Rudolf von Laban

Från Wikipedia
Rudolf von Laban
Född15 december 1879[1][2][3]
Bratislava[4]
Död1 juli 1958[1][2][3] (78 år)
Weybridge[5], Storbritannien
BegravdWeybridge Cemetery[6]
Medborgare iUngern[7]
Utbildad vidÉcole nationale supérieure des Beaux-Arts
SysselsättningKoreograf[8], dansare[8], balettdansare, teatervetare[8]
BarnAzra von Laban (f. 1902)
André Perrottet (f. 1916)
Redigera Wikidata
Rudolf von Laban (i mitten) med sina elever.
Tecken i labanotation.

Rudolf von Laban eller Rudolf Laban, född 15 december 1879 i Pressburg i Österrike-Ungern, död 1 juli 1958 i Weybridge i England, var en ungersk-brittisk dansare, dansteoretiker och koreograf. Han utvecklade den moderna dansformen.

Dansnotation[redigera | redigera wikitext]

Rudolf von Laban utvecklade ett eget sätt för att notera sin dans – Labanotation, ett notationssystem för dans och rörelser. Systemet publicerades 1928 och bygger på att man placerar ut så kallade boxar på en tidsaxel. Beroende på hur man placerar boxen på tidsaxeln anger man om det är en fråga om kroppsvikt eller rörelser med armar, ben och kropp. Man kan också förtydliga boxarna när man vill visa energi (om den är stark, eller svag i en rörelse), eller andra detaljer. Det tog honom 20 år att studera rörelser och kroppens rörelsesätt för att sedan kunna komma på ett bra sätt att notera ner rörelserna. Systemet är emellertid ganska okänt.[enligt vem?]

Barndom och uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Rudolfs von Labans far var en högt uppsatt militär och Rudolf fick resa mycket som barn på grund av faderns yrke. Denne ville att hans son skulle följa i hans spår, men Rudolf började istället läsa arkitektur på Ècoles des Beaux Arts i Paris. Han studerade där 1900–1907 och blev under den tiden intresserad av drama, dans och design. Det var i Paris han upptäckte kroppens rörelsesätt och rörelsemönster.

München[redigera | redigera wikitext]

1909 flyttade han till München, som var Tysklands kulturhuvudstad. Där tillbringade han sin tid på konstskola. Han såg scenframträdanden och blev inspirerad och samma år började hans danskarriär komma igång. Han startade ett dansteaterkompani, öppnade en dansskola, skrev böcker, uppträdde och koreograferade dansverk.

När första världskriget utbröt flyttade han från München och under de följande tio åren öppnade han ett flertal Laban-skolor för barn, amatörer och för professionella i olika städer, till exempel i Hamburg, Prag, Rom och Paris. Han drev en dansskola 1913–1918 på Monte Verità i Ascona i Schweiz.[9] Där anslöt dansaren Suzanne Perrottet, som han sedan 1916 fick sonen André med.

De sista åren[redigera | redigera wikitext]

De sista 20 åren i sitt liv tillbringade Rudolf von Laban i London. Han koreograferade, undervisade elever, skrev ner olika rörelsesätt och så vidare. Han avled 1 juli 1958 i Weybridge i England och lämnade mycket viktigt arbete inom den moderna dansen efter sig. Han utvecklade den moderna dansen till vad den blivit idag och höjde, genom sitt arbete, dansens status till en högre konstform.

Samarbeten och eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Kända elever till Rudolf von Laban var bland annat Mary Wigman, Kurt Jooss, Lisa Ullmann, Sophie Taeuber-Arp.

Hertha Feist var del av Labans dansgrupp i Tyskland, och deltog i hans Tanzbühne-produktioner. Hon deltog även i senare samarbeten mellan Laban och Jooss.

Rudolf von Laban samarbetade under några år med Mary Wigman och Kurt Jooss som också var etablerade och välkända dansare. De hade tidigare varit elever till Rudolf von Laban. Mary Wigman hade varit hans elev vid Monte Verità. De arbetade tillsammans i Tyskland med att vidareutveckla den moderna dansen och dess uttrycksformer. Rudolf von Laban och Kurt Jooss skapade tillsammans politiska antikrigs- och antifattigdomsbaletter under 1930-talet.

Yat Malmgren undervisade på Labans dansskola i Devon.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Rudolf Laban, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Rudolf von Laban, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.findagrave.com, läst: 26 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Svensson, Gary (2019). "Längtan till lustgården - Konst, kultur och alternativ livsstil vid slutet av La Belle Époque" ingår i Tankar om Lycka Carlssons förlag 
  10. ^ Sveriges Radio (25 november 2015). ”Teaterlegendaren – dansaren och dramapedagogen Yat Malmgren - Klassikern” (Podcast). sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/638172. Läst 30 september 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]