så vidare bra. Det är svårt att spåra uppgifter man hittar på internett.. Men, jag gick in på en liten länk på deras hemsida där de påstod att de:

Inte använder sig utav genmodifierade sojabönor, detta kan de bevisa, men de andra punkterna de nämnde var:

Rättvisa för lantbrukarna, d v s att de skickar utrustning till småföretagare så att de slipper ta massa dyra lån och bli mer självständiga.


Inte använder några sojabönor från Amazonas regnskog, bara en liten del av deras sojabönor kommer från Brasilien.

Men som sagt, de två sista punkterna kan de på något sätt INTE garantera.

De påstår även att soja är ett miljövänligt val:
http://www.alprosoya.se/caringforourplanet7/enviromentandrecycling6.html

• Vegetabiliskt Protein
• Koldioxidneutralt Företag
• Miljövänliga förpackningar
• Skogsskötsel
• Återvinningsbara material
• Färre lastbilar på vägarna

Alpro söjer sig göra globala engagemang, men vad har allt detta med själva produkten egentligen. Om man inte kan garantera att man inte använder sig av sojabönor ifrån Amazonas så hjälper det inte att man hjälper till med utbildning i bracilen.
Men jag vill inte lova för mycket nu, jag har bara kollat lite snabbt. Man kan ju inte veta allt :P

Tyck GÄRNA till! MvH/Grupp 2  :D

Detta är senare inlaggt av en i grupp 2.

En fråga som ställts till ALPRO är:

• Kommer era bönor från rättvisehandel?

Nej, våra produkter är inte märkta med rättvisemärket pga. att det ännu inte finns några rättvisestandardregler angående soja. Vi är starka anhängare av etisk handel och ingår långtidsavtal med bönder, vilket garanterar dem ett rättvist pris. En dålig skörd betyder inte att bonden utesluts från samarbetet. Vi garanterar att alla bönder får rättmätigt betalt, vi respekterar alla lokala villkor och har investerat pengar i lokala välgörenhetsprojekt för att förbättra böndernas och deras familjers livssituation samt deras lokala samhällen.

Antingen tror man på Alpro, eller så kritiserar man det här. De har fortfarande inte bevisar att bönderna får det rättvist. Vi kan bara hoppas och tro..

Hej alla läsare, idag var det tragiskt. Endast en medlem i grupp två närvarade i skolan. Jag :P därför bestämnde jag mig för att ta tag i bloggen, som min egna (inte riktigt men endå).
Jag har bestämt att vi ska rikta in oss på att följa ett soja-märke. Tex sojamjölk. Jag vet att detta påverkar en stor del av jordens befolkning.

Vi ska kolla tillverkning och försäljning utav denna produkt, soja-mjölk.
Det blir en svår uppgift att gräva ner sig i det här ämnet som en nedrans grävling, men vi kommer att klara det!
Vi SKA klarade!
Laktosintoleranta(och några fler)s öde hänger på det här!
Slutligen vill jag önska mig själv och resten av gruppen lycka till, ni får gärna också göra så :D