BYRÅN KAPITEL 8

1 maj 2012

Steve Emfors var på väg att gå och lägga sig. Ännu en dag hade förflutit utan att han gjort det han borde. Arbetet på jobbet hopade sig och trots att han arbetat några timmar på Valborg och denna dag så kändes det inte som om han kom någonstans. Det sades alltid att det var bra att ha mycket att göra men det var ju bara bra om man hann med det man skulle och inte ohjälpligt kom efter. Hade man för mycket att göra var det även svårt att skriva kostnadsräkningar och gjorde man inte det så kom man ohjälpligt efter med skatten. Steve var noga med att skriva räkningar ofta medan hans högt aktade kollega Uno Ål försökte att skriva alla räkningar en och samma dag eller natt om han kände Ål rätt. Han hade svårt att få vissa saker ur händerna och trots att han bevisligen jobbade minst 60 timmar i veckan så kom han bara upp i en årsomsättning på ca 1,5 miljoner ex moms. Steve Emfors låg i vart fall på minst 2 miljoner och i år kändes det som om det skulle kunna bli 2,2-2,3 miljoner och det var han i och för sig helt nöjd med. Problemet var dock att det var svält och ketchup om vart annat som gällde. Nu orkade han inte tänka på det. Ekonomin förstörde tillvaron för de flesta äldre i hans bransch. Ungtupparna hade det mycket lättare och obegripligt nog hade de samma timpenning som de som han som hade arbetat i närmare 30 år på advokatbyrå.  Nu gällde det att få till det med fritiden också. Hans fru Simba ställde krav Hon ville åka till Usa och Tanzania och helst i sommar men det var inte lätt att få till det. Däremot ville han väldigt gärna åka i vart fall på en tripp och helst Tanzania. Det var så svårt för tanzaner att få visum till Usa och var så omständigt att det inte alls var säkert att det blev något visum och då var valet rätt. Kanske att man kunde ta USA-resan i höst istället Det skulle underlätta Då hann han spara mer och det skulle vara lättare att lyxa till det med en vistelse på 14 dagar istället för en dryg vecka som det kunde bli i sommar.

Semester var en sak men nu var det familjen som tog tid. Som nybliven morfar hade han givit halvt löfte om att ta hand om barnbarnet Theresia medan föräldrar gick på middag och konsert samma kväll. I fem svettiga timmar ville man ha barnvakt Hur skulle han klara det? Visst skulle han få hjälp av sin hustru Simba men ändå  Det lätt oerhört svårt Vad skulle han göra om barnet började gallskrika och vägrade ta napp eller nappflaska? Bara han tänkte på det blev han  kallsvettig och ändå så kändes det ju som ett hedersuppdrag och fegt att inte försöka. Med lite tur somnade Theresia kl 19 00 och sov till dess föräldrarna beräknades komma kl 23 00 Varför kunde inte hans dotter fråga sin halvsyster Paula istället. Hon kunde ju klara av barnbarnet Det hade hon bevisat och hon hade god hjälp av sin sambo. Steve orkade inte tänka mer på det här i dag. Arbetarnas stora dag då socialdemokraternas nya ledare Stevan Lövén samlat massor med åhörare på Götaplatsen i Göteborg. Nu var det dags att borsta tänderna och lägga säg i sängen och läsa om Brasiliens historia. Den boken verkade lovande.

Gävle den 1 maj 2012

BYRÅN KAPITEL NIO

Uno Ål satt naken vid sin dator och försökte sammanfatta veckan som gått. Med tanke på sitt blodtryck  och sitt magsår försökte han att inte hetsa upp sig. Hans unga vackra thailändska fru sov. Hon hade närmast gråtit sig till söms efter att hans tonåriga tvillingdöttrar retat henne igen för sitt dåliga uttal. Nästan alla thailändare pratade en usel rotvälska men hans fru Jane hade läst både SF 1-3 och dessutom hade hon börjat , på SAS-svenska som andraspråk  istället för att jobba som städerska, tjäna pengar och inte lära sig svenska. Uno Ål visste att det han sa inte var politiskt korrekt men det var i alla fall sant. Väldigt många kvinnliga thailändare i Gävle , prioriterade arbete och inkomst framfört studier. Å andra sidan hade de väl sällan något val.

Uno Ål satt vid sin dator med en stor singelmaltwhisky i sin hand. Kanske en åtta och med lite vatten snudd på en deciliter. Tänkte han bli full? Nej knappast. Men han skull bli trött och somna i vettig tid. Uno Ål visste att det här inte var så hälsosamt men han orkade inte vara klok hela tiden. Nu var det trots allt fredag och han borde vara lycklig och glad och se fram emot en ledig helg. Så var det emellertid inte för han hade jour och kunde när som helst bli uppringd av en hurtig domare som konstaterade att han hade jour och att en dåre slagit sönder en stor ruta på söder och försökt gripa lite klockor eller något annat kraft och då skulle karln förstås häktas. Än mer vanligt var det att häktning på sannolika skäl blev aktuell p g a misshandel. Oftast någon man kände och oftas minders inte gärningsmannen varför han slagits och om han över huvud taget hade varit i slagsmål. Alla dess fyllegrejer. Uno Ål blev trött bara han tänkte på det.

Likviditetsmässigt hade veckan varit en katastrof, Han behövde ungefär 40 000 kr för att gå runt men det hade bara kommit in 20 000 kr och checkkrediten vars som vanligt, så här års, fulldragen.  Var till och med tvungen att knuffa lite på sekreterarens lön. Den borde självfallet vara betald till den 25 men vad gjorde man om det inte kom in några pengar p g a statens idiotiska regler om förskott som sedan vissa domstolar som ex Hudiksvall överdrev så att det inte ens gick att få ut ett förskott på så mycket som 40 000 kr. Djävlas skulle dom alltid och mest f d åklagare som blivit pösmunkar som rådmän, T o m advokatkollegor, som blivit rådmän,  kunde känna en stor tillfredställelse i att neka ett förskott men naturligtvis hade de sina argument som varierade helt från domstol till domstol. Gävle var en mycket bra domstol där det var lätt att få förskott medan Hudiksvalls tingsrätt var hopplös liksom Svea hovrätt.

Det här systemet gjorde att man som sk #humanjurist# tvingade ta åt sig alldeles för många uppdrag och därmed riskera sin egen hälsa och klientens framtid. Så gick det till i tjyvsamhället Sverige resonerade Uno Ål som för varje år som gick kände sig mer och mer som en begynnande rättshaverist eller i vart fall en person som mist alla illusioner om det ”rättfärdiga samhället”. Det hade knappast blivit bättre av skriverierna om allt festande på alla myndigheter på skattebetalarnas bekostnad som t o m ledde till att tillväxtverkets D fick gå men själklart skulle hon få full lön i ett par år till. Djävla skitskallar resonerade Uno Ål där han satt naken framför datorn. I vanlig ordning blev han trött när han börja skriva och vars tvungen att lägga sig. I bästa fall kunde han ta upp tråden i morgon igen eller på söndag eller inte alls.

Gävle den 31 augusti 2012

BYRÅN




Förord

Byrån är berättelsen om livet på en advokatbyrå i Ensala-som ligger någonstans i gränstrakterna av Uppland och Gästrikland och bara för att den inte skall antas ha kopplingar till Gävle, där jag är verksam som advokat sedan 25 år tillbaks, förläggs verksamheten till just den fiktiva platsen Ensala.

Personerna som beskrivs finns inte i verkligheten men har lånat drag från en rad olika personer, som bl a är advokater men alltså ingen specifik person.



KAPITEL 1

PERSONALEN

Uno:

På advokatfirman Actio arbetar Uno Ål, 60 år, med hemvist i Björklinge. Han är en av tre delägare och firmans ålderman. Ål har fem barn varav tre är utflugna och två -minst sagt jobbiga tonårsflickor bor hemma och en sladdis –John-på 10 år får absolut all uppmärksamhet i världen. Ål är omgift med den 30 år yngre thailändska kvinnan Jane som har mycket svårt att fördra tonårsdöttrarna men fungerar som en typ av psykologisk förälder för barnet John. Uno lärde känna Jane på en av sina många resor till Thailand och under en period hade han t o m kontor i Bangkok där han hjälpte svenskar med import/export-affärer. Jane arbetade som sekreterare åt Uno och efter några månader uppstod tycke och Uno kunde lägga ett långt och destruktivt äktenskap bakom sig till gagn för alla inblandade. Det var först efter att Uno känt Jane i två års tid och äktenskapsskillnaden gått igenom som Jane flyttade till Uno Ål i Björklinge och fortsatte att arbeta för Uno som nu drev firman från bostaden.







2.

Steve:

Med på firman finns också delägaren Steve Emfors, 53 som har två vuxna barn och ett barn med sin sambo Åsa, 42. Barnet heter Lilian och är 7 år gammalt. Åsa, är uppvuxen utanför Töreboda i Västergötland och talar bred västgötska. Hon har med åren blivit alltmer klotformad och det är något som Steve uppskattar och gör att han tycker hon är än mer attraktiv. Man bor i en fyrarumslägenhet på ”Rackarberget” i Uppsala som ligger två kilometer från Uppsala centrum.



Gustaf

Gustav Ek är ännu inte 40 år fyllda och är den som senast togs in som delägare i firman, efter att ha arbetat som biträdande jurist i tre år, efter att han hotat med att lämna byrån om han inte fick delägarskap. Med tanke på hur duktig han är på att dra in brottmål till byrån, efter sin tid på häktet i Uppsala och KVA i Sala, så ville inte Uno och Steve gå miste om denna kapacitet och han var också den som minst använde firmans gemensamma checkkredit på 500 000 kr. Gustav Ek uppvaktar en dam på 30 år från Tanzania som heter Jacky och bor i Falun. Gustavs stora intresse är slalom och när han var yngre tävlade han i Gask ( Gävle alpina) men det var under åren då han bodde i Sandviken där han är född.



Lisbet

Lisbet, 30, är sekreterare på firman och är spindeln i nätet. Även om hon inte behöver skriva för advokaterna – de skriver själva- så är hon ändå den som ser till att ständigt fungera som olja i maskineriet och har hand om det som leder till att det kommer in pengar till firman nämligen bokningarna. Om advokaterna är på plats så bokar de själva men eftersom de ofta är ute och springer eller ställer om telefon till henne så är det oftast Lisbet som ser till att tider skrivs in och även ser till att kalla klienter så att de får träffa sin advokat i god tid före en förhandling.

3.

Och inte bara- som en del mindre seriösa advokater – 15-30 minuter före en förhandling.

Lisbet är en mycket vacker kvinna på 1,75 m över havet och rågblont hår. Många är de som tar omvägar via byrån för ”att lämna in något papper” bara för att få chansen att träffa Lisbet.



Anna

Anna Skog, 28, är byråns enda biträdande jurist. Behov finns egentligen av två biträdande jurister men av kostnadsskäl så har man inte anställt ytterligare en jurist. Kanske att det blir aktuellt till våren men det förutsätter att man kan veta ungefär hur mycket arbete man får in till byrån och det går inte att veta just nu.

Anna har tidigare arbetat som notarie vid Uppsala tingsrätt och där gjort mycket bra ifrån sig. Det var Uno Ål som lyckades komma i kontakt med henne 2009 och erbjöd henne anställning på stående fot. En person som varit i domstol är ofta mycket effektiv och är beredd att arbeta långa dagar utan att få överdrivet bra betalt.

Anna fick från start en garanterad grundlön på 25 000 kr men baserat på en provisionslön där hon får behålla 45% av det hon drar in upp till 100 000 kr per månad exkl moms och över det 50%. Om Anna kommit in på en stor byrå i Stockholm med affärsjuridisk inriktning hade hon kunnat få en begynnelselön på kanske 30 000 kr men Anna tyckte det var skönt att slippa hetsen som uppstår på en byrå med många unga jurister som till varje pris skall tävla om sina chefers gunst och genom att arbeta i Uppsala så kunde hon också behålla sitt lilla krypin till lägenhet i Studentstaden. Där hyrde hon en lägenhet för 4 500 kr per månad och det var hanterbart för henne även om hennes lön inte var den bästa. Till hyran skulle läggas studieskulder på 250 000 kr som ledde till en återbetalning på närmare 1 500 kr/ månad.

Eftersom Anna har arbetat extra på kvinnojour har hon kommit i kontakt med många misshandlade kvinnor och det gör att Anna ofta får uppdrag som målsägandebiträde och det gör i sin tur att hon utan problem kommer upp i en omsättning på i snitt 100 000 kr

4.

per månad exkl moms och därmed kan kvittera ut 45 000 kr i månaden vilket inte kans anses vara dåligt med tanke på henne låga ålder. Av hänsyn till sina chefers likviditet och ansträngda checkkredit så tar hon ”bara” ut 30 000 kr per månad och sedan passar hon på att ta extra betalt i direkt anslutning till att firman fått betalt i hennes ärenden. Det gör också att hon utan problem kan unna sig långa semestrar. Hon har en särskild faiblesse för kryssningar. På kryssningar brukar Anna träffa på de mest intressanta personer och även om Anna inte själv skyltar med det så vill hon väldigt gärna träffa någon jurist eller affärsman som har en god ekonomi. På sikt, har hon på känn, att hon kommer att bli tillsammans med någon advokat på en av de större byråerna i Stockholm som Mannerheim& Swartling som är specialiserad på EU-rätt som är lite av ett specialområde för Anna vid sidan om mål som rör misshandlade kvinnor. En sådan partner kan det knappast gå dåligt för och en god ekonomi är själva kärnan i hennes tillvaro. Anna vill absolut inte hamna i den situationen som hennes far gjorde som mekaniker på F 16 i Söderhamn när de la ner någon gång på 90-talet och gjorde att modern var tvungen att börja arbeta på Ica-Alen eftersom pappan inte lyckades att få ett nytt jobb. Det var förödmjukande, tyckte Anna att träffa sina mer vällyckade kamrater, och inte minst dem som hon träffade i skärgården på somrarna, som kom från Stockholm. De ungdomarna tycktes bara ha vällyckade föräldrar med egna företag.



SOCIAL SAMVARO

Uno var den på firman som hade de mest oregelbundna tiderna. Han kunde dyka upp först efter lunch och sedan arbeta till midnatt eller längre innan han äntligen begav sig hem och fick motta allvarlig kritik av sin sambo Jane som inte alls ville gå och lägga sig utan att Uno kommit hem. Sonen John, som var mörkrädd, var inte heller förtjust i att pappan kom hem så sent men han hade vant sig och klarade det bättre än hans extramamma Jane. Johns egen mamma hade allvarliga problem med depression och alkohol och åkte in och ut på sjukhus.

5.

Det gjorde att hon bara fick träffa sonen John på familjerättens kontaktverksamhet i Gävle.

Mamman Maria bodde i Gävle i stadsdelen Sätra.Steve var morgonpigg och det var även Anna . Man brukade dyka upp vid 7 30 tiden medan Uno fortfarande låg kvar i sängen. Lisbet och Gustav brukade dyka upp vid 9-snåret.

Steve tyckte att det här var bästa stunden på dagen när han kunde få chansen att sitta och prata med Anna med sin väna, lätt raspiga stämma. Bäst tyckte han om hennes skratt i kombination med hennes humor och nyfikenhet och livsaptit. Det var så många som kom i hans väg som tappat livslust och i alla fall tappat lusten att göra något bra av sitt liv. Man ägnade sig istället åt att förstöra kvällarna med att följa dessa i Steves tycke , oerhört torftiga såporna som bonde söker fru och ensamstående mamma söker man, Robinson och fan och hans moster. Om Steve skulle titta på tv så skulle vara nyheter eller någon riktigt bra svensk serie som Svensson Svensson eller någon svensk deckare eller ”Morden i Midsommer”.



Anna var inte heller särskilt förtjust i att titta på tv. Då gick hon hellre och såg en bra film på bio eller för den delen hyrde en film och gärna en bra kärlekskomedi. En av de senaste filmerna hon sett var ”Water för Elephants” och killen i huvudrollen-hon hade glömt namnet på honom-ansåg hon vansinnigt snygg.

Anna delade ett stort läsintresse med Steve och var förstås med i Akademibokhandelns bokklubb där man kunde låna många nyutkomna böcker. Steve hade klippkort på Akademibokhandeln och hade han inte varit förbi minst en gång per vecka och träffat antingen personalen Tina eller Marina eller småpratat med Rikard eller Charlie så kändes veckan som mindre lyckad. Av Charlie kunde han få goda lästips och information om de senaste biografierna och av Rickard fick han det senaste skvallret från stadsdelen Strömsbro där Rickard bodde. Rickard var för övrigt son till den mycket kände bokhandlaren Hallberg som sålt till Akademibokhandeln för ca 10 år.

6.

I början förestods bokhandeln av en kvinna som dessvärre dog i cancer ett par år senare- Om det skrev sedan maken en bok.

BYRÅN KAPITEL 9 Uno Ål var ilsk så han häll på att gå sönder och satt med sin gode vän och kollega Steve Emfors på Brända Bocken i Gävle. På Plats fanns också¨Jim Jasmin som inte längre tyckte att han behövde jobba så mycket med att sälja web sidor utan istället satsa på sitt stora intresse musiken. Det tog bara två öl innan den lättlurade Uno Ål hade gått med på att sponsra JJ:s turné i augustimed 1 000 kr genom att vara med på alla reklamblad i samband med turnén Steve Emfors hade varnat honom eftersom han tidigare varit både sponsor och varit med på Gävle Shopping och allt annat som JJ hittade på. Steve såg JJ närmast som ett förvuxet barn som bara måste få leva på tvärs och försöka skapa ek möjligheter för det. JJ hade under en period dejtat en av butiksföreståndaren Gojas vänner men nu var det slut med det och istället försökte JJ gå på alla rave-partyn och rymdföresällningasr som den sympatiska Goja drog igång. Varför var Uno Ål ilsk? Jo han hade varit i rätten i Ensala under dagen och där stött på flera av sina "favorithäxor". Två av dem hade inte ens hälsat på honom efter att han spytt sin galla över dem och deras beteende i samband med vårdnadskonflikter. Båda hade gaddat ihop sig för att göra muntlig förberedelse MUF så snarlik en huvudförhandling som möjligt och vissa domare accepterade det här medan seriösa domar som Carl Jahn Krok satte käppar i hjulet för damernas framfart. Vid den senaste MUfF:s med moderatynglet Svea Slits hade han råkat gapflabba efter förhandlingen när han såg huSlits klämde fram en krokodiltår när hon inte fick tala om hur vedervärdig Uno Åls klient var-en pappa med invandrarbakgrund-som garanterat skulle ta med sig barnet gnes utomlands och bege sin till Marocko vilken sekund som helst om pappan skulle få interimistisk vårdnad. Eftersom modern var ett kräk som hade dålig kontakt med sin femåriga son som bevisligen bara ville vara med sin far inte fick enskild vårdnad interimistiskt utan istället denna gavs till fadern så var det extra roligt att le lite skamlöst mot Svea som fortfarande inbillad sig att knytblus a la bankvärlden på 70-talet samt skotskrutig ullkjol med stor förfärlig säkerhetsnål. Svea snörpte på munnen och vägra hälsa som den tölp och dåliga förlorare hon var. Men det var inte det här som gjorde Uno Ål förbannad utan det var att domaren i det enkla brottmål som han varit på under dagen inte hade kommit med dom i ärendet direkt-vilket var förutskickat-och det innebar att man var tvungen att vänta på dom i 14 dagar och därmed också vänta på  pengar lika lång tid extra. Hade man däremot kommit med dom i dag hade det funnits en liten chans att Uno Ål hade haft pengar på sitt konto innan den sista och därmed legat lite bättre till med den förhatliga skatten som förpestade all hans tillvaro. Efter tre öl hade hedersknyffeln Steve Emfors lovat att låna ut 20 000 kr på en månad och bara ta ett dubbelflak öl från Ålandsfärjan i ränta. Inga uppläggningsavgifter ingenting och det gjorde att Uno Åls blödande magsår höll sig lite lugnare. När Jim Jasmin efter fjärde ölen föreslog att Uno Ål även skulle vara med och sponsra höstens turné fick Ål en snedtändning och lämnade sällskapet och begav sig till Clarion hotell där han raskt förhandlade fram ett pris på 700 kr för ett enkelrum genom den förträfflige Adam som tursamt nog jobbade den här kvällen Egentligen skulle han ha sovit över hos Steve Emfors men han insåg att barnskrik inte var något som kunde accepteras en sådan här natt när han hade en viktig förhandling mot en av "nötskrikorna" i Gävle tingsrätt under morgondagen och då måste han vara fräsch och inte heller lukta öl. Kl hade just passerat 23 00 när Uno Ål checkade in på hotellet och femton minuter senare sov han som en nyklubbad säl lyckligt ovetande om att hans sömnapné enligt ny forskning kunde förorsaka cancer utöver den välkända risken för hjärtinfarkt

LÖRDAGEN DEN 19 MAJ Vädret har varit minst sagt växlande under april och har fortsatt under maj månad. Fint väder under del av förra veckan och fint på Åland men inte så varmt. Dags för en utflykt till dotterns och mågens sommarställe i Kolmården. Ännu en utflykt och det blir säkert trevligt när man äntligen kommer iväg. FÖDELSEDAGEN VAR BRA Trevligt med besök och presenter-

LÖRDAGEN DEN 12 MAJ Bara två dagar kvar till min födelsedag.Spännande. Maj har inte börjat bra Kallt i luften ofta och regnat ordentligt har det också gjort från och till I alla fall ingen snö i Gävle ODD FELLOW Två Odd fellowtillställningar samma vecka lite för mycket men trevligt, Att förlägga gradgivning till en fredag är ju snudd på obegripligt- LÄSNING Hinner inte läsa så mycket. Ofta undersövd så att jag inte orkar läsa. BIO Hunnit med två filmer i förra veckan med BBB Trevligt. BADKAR Lyckades halka i badkaret i går och slog mig bokstavligen gul och blå. Förfärligt och ont gör det. KONSERT Konsert i Tomaskyrkan som gick bra. ATT GÖRA Dags att gå till sängs och läsa en biografi om gruppen Quees med Freddy Mercury som var riktigt stora under 70-talet

Dags för ännu ett avsnitt avByrån Här går det undan BYRÅN KAPITEL 8 1 maj 2012 Steve Emfors var på väg att gå och lägga sig. Ännu en dag hade förflutit utan att han gjort det han borde. Arbetet på jobbet hopade sig och trots att han arbetat några timmar på Valborg och denna dag så kändes det inte som om han kom någonstans. Det sades alltid att det var bra att ha mycket att göra men det var ju bara bra om man hann med det man skulle och inte ohjälpligt kom efter. Hade man för mycket att göra var det även svårt att skriva kostnadsräkningar och gjorde man inte det så kom man ohjälpligt efter med skatten. Steve var noga med att skriva räkningar ofta medan hans högt aktade kollega Uno Ål försökte att skriva alla räkningar en och samma dag eller natt om han kände Ål rätt. Han hade svårt att få vissa saker ur händerna och trots att han bevisligen jobbade minst 60 timmar i veckan så kom han bara upp i en årsomsättning på ca 1,5 miljoner ex moms. Steve Emfors låg i vart fall på minst 2 miljoner och i år kändes det som om det skulle kunna bli 2,2-2,3 miljoner och det var han i och för sig helt nöjd med. Problemet var dock att det var svält och ketchup om vart annat som gällde. Nu orkade han inte tänka på det. Ekonomin förstörde tillvaron för de flesta äldre i hans bransch. Ungtupparna hade det mycket lättare och obegripligt nog hade de samma timpenning som de som han som hade arbetat i närmare 30 år på advokatbyrå. Nu gällde det att få till det med fritiden också. Hans fru Simba ställde krav Hon ville åka till Usa och Tanzania och helst i sommar men det var inte lätt att få till det. Däremot ville han väldigt gärna åka i vart fall på en tripp och helst Tanzania. Det var så svårt för tanzaner att få visum till Usa och var så omständigt att det inte alls var säkert att det blev något visum och då var valet rätt. Kanske att man kunde ta USA-resan i höst istället Det skulle underlätta Då hann han spara mer och det skulle vara lättare att lyxa till det med en vistelse på 14 dagar istället för en dryg vecka som det kunde bli i sommar. Semester var en sak men nu var det familjen som tog tid. Som nybliven morfar hade han givit halvt löfte om att ta hand om barnbarnet Theresia medan föräldrar gick på middag och konsert samma kväll. I fem svettiga timmar ville man ha barnvakt Hur skulle han klara det? Visst skulle han få hjälp av sin hustru Simba men ändå Det lätt oerhört svårt Vad skulle han göra om barnet började gallskrika och vägrade ta napp eller nappflaska? Bara han tänkte på det blev han kallsvettig och ändå så kändes det ju som ett hedersuppdrag och fegt att inte försöka. Med lite tur somnade Theresia kl 19 00 och sov till dess föräldrarna beräknades komma kl 23 00 Varför kunde inte hans dotter fråga sin halvsyster Paula istället. Hon kunde ju klara av barnbarnet Det hade hon bevisat och hon hade god hjälp av sin sambo. Steve orkade inte tänka mer på det här i dag. Arbetarnas stora dag då socialdemokraternas nya ledare Stevan Lövén samlat massor med åhörare på Götaplatsen i Göteborg. Nu var det dags att borsta tänderna och lägga säg i sängen och läsa om Brasiliens historia. Den boken verkade lovande. Gävle den 1 maj 2012

1:a Maj Det är den första maj och det var kallt i morse. Bara några få plusgrader. Nu skiner solen och det tycks bli lite varmare. Ingen demonstration för min del men däremot lite relaxavdelning på badhuset om det är öppet. April hasr varit en kall månad bortsett från runt påsken då det var väldigt fint väder. Snart bara en drug månad innan det är midsommar Oj vad snabbt det går. Lilltrollet blir fyra månader på torsdag. Helt fantastiskt att få barn i min aktningsvärda ålder. Helt fantastiskt. Att dessutom få barnbarn är bara grädde på moset. Synd att det skall vara så svårt att komma ifrån jobbet men det kunde förstås ha varit värre. Nu är jag i alla fall ledig på fredagar. BYRÅN Första Maj Både Steve Emfors och Uno Ål befinner sig ofrivilligt på kontoret för att försöka bli av med några av alla saker som ligger och som inte hunnits med under veckan som gick. Steve Emfors hade förhandlingar varje dag och Uno Ål for som ett skållat troll mellan förvar i Gävle och Märsta och hade i snitt fem besök om dagen. Förgäves försökte han komma hem till sin familj i vettig tid men det var omöjligt. Ibland kom han hem när barnen sov vilket gjorde honom beklämd. Steve Emfors gjorde allt för att komma hem till sin ”nya” familj och skulle aldrig frivilligt vara borta en natt men i veckan som var nödgades han övernatta i Visby-i och för sig hur trevligt som helst men inte planerat-där han bodde hos en gammal läkarvän som även passade på att kolla hans blodtryck. Trots viss övervikt så var ändå blodtrycket helt ok. Både Steve Emfors och Uno Ål tar sig tid med en kaffe i konferensrummet och diskuterar den gångna veckan. ”Hur har du haft det under veckan” undrar Uno Ål för att säga något. ”Jo tack, Synd att inte klaga. Som vanligt en stress bortom vett och sans och obegripligt att man står på fötterna men överelevde gjorde jag även denna vecka mot alla odds. ”Ja, att någon kan hålla på med en djävla soppa av ”humanjuridik” utan att hamna på psyket är i grunden obegripligt. Alla dessa krav från höger och vänster och kosta skall det inte heller. Ju sämre ekonomi ju mer arbete skall man ha utfört och man förväntas ringa upp alla latmaskar som bara lämna ett meddelande och sedan är frustrerade för att de inte får något svar. Jag skall förbanne mig ta bort min telefonsvarare på alla telefoner utom kontorets så tvingas folk skriva mail. Då har man ju någon chans att kanske göra folk nöjda. ”Undrar om folk ställer samma krav på sina tandläkare, revisorer eller husläkare. Ringer man och lämnar meddelande där också som en hundlort i rymden?” undrar Steve Emfors och fortsätter. Det är ju helt nödvändigt att ha alldeles för många klienter för att överleva och i grunden är det ju inget probelm att ha många klienter bara man inser att kontakter har man i samband med förhandlingar och när man får beslut men i övrigt hinns inte vardagskontakter med men hur många begriper det? ”Mycket få vill jag påstå. Mycket få bäste kollega. I veckan blev jag anmäld till advokatsamfundet av en frustrerad klient som jag haft i Bollnäs för två år sedan. Klienten hade offentligt biträde och vi träffades tre gånger på en månad utan problem men plötsligt så påstår karln att han trott i två år att jag varit hans ombud. Herre gud Hur korkad får man vara. *Det finns ingen som betalar som inte får tid hos mig inom en vecka om jag inte är sjuk och sjuk är jag aldrig och dessutom försöker jag svara på mail inom 24 timmar. Vad kan man mer begära? ”Inget om du frågar mig men advokatsamfundet verkar ju mest vara till för att djävlas med advokater. Hur mycket hjälp har man ex fått om man hamnat på MV:s ”fläckvisa svarat lista”-den är ju bara en rekommendation så astt vilken tokdåre som helst till handläggare kan välja om han vill utse advokaten eller inte. Ingen hjälp alls. Man visar intresse och följer vad som händer men i praktiken händer ju inte ett skit. Att ordna advokatgolv åt affärsjursiter och fixa rabatt på lyxbilar är man ju däremot experter på. Kanske borde ägna sig åt det i stället och skriva högtravande artiklar i tidningen advokaten och krama kungen.” ”Ja att det inte finns ett särskilt samfund för humanjurister är ju en sorg i sig själv men vad gör man. Man får väl skylla sig själv att man inte är mer aktiv och skriver mer artiklar i ”vår” tidning etc. Nej nu talar vi om något roligare. Har det hänt dig något kul i veckan?” undrar Steve Emfors. ”Jo faktiskt hände något bra. Jag hade den tredje förhandlingen i Svea Hovrätt i Stockholm och fick faktiskt lämna in en räkning på hela 50 000 kr efter att två förhandlingar blivit inställda. Det var mer än 20 timmar tidsspillan och inte så mycket arbete men vackert så. Det är ju som bekant omöjligt att få förskott i det här landet. Det är inga problem att skriva en räkning för konsultation på en timma och få betalt av utsökta rättshjälpsmyndigheten inom en vecka men att få förskott om du inte arbetat tre arbetsdagar det kan du ju glömma. Det är ju därför likviditeten ständigt är förstörd och det är därför man får magsår som jag och det är därför vi ibland tvingas dela upp lönen för vår sekreterare. Det är bara att fortsätta på förödmjukelsens aveny eloler bli domare eller åklagre och ha rätt till månadslön” Så där håller de båda kollegorna på och klagar och ältar en bra stund innan de tillsammans går på O Learys och tar en hamburgare och en öl när klockan passerat 12 00 och skamgränsen för att dricka en öl passerat. Gävle den 1 maj 2012