Skolinspektionens beslut för Hovhultsskolan 2013

Under hösten 2013 granskar Skolinspektionen skolor i Uddevalla. Rapporterna är offentliga handlingar och kommer att finnas på Skolinspektionens hemsida. Här är beslutet för Hovhultsskolan:

Ridskola för barn och ungdomar med funktionsnedsättning i Uddevallaområdet.

En tjej som vi känner, Madde, kontaktade oss för att informera om att Uddevalla ridskola på Nöthult kommer att ha en ridgrupp för personer med funktionsnedsättning på lördagar kl 12.00 under hösten.  Funderar ni på att vara med så går det bra att ringa eller (helst) sms:a Madde +46 73 616 14 
Madde jobbar till vardags med barn som har speciella behov och hon kan en hel del teckens om stöd (och är väldans trevlig)

Hösten är här

Nu har vi bokat höstens träffar, samma plats och tid, nämligen studieförbundet vuxenskolans lokal i Uddevalla, klockan 18.30.  Vi ses desas onsdagar: 4/9, 2/10, 13/11, 11/12. Alla är välkomna, nya som gamla. Vi finns där för dig som bara vill prata, få lite tips, råd eller för dig som vill hjälpa till och göra livskvalitén bättre för denna målgrupp. Hjärtligt välkomna :)

Datum för träffar

Nästa bokade träffar är den 22 maj och 12 juni,  klockan 18.30, i studieförbundet vuxenskolans lokaler.
Sammanställningarna/rapporterna, behöver vi ha in onsdagen den 22 maj. Känner du att du behöver ha mer information om detta, kom på nätverksträffen den 22 maj.
Varmt välkomna! 

Rapport från Kommunikationskarnevalen 2013

Rapport från  Kommunikationskarnevalen 

Mässan pågick måndag-tisdag 6-7 maj på Hotel Radisson Blu nära Centralstationen i Göteborg.

Vissa föreläsningar pågår parallellt så man måste välja vilken man vill gå på och det är verkligen inte lätt, allt håller bra kvalitet. På måndagskvällen fick vi se Autist, javisst, med Östra Teatern på Kajskjul 8, och efter en jättegod måltid spelade Sign Up, ett coverband som använder tecken.

De powerpointpresentationer som användes under föredragen kommer att läggas upp på DARTs hemsida http://dart-gbg.org/   Föredragen filmades, så kanske även de läggs upp.

Janice Light, är logoped, professor och leder forskningen vid Penn State University som ligger i täten när det gäller forskning inom AKK. Hon föreläste om

*Att öka möjligheterna att läsa och skriva för personer i behov av AKK

*Att utveckla språk och lägga grunden för skriftspråk hos små barn med funktionsnedsättning

Janice Light har visat att barn med olika funktionsnedsättningar som t ex autism, downs syndrom, cp, och förvärvad hjärnskada kan lära sig läsa och skriva redan i tidig ålder. Hon menar att tidig skriv- och läsinlärning  är en förutsättning för att barnet ska inkluderas i skolan. Barn som tidigt lär sig läsa och skriva får ett helt annat bemötande och när skolan börjar har de en bra grund för att vidareutveckla sin läs-och skriv hastighet, utöka sitt ordförråd och att inhämta kunskap i andra ämnen t ex naturvetenskap, matematik, geografi etc. Skolpersonal har ofta för låga förväntningar på barn med funktionsnedsätting och saknar kunskap om evidensbaserad AKK som kan stödja barnet. (Det är oftast omgivningen som begränsar barnet t ex genom att inte kunna itk eller teckenspråk.)

Läs- och skrivkunnighet är oerhört viktigt för att det ger:

-större delaktighet i undervisning

-förbättrar framtida arbetsmöjligheter

-ett stöd för att kunna uttrycka sina åsikter och delta i sociala sammanhang, t ex fb, bloggar

-möjlighet att läsa böcker och surfa på nätet för nöjes skull.

För personer med funktionsnedsättning kan läs-och skrivträning i tidig ålder dessutom:

-utöka kommunikationsmöjligheter betydligt, de får delta i fler samtal och utökar därmed ordförrådet, de kan uttrycka sin åsikt.

-förbättra omgivningens uppfattning om barnets potential,

-ge ett bättre självförtroende.

Men många med funktionsnedsättning kan inte läsa eller skriva bra. Varför är det så?

• Låga förväntningar ger begränsad möjlighet till samtal, språk-och skriv inlärning
• Frånvaro av tidig AAK träning
• Brist på evidensbaserad effektiv träning-över 80% var mer än 2 år när de började
• Brist på lämplig AAK anpassning för små barn. Det som finns är sällan tilltalande för åldersgruppen eller passar inte för barnets nivå.
• Omgivningen begränsar, t ex genom att inte använda tillräckligt med teckenspråk.
• Äldre elever utvecklar passivitet eller störande beteende.

Hur gör man?

Läsa för eleven och samtala om texten är jätteviktigt.

Anpassa hjälpmedel, tex gulfärgade små bokstäver på tangentbord, tryckknappar med inspelat tal ( tex en röst som säger Vad är det?)  förstorad text, visa på samband mellan bokstav, fonem, ljud och tecken. Avkodning, ordbilder, gemensam läsning och frågor till texten, göra egna böcker om sådant som intresserar barnet, ex Nicke nyfiken, Zac Efron, sport. Låt eleven berätta och delta i skrivandet.

På hemsidan http://aackids.psu.edu/index.php/page/show/id/1 visas goda exempel.

Irene Johansson, http://www.karlstadmodellen.se/  föreläste om

Skriften som mål, språket som medel och Språket som mål, skriften som medel

Karlstadmodellen handlar mycket om att alla har rätt att få vara delaktiga, att alla har rätt till ett språk, kommunikation och läs-och skrivförmåga och att man bör fundera på hur detta kan bli möjligt och ta fram material som passar det enskilda barnet.

TSS och/eller tsp jätteviktigt. Hörande barn måste lära sig diskriminera ljud.

KM förespråkar att barnet lär sig grammatik  interaktivt genom färgkodade ordklasser. substantiv (röd), verb (blå) etc.

Man jobbar mycket med fonem, stavelsegubbar, ordbilder, bygga ordförråd, ordens rytm, språkmelodi, att plocka isär ord i fonem och sätta ihop dem, och att diskutera kring bilder och texter, Vad händer? Vem gör något?  När hände det? Varför ? etc

Om DIKO projektet, av Bitte Rydeman

Hur en digital fotodagbok kan understödja läsning, skrivning och berättande.

Först tänkte jag att tiden nog hunnit förbi det här projektet som påbörjades medan man fortfaratnde skrev text till bilder i Idagboken och skickade med barnet mellan skola-hem. Numera finns appar som fyller samma funktion som lätt kan delas i t ex Dropbox.

Men med Diko dagboken får alla i det valda nätverket (familj, far-och morföräldrar, skola etc) tillgång till en molnbaserad sida där var och en kan skriva och lägga in bilder, närsomhelst, varsomhelst. På så vis kan klassen läsa om vad ett visst barn gör på semestern, och barnet kan få reda på vad klassen gjort just den dagen. Barnet uppmuntras att ta bilder som enkelt läggs in i DIKO och sedan skriver man dagbok, berättelser. Ordprediktion och talsyntes finns, men i dagsläget inte möjlighet att lägga in film, något man jobbar på. Förhoppningen är att någon firma ska driva vidare DIKO efter projektets utvärdering och därför vet man idag inte vad DIKO kommer att kosta för användaren. Barn med funktionsnedsättning som deltagit i projektet har utvecklat sin kommunikation och  läs-och skrivförmåga väsentligt, mycket beroende på att DIKO är lätt att använda och  tillgängligt närhelst barnet vill skriva och berätta något. http://www.diko.nu/

Föredrag av Sandra Kuusk, en mamma som på egen hand tagit fram fungerande kommunikationsmedel till sin cp-skadade son samt lärt honom läsa och skriva när habilitering och skola inte haft något att erbjuda utan istället sagt att det är omöjligt …

Sandra inledde föredraget med att säga att habiliteringar måste skärpa till sig. Det är i tidig ålder som barn med behov behöver få tillgång till språk och kommunikation och det är då man måste lägga grunden för läs- och skrivförmåga. Sandra har efterhand anpassat dataprogram som t ex Comai för att det ska passa sonens behov just då, samt har han ögonstyrningsdevis. Datorn är alltid på och med den kan han skriva brev, chatta, skriva meningar som läses upp av talsyntes, använda Internet och spotify. Sandra lägger in moderna uttryck i programmet som barnen i hans klass använder (sonen går inkluderad i vanlig klass) så han lättare kan delta i samtal. http://www.comai.se/

Som avslutning på Kommunikationskarnevalen underhöll Sören Olsson med berättelser om hur det är att leva med sonen Ludvig. (DS och hjärtproblem)

Jag tycker att årets mässa hade två viktiga budskap:

*även barn med grav funktionsnedsättning kan lära sig läsa och skriva med ganska enkla, självklara och riktade metoder, trots att habilitering och skola och andra experter ofta påstår att det är omöjligt, det ger hopp och visar att tidig träning ger resultat. (då borde barn, med mindre funktionsnedsättning ha ännu lättare att förvärvar kunskapen, med rätt stöd)

*Habiliteringen måste bli bättre på att stötta barn med funktionshinder i tidig ålder och ta fram tekniska hjälpmedel och erbjuda läs- och skrivträning, och skolan måste lära sig mer om AKK och IKT samt teckenspråk för att kunna uppfylla det som står i skollagen – att skolan ska säkerställa att alla barn har rätt att försöka nå skolans mål.

Frågan är väl hur man ska åstadkomma detta …

Det nämndes att ca 500 pedagoger etc deltog i Kommunikationskarnevalen. Dock var där inte många från Uddevalla kommun ... absolut ingen från habiliteringen. (Men en talpedagog och en specialpedagog från elevhälsoteamen var i alla fall där på tisdagen och lyssnade på föredrag.) 

Vid tangentbordet,

Marie-Louise

Gratis aktivitet nu på lördag vid Emaus för familjer som har barn med språkstörning, hörselskada eller dövhet

Hemsidan har legat nere ett par dar så det är okey att anmäla sig fortfarande,maila info@dhbvastra.se eller ring 0761636311. Grethe ska vara funktionär på lördagen så hon är anträffbar. Man behöver inte vara medlem i DHB för att delta.

250 miljoner kronor till projekt för personer med funktionsnedsättning

Arvsfonden lanserar den nya satsningen Egen kraft! En satsning över tre år och med en budget på 250 miljoner kronor till projekt hos ideella organisationer och offentliga aktörer som skapar nya möjligheter för personer med funktionsnedsättningar. 
– Arvsfonden är Sveriges viktigaste finansiär av utvecklingsprojekt av och med personer med funktionsnedsättning. Vår förhoppning är att satsningen ökar inflytandet och delaktigheten samt förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, säger Ragnwi Marcelind ordförande i Arvsfondsdelegationen.

Satsningen fokuserar på tre prioriterade områden:

• En arbetsmarknad för alla
• Skola och utbildning för alla
• En aktiv fritid i livets alla faser

Det finns även möjlighet att söka lokalstöd för nyskapande och utvecklande verksamhet som kräver ny eller förändrad lokal/anläggning.
– Vi vill dela ut mer pengar och välkomnar ansökningar med stor bredd vad gäller målgruppen. En av våra målsättningar är att stödja individstärkande projekt. Vi hoppas på många ansökningar från ideella organisationer och offentliga aktörer som arbetar med personer med funktionsnedsättningar, säger Pelle Kölhed, ledamot i Arvfondsdelegationen.
www.arvsfonden.se
www.arvsfondsprojekten.se

Kontaktpersoner

Heidi Mederos Eriksson Projektledare Egen Kraft! Arvsfondsdelegationens kansli Tel 08-700 07 97

Pelle Kölhed Ledamot Arvfondsdelegationen 2:e vice ordf i Handikappförbunden (HSO) 070-518 04 97