Vi vill här dela med oss av historiken kring ett av Stockholms äldsta båtvarv, som när
det startades 1893 av ingenjör August Plym var bland de första aktiebolagen i Sverige.
Alla som tecknade aktier då var medlemmar i KSSS.
1893 - Varvet på Liljeholmen
Stockholms Båtbyggeri, SBB bildas på Liljeholmen där man främst ägnade sig åt
nytillverkning av både egna och andras båtkonstruktioner."Av de fartyg som sjösattes vid
Liljeholmen intager Allona hedersplatsen - det är en heder för Stockholms Båtbyggeri A.B.
och dess varvsföreståndare August Plym att hava frambragt en så väldig och väl
sammanfogad yacht som t.ex. Allona. Det ädlaste träslag, teak under och mahogny
över vattenlinjen. På yachtens byggande är nedlagt all den omsorg och skicklighet som
en skicklig båtkonstruktör och lustbåtsbyggare kan erbjuda".
Allona var ett jättebygge, nästan 26 m lång och över fem meter bred. Hon förde 375 kvm
segel, med toppseglet satt lyfte sig den imponerande gaffelriggen 36 meter mot himlen.
1904 - Plym i Neglinge
Neglinge Båtvarv inköptes 1900 och drevs som filial. Fredrik Andersson blev
föreståndare. I samband med branden på Liljeholmen 1904 flyttades hela verksamheten
ut till Neglinge och Saltsjöbaden. SBB började allmänt kallas Neglingevarvet.
Tre generationer Andersson var representerade på varvet. Det var en stor
båtbyggarsläkt med namnen Fredrik, Carl, Oscar, David och Sven. Dessa historiska
båtbyggare finns på bild inom glas och ram på den gamla marken i Neglinge, numera
SkärgårdsKrogen. Där står också en äkta Plym-jolle från 1920-talet.
August hade ritat den första redan före sekelskiftet och de byggdes sedan efter samma
mallar ända till i början av fyrtiotalet. Som lagervara tillhandahölls de i fyra storlekar,
6, 7, 8 och 10 fot. Många vackra Plymbyggen seglar fortfarande. Några av de som seglar
idag finns med i föreningen SYS, Sail Yacht Society och kan skådas på deras hemsida
http://www.sailyachtsociety.se
Efter Augusts död 1924 fortsatte familjen verksamheten med sonen Carl i spetsen med
hjälp av bror Gustav. Motorbåtsbyggen började trängas med segelyachterna. Efter Carls
alltför tidiga död vid 31 års ålder intog en yngre bror Bengt platsen som varvschef.
1974 - En ny epok i varvets historia
Släkten Plym säljer varvet till Ingenjör Jan Benson som rationaliserar och gör varvet
mer lättrott. Flera av de anställda från Plyms tid finns kvar och varvets sista stora
båtbygge slutförs. Båten ritades av Peter Norlin och var ett vackert mahognybygge
som kom trea bland 85 båtar i entonnarklassen i världens hårdaste havskappseglings-
serier, SORC, som seglades i Floridas vatten. Båtens namn var "AGNES" och sjösattes
den 6 november 1975.
Ingenjör Gert Eriksson anställs 1976 som ansvarig för motor/el/maskiner. Ytterligare stora
rationaliseringar utförs på båthanterarsidan. Han ritar och konstruerar den hydrauliska
båtvagnen "TRILLAN" med tillhörande bockar. De ritar och låter bygga upp en ny
lackverkstad. De satsar stort på båtrekonditionering och fullservice, samt att förenkla de
tunga hanteringsarbetena. Fortfarande dras de största båtarna upp på de gamla sliparna
med fett och spel.
1980 - Gert Eriksson tar över det Plymska varvet
1991 - Marken i Neglinge säljs
Virgula AB flyttar till Kvarnholmen i Nacka, för i Neglinge ska det bli bostäder.
Varvsbyggnaderna fick stå där i 100 år. Tänk vad dessa varvsbyggnader har fått se och höra!
1997 - Nya lokaler i Gäddviken
Varvet flyttar in i nybyggda ändamålsenliga lokaler intill den gamla anläggningen.
Utvecklingen har gått framåt och alla arbeten utförs inomhus i uppvärmda lokaler.
En innovativ utveckling, helt i Plyms anda.
Varvet idag
Plyms gamla anrika aktiebolag lever ännu i namnet VIRGULA AB och kallas "Varvet i
Gäddviken". Sedan starten 1893 har mycket förändrats. Det tillverkas inte några lustbåtar
längre, men däremot byggs vackra inredningar till motor- och segelyachter.
Vi följer gärna August Plyms riktlinje " Hvad jag lofvat, det vill jag hålla".
Vi är glada och stolta över att arbeta med den verksamhet som August Plym grundade
1893 - en av Sveriges främste lustbåtsbyggare!
Det skulle kunna skrivas mycket mer om alla dessa år, men vi stannar här.
För den som har ytterligare intresse, föreslår vi ett besök på Sjöhistoriska Museet eller
t.ex. att låna Nackaboken 1975 från biblioteket.
Gerd Holmer-Eriksson