Vardag

Jag tog en paus från flyttbestyren och sydde en hak/dregellapp till Ylva Lo. Passar den bra kommer det att bli fler, det var ett snabbt och roligt jobb.
Mats var igår medtagen men har inte haft fler tillslag. Just nu mäter han allt vätskeintag för att hålla nere vikten.

Auktionsfirman i Uppsala var snabb att värdera några av våra saker gratis via internet/mail. Sakerna hade inte nåt större värde men vi kommer att anlita dem igen framöver.

Åsa är som vanligt mycket aktiv och förutom skolan har hon dansföreställningen Sysslorna och ett filmprojekt på gång.

Vi har inte fått någon respons från bilfirman och vi ska som förberedelse ta en advokatrådgivning om hur vi går vidare till Tingsrätten om firman inte följer ARNs rekommendation.
Mäklaren ska idag höra av sig inför utläggning av annons på Hemnet.

Vi följer med spänning syster Karins försäljning av sitt Spanienhus i Molvizar. Det har varit till salu sedan strax före pandemin och först nu har det blivit flera intressenter.

Livet är skört

Igår sken solen, nattens minusgrader höll i sig länge och det blev inte varmare än kring 5 plusgrader. Jag gjorde lite trädgårdsjobb till hundarnas stora glädje. De njuter av att springa fritt i den snöfria trädgården.
Vi har kontaktat en auktionsfirma i Uppsala som gratisvärderar via internet. Vi får se om vi har något värdefullt.

Bilresan till Skåne är bokad, vi reser den 8 maj och kan bo i Lökaröd förutom två hotellnätter. Jan och Helena hinner vi träffa innan de reser tillbaka till Holland. Jag ska se Åsas dansförestållning i Köpenhamn den 14 maj tillsammans med Elin och deras pappa Eric. Vi träffar också Tobias en stund. Mats tar hand om hundarna och umgås troligtvis med Joel.
Umgänge med Tobias, Johanna, Joel, Elin, Viktor och Ylva Lo ska också inplaneras, liksom Limhamnskoll och utforska lämpliga ”hang” för Lasse och Mats. Hemresedag är inte riktigt bestämt.

Igår mådde Mats dåligt och fick ett ”tillslag” mitt på dagen. Då rusar hjärtat och hans OCD går in och motverkar om det slår för mycket eller för litet. Det är väldigt obehagligt och triggar oss båda, gammal oro väcks till liv. Det lugnade ner sig efter en stund men vi påmindes om hur skört livet är.

Under kommande veckor fortsätter vi röjning och förbereder för visning. Försäljningen ska läggas ut på Hemnet under veckan.

Avslut och beslut

”Vårflod” i bäcken!

Igår träffades gruppen för gemensamhetsodling i Arkhyttan. Vi planerade och förberedde inför poatatissättning i mittan av maj. Jag avsa mig deltagande i fortsättningen men följer med intresse deras arbete. Det har varit roligt att delta i krishanteringsgruppen, arbeta ihop och att lära känna byborna lite mer.

Det var soligt men kyligt. Lasse hjälpte mig att sätta upp skylten.

Vi sålde mitt jaktgevär och mina hörselskyddtill en nybliven kvinnlig jägare. Vi tog också beslutet att avsluta vår biodling eftersom våra bin inte klarat vintern särskilt bra. Vi behåller själva den honung vi har kvar.

Skam

När fotografen varit här pustade vi alla ut, även hundarna. Mats passade också på att elda upp gamla minnen.

Jag funderar på varför jag skäms för hur vi har det här hemma.
Att det här har varit vårt paradis har berott på att vi här kunnat vara precis hur vi vill. Vi anpassar oss inte till några normer eller måsten. Det har varit en befrielse för oss båda. Närheten till naturen och all den ”fria” ytan runt oss har inneburit ett lugn och en plats för reflektioner, kreativitet och lust. Vårt hem har blivit personligt, vi har tyckt om att förändra och bygga om efter våra behov. En del lösningar har varit udda, som när vi byggde en stor hundbur i stora rummet t ex. Vi har njutit av friheten, trädgård, skogen, jakten och livet! Vi har prioriterat det som fått oss att må bra, t ex fyrhjulingar, Mats scooter och friheten med husbilen.

När vi nu ska sälja huset har jag satt på mig andra ögon, så som jag tror att andra ser på huset. De senaste årens eftersatthet har jag sett men accepterat, så som jag alltid försöker möta det som jag möter i livet. Men…

Jag ser också att det ser ut som om ingen har brytt sig, vi har påbörjade och oavslutade projekt, huset är slitet och oredan både här och där. Min känsla av skam har med integriteten att göra. Att jag/vi inte längre förmått eller orkat, tidigare hade vi ett val.

I stället för skam vill jag känna stolthet över våra val. Stolthet över vad vi skapat och åstadkommit här. Vi överlämnar ett hus fullt av möjligheter och rätt köpare kan ta över och forma livet och huset precis som de önskar.

Fotograferat

Jag tog också lite inomhusbilder, det ska bli spännande att se vad ett proffs kan göra. Det blev drönarfoton också. Nästa vecka läggs deras bilder och huset ut på Hemnet.

Jag har arbetat riktigt hårt för att inte avskräcka blivande köpare. De senaste året har väldigt mycket förfallit och det är jag ledsen över. Förnuftet säger att det inte är konstigt att det blivit så men jag känner lite skam och behöver bearbeta det.

Förhoppningen är att någon ska se möjligheterna med husen och tomten och bli sugen att ta sig an ett husprojekt!

Nu tänker jag i alla fall vara hur lat som helst hela helgen!

Sista rycket

Idag blir en intensiv dag inför mäklarens fotografering av husets inne och utemiljö. Här stylas det inte men vi vill ju att det ska synas hur vi gillar att ha det här. Dagens arbete avslutas med en ny vända till återvinningscentralen.

Arbetet med att rensa ut har pågått i många år och vi börjar närma oss slutet. Det är oerhört tröttande att gå igenom gamla saker och ta beslut men äntligen slutar vi med att spara bra att ha saker, det har ju hittills funnits utrymme för det. Vi sparar så lite som möjligt.

Delseger

Screenshot

Det var 9 månader sedan vi köpte vår handikappsanpassade bil i Eskilstuna. Den står oreparerad hos bilfirman och hos oss har de ställt en obesiktigad ersättningsbil.

Vi vill häva köpet men får inte kontakt med bilfirman och lämnade in en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden för 6 månader sedan. De har inte heller fått respons från firman och lämnade igår besked om sitt beslut, som är en rekommendation.
En delseger för oss men om bilfirman inte följer rekommendationen, vilket det finns en uppenbar risk för, så kommer vi att gå vidare till Tingsrätten. Innan dess återstår en dryg månads process där ARN följer upp vad som sker.

Vi hade räknat med detta beslut så den stora glädjen uteblev. Vi räknar också med att gå vidare till Tingsrätten och då kommer det att dröja länge innan allt blir avslutat. Det finns också en risk att bilfirman går i konkurs och då står vi där med eller utan en trasig bil.

Både Bianca och Maja löper, det är varannandagsregn och arkhytteleran sprider sig i gräsmattan, på golven och som fint damm i hela huset. Vi arbetar vidare med att få huset och trädgården i någorlunda skick inför fotograferingen på fredag.

Just nu längtar jag oerhört tills försäljning och flytt är över, liksom den olyckliga bilaffären. Jag skapar drömbilder om oss som obekymrade sitter vid havet eller i en bra lägenhet i Limhamn…

Tillvänjning

Elin tog många bilder när hon tittade på lägenheten i Limhamn. Det var intressant att höra vad de som bodde där berättade och att börja tänka sig in i att ”trängas” i ett hyreshus med grannar och liv runt om. Det kommer att bli en invänjningsprocess!

Vi har tackat nej eftersom vi inte har sålt vårt hus men tillvänjningsprocessen har påbörjats.

Mats Uppsalabesök tog som vanligt musten ur honom. Han hämtades av färdtjänst strax efter kl 8 och kom hem strax efter kl 16. Han har inte blivit sämre och de vill prova ett läkemedel som kan göra honom lite bättre men kan ge en hel del otrevliga biverkningar. De förbereder också för flytt till Lunds PAH-avdelning.

Vi hade ett fint facetimesamtal med Mats kusin Helena i Nederländerna. Vi kan bo i deras hus i Lökaröd i maj och ev träffa dem innan de återvänder hem från sin skånevistelse.

Vi var båda mycket trötta pga sömnbrist, vara uppe till 02:00 är inget för mig!

Nu ska det bli kyligt resterande del av april sägs det, det var minusgrader nu på morgonen. Kylan, det dystra vädret och tunga tidningsrubriker påbörjade min dag. Jag ska göra vad jag kan för att göra det till en bra dag!

Flitiga

Våra 20 år i arkhyttan har försvunnit snabbt! Så mycket vi upplevt, mest roligt och det har verkligen varit vår trygghet och paradis här på jorden.

Jag tror att det regnade hela dagen igår men vi var vi flitiga. Kartonger sorterades, bl a Veras smycken. Jag målade en skylt till Gemensamhetsodlingen här i byn, gastuber och gasolgrill las ut till försäljning. Mats sköter försäljning på Tradera och jag på Marketplace. En gasoltub blev snabbt såld och det budas på en kommunikationsradio på Tradera.

I morse ringde Mats väckarklocka tidigt och han blev hämtad för färd till PAH-avdelningen på Akademiska i Uppsala. Vi är båda trötta efter att ha suttit uppe och tittat på spännande golf i natt. Vi har en ung skåning från Eslöv som slutade tvåa i mastertävlingen.

Jag ska fortsätta röjningen och lasta bilen för nästa tur till återvinningen i morgon.
I eftermiddag går Elin på en visning av en lägenhet i Limhamn, det ska bli spännande att se bilder därifrån.

Dystert

Våra bin har börjat arbeta, gräs och växlighet börjar vakna till liv och våren är verkligen på g!

Igår försvann vårt garagetält till en köpare från Hofors, jag krattade, samlade trädgårdsavfall i komposter och rengjorde vår eldningsplats.

Tjejernas kusin Malin anslöt sig till kanalbåtsresan, jätteroligt! Nu är vi minst 5 som ska följa med.
Jag hade ett videosamtal med Elin och Ylva Lo som ständigt utvecklas. Håkan och sambo tittade in för att köpa honung och tog en kopp fika. Lasse körde en premiärtur med motorcykeln.

Idag är det tjocka moln och det regnar, en innedag kommer det nog att bli. Vi har mycket innejobb att göra så bara sittande kommer det inte att bli.

Det är dystert väder och jag känner mig dyster i sinnet. Det är en orolig värld vi lever i!