Askungen

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Askungen (olika betydelser).
Askungen provar skon. Etsning av Gustave Doré.

Askungen (franska: Cendrillon, av cendre, 'aska') är hjältinnan i en mycket spridd folksaga om en ung flicka, som behandlas hårt av sin styvmor och sina högfärdiga styvsystrar, och tvingas arbeta som piga för dessa. Hon förvisas till köket, men vinner slutligen genom skönhet och dygd samt vissa inslag av trolldom en kungasons kärlek.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Motivet för sagan återfinns så tidigt som under det första århundradet före Kristus, i en berättelse av greken Strabon. Där heter flickan Rhodopis och lever i farao Amasis Egypten. En snarlik saga finns också i en berättelse av kinesen Tuan Cheng-Shih från 800-talet e.Kr. Gemensamt för dem är en märkvärdig sko eller sandal som hamnar hos kungen, faraon eller kejsaren, varpå denne börjar leta efter skons ägare. En berömd antik askungsaga är Claudius Aelianus (född 175 e.Kr.) berättelse om Aspasia från Fokaia som var konkubin åt den persiske storkungen Artaxerxes II.

I äldre nordiska folksagevarianter är askungen oftast istället en pojke och kallas askeladden, askepjäsken, askefisen eller askepåten. De här varianterna har ofta ett dråpligare motiv. Askepåten överträffar oftast med list sina styvbröder. Askepåtsvarianter av sagan finns utgivna av bland annat Nils Gabriel Djurklou. Askepåten förekommer även i rena skämthistorier, där han spelar en roll som senare tas över av Bellman.

En känd bearbetning har gjorts av Charles Perrault i Gåsmors sagor eller Contes de ma mère l'oie (1697) och den finns även medtagen i Bröderna Grimms sagor. Sagan har flera gånger blivit dramatiskt behandlad, bland annat av Charles Guillaume Étienne (Cendrillon, med musik av Niccolò Isouard; på svenska 1811), av Gioacchino Rossini (La Cenerentola), av Émile Augier (Philiberte) 1853 och av August von Platen-Hallermünde (Der gläserne Pantoffel).

I Perraults version av sagan är skon gjord av glas. Glasskon användes i Disneys tecknade film Askungen.[1]

Sagan om Askungen illustrerad av Ottilia Adelborg (1890).

Ordet askunge[redigera | redigera wikitext]

Ordet askunge har kommit att beteckna en av kamrater eller i familjen mobbad flicka.[2]

Filmatiseringar i urval[redigera | redigera wikitext]

Cinderella (1911)

Under årtionden har hundratals filmer gjorts som antingen är direkta adaptioner på berättelsen om Askungen eller är löst baserade på historien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Askungen”. Disneyania. 15 mars 1950. http://www.d-zine.se/filmer/askungen.htm. Läst 20 augusti 2016. 
  2. ^ Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind; Hyllienmark, Olov (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden  : en uppslagsbok ([Ny utg.]). Bromma: Ordalaget. sid. 25. Libris 8418652. ISBN 9189086376 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]