Äppelknyckaren Mini-Me

Mini-Me har en stor passion för äpplen. Det första hon gör när hon kommer ut är att springa till äppelträden för att se om några nya äpplen har ramlat ner. Har det inte det är Mini-Me inte rådlös, då tar hon sikte på ett äpple i trädet och med perfekt precision hoppar hon rakt upp i luften och plockar ner det. Nuförtiden är hon inte ensam under äppelträden heller, hon har sällskap av 12 lärjungar...

Om det är för att hon tycker utbudet börjar bli magert eller för att hon vill ha variation i kosten vet jag inte, men faktum är att Mini-Me som aldrig en endaste gång försvunnit från tomten nu har gjort det två gånger inom loppet av ett par dagar. Båda gångerna har jag hittat henne på någon granntomt - under äppelträdet...

Valpbilder kan man inte få för många av, så här kommer några till:

Shopping x 12

Idag har jag ägnat mig åt shopping. Ja, inte sån där som de flesta andra ägnar sig åt, att strosa i affärer och gallerior. Nej, här gällde det hundprylar och jag for kors och tvärs i stan för att hinna med allt innan det var dags att åka hem och mata valpar igen.
Så här blev inköpen:
1. Gunnars Hund&Katt. Här impulsköpte jag faktiskt en stålbur i flat-size eftersom jag sett en annons i tidningen med bra pris, 535 kr.
2. Svanströms. 12 st snygga svarta valppärmar. En förpackning lite tjockare papper till framsidorna på pärmarna.
3. Granngården. 1 bal kutterspån, 2,5 liter Dogson hundschampo (rekommenderas!), en kartong rökta benknotor (bra pris vid hel kartong!).
4. Dog-Leg. 3 säckar hundmat á 15 kg. 12 valplådor med mat, koppel, skål, leksak och tugg.
5. Ica Samköp. 3 burkar leverpastej och en påse lösgodis till mig själv (jag har en egen regel som säger att jag bara får köpa det på extrapris vilket det nu var, 3.90 för Karamellkungens). Jag unnade mig en fototidning också - när jag nu ska läsa den...

Sedan var det meningen att jag skulle provåka nya Bärbyleden 3 (som öppnade i tisdags) fram till motorvägen och sedan den hem, men jag lyckades inte hitta påfarten så det blev den vanliga vägen. Väl i Björklinge skulle jag in i affären och hämta ut ett postförskott på 12 st visselpipor, men det glömde jag helt bort, får ta det i morgon.

Nu börjar det klarna en hel del om vilka valpar som ska var, men det är några val jag måste grunna ännu lite mer på innan jag känner mig helt säker. Idag har jag tagit fram en mås ur frysen som de ska få prova på ikväll och i morgon. På lördag kommer Eva hit och märker valparna så då måste allt vara glasklart. Där har jag också grunnat på chip eller tatuering, men det beslutet är klart. Det blir chip nu och framöver (snart kommer det bara att vara tillåtet att märka med chip).

Största möjliga tystnad

I går, onsdag, öppnades den nya motorvägen förbi Björklinge. Nu slipper vi genomfartstrafiken dygnet runt, men samtidigt också de härliga spontanbesöken från vänner på väg någonstans. Nu kan det faktiskt vara HELT tyst ute, det var det aldrig förut. Det är alltså lite blandade känslor och faktiskt en känsla som jag inte hade tänkt på innan eller förväntat mig; man sitter i Björklinge och känner sig lite avskärmad från omvärlden. Eftersom så många passerar på E4:an är Björklinge en plats känd av många men från och med nu kommer inte Björklinge att vara någonting... Ja, mer än att den förnämligaste flat-kenneln ligger där förstås :-)

För att ni ska hitta hit även i framtiden ska jag berätta hur ni kör:

Från Stockholm och Gävle, kör motorvägen norrut resp. söderut till trafikplats Björklinge. Ta av mot Björklinge, kör 4-5 km och ta höger i rondellen. Då är man i södra delen av Björklinge på gamla E4:an.

Från Enköping, Sala är det enklast att åka som tidigare. Osäker vad som står på skyltarna nu i Uppsala i rondellen där man tar av.

Från Östhammar tar man E4:an från Uppsala och kör norrut till trafikplats Björklinge osv.

Medan E4:an öppnade var veterinären här och besiktade alla valpar. Det tog några timmar eftersom vi måste snacka och fika lite också... det är toppen att ha en veterinär som man känner och som kommer hem till oss. Själva besiktningen gick hur bra som helst, inga fel där inte på mina prinsar och prinsessor!

Stå fint!

I dag har valparna haft besök av inte mindre än nio personer som har vridit, vänt och klämt på dem. Massor av leverpastej gick åt och det hade inte valparna något emot... Sedan blev det en vända till för fotografering (tack Annika!). Här är några smakprov. Godnatt!

Veckans bilder

Namn och nummer

Nu har jag bestämt mig för alla namnen och så här blev det:

Hanar
Mirax One Man Show
Mirax Look Twice
Mirax Major Third
Mirax Four Leaf Clover
Mirax High Five
Mirax Sixth Sense
Mirax Lucky Seven
Mirax Eighth Wonder

Tikar
Mirax First Impression
Mirax Second Wind
Mirax Three Wishes
Mirax Fourth Dimension

Jag uppmanar därför ni som har tingat en valp att rangordna minst tre av namnen som ni kan tänka er och meddela mig. Då försöker jag pussla ihop det hela så att alla får ett namn de känner sig nöjda med. Vad ni sedan kallar er valp är helt upp till er och behöver inte ha anknytning till det "riktiga" namnet.

Det har varit dåligt med fotograferandet den sista tiden, men jag återkommer med bilder så fort det blir några!

Goda nyheter och dåliga nyheter

Jag börjar med de dåliga nyheterna. "Lilla My" har blivit änglahund. Hon var väldigt liten när hon föddes, vägde bara 190 g (normalt är 300-400g) men var så pigg och framåt och växte bra de första veckorna så det fanns ingen anledning att inte låta henne vara kvar. Men sedan hände något som gjorde att hon tacklade av, hon slutade att gå upp i vikt och när hon sedan började äta dåligt var det tecken på att något inte stod rätt till. Så jag tog det tunga beslutet att avliva henne, det var inte helt lätt eftersom hon var en riktigt charmig mini-hund.

De goda nyheterna är att de resterande tolv mår strålande bra! Nu springer de helt perfekt ut och in precis som jag förutspådde tidigare. Så himla lätta och trevliga valpar att ha att göra med trots att de är så många. Glada och pigga och vem man än tar upp i famnen så slappnar de av direkt och myser i knät.

Tänkte att det är nog bara inbillning och att alla kullar är så här. I kväll hade jag ett långt telefonsamtal med min hundvakt Camilla, som träffar valparna flera gånger i veckan. Hon har ju även följt alla de sista årens kullar på samma sätt som den här. Det är roligt att stämma av med henne då och då, om vi ser samma saker hos de olika valparna eller om hon upptäckt något som jag missat. Men det visade sig att hon tyckte precis likadant trots att jag inte hade avslöjat min uppfattning för henne! Så därför vågar jag skriva så här och skryta om de små, när jag har medhåll.

Nu kommer jag antagligen att få äta upp det här, när jag om 1 vecka sliter mitt hår av förtvivlan över ett gäng 7-veckors valp-huliganer...