- Torsdag

Jag förstår inte hur tyskarna kunde vara så djävulst smarta även fast de döda miljontals judar. Man ljög för judarna som bodde i sina getton runt om i Europa, man sa att de skulle komma till arbetsläger där man skulle få mat, sovplats osv, för att inte skapa panik i tåggodsvagnarna. Sen när man kom fram delades man in i grupperna kvinnor/barn för sig och männen för sig. Sedan skulle kvinnorna och barnen "duschas" och då sa SS-männen att man skulle komma i håg sina nr på krokarna där man hängde sina kläder och det fick ju judarna att tro att dom skulle komma tillbaka. Sen fungerade judetransporten till Auchwitz utmärkt från alla olika getton runt om i Europa.

// Sebastian

KÖÖH

- ja
- nej!
- men jo
- nej för i helvete!
- men jo jag får ju tycka vad jag vill
- nej så fan heller!

PANG.,,,..!,...?


NÄSTA!


Jag tror det var nånting så här som nazisterna tänkte. Typ...
Sjukt!

// Kevin bigB!


Rabka

Denna dag har varit full av känslor och upplevelser.
En av dem var när vi tog bussen till den lilla byn Rabka. En by där fångvakterna i lägren utbildades till mördare.
Inne i skogen bakom det stora stenhuset där vakterna delvis hade sin utbildning fanns ett långt, djupt och brett dike som judarna en gång i tiden tvingats att gräva med i stort sätt sin egna händer.
Det man använde diket till var att övningsskjuta judar.
De klädde av dem nakna och föste dem ner i det leriga diket där de fick ställa upp sig på rad.
Sen ställde sig de blivande SS-vakterna antingen på kanten av diket eller i början av det och sköt på judarna precis som jägare övningskjuter nu för tiden på djur av papp. Målet var att kunna skjuta en jude från ca 50 m avståd med en enda kula.
Efter att offren blivit mördade lades de en efter en ner i en grop som var ca 3 x 5 x 3 meter, grävd av samma judar som grävt diket.
När en kropp låg till rätta nere i gropen täcktes den av kalk och sedan lades nästa kropp ner i gropen, så fortsatte det tills alla kroppar var täckta och därefter med jord som täckte de sista spåren av vad som fanns under.
Vad man vet finns inga lik kvar på platsen eftersom tyskarna grävde upp allt när kriget led mot sitt slut för att dölja allt de hemska som hänt på platsen.
En bit från diket fanns även en liten gravplats där stenar och monument var resta för att sörja offren och allt de genomgick . Det fanns inte så många blommor och ljus på platsen som det annars brukar finnas på andra gravar och minnesplatser i Polen. Men vi ställde dit några ljus och själv la jag en slät sten som jag noga valt ut efter vägen till gravarna.

Det var helt klart en plats full av känslor när man väl visste vad som hänt där, annars var diket igenväxt med grönska och skogen var vacker och full av fågelsång. Kanske ville även fåglarna ge en gåva till de människor som en gång stått där nakna och rädda inför döden.

// Matilda

Auschwitz 1

Gårdagens besök på Auschwitz Birkenau väckte ganska många känslor och tankar men dagens besök på Auschwitz 1 var ännu starkare! Idag fick vi ju gå in i en gaskammare istället för att stå och titta på bara ruiner. jag kan inte bara fatta hur folk kan neka att allt detta har hänt , när man går in i där  det låg högar med hår, skor, kläder, grytor, borstar  och bilder på svältande barn och vuxna som bara mer och mer liknar ett levande skelett än en människa. Jag fattar bara inte! när det till och med finns dom som var fånge där men överlevde som har berättat om det.
Men det är ganska svårt att föreställa sig att det är flera 10 000 människor som har dött där jag gick. Att dom har gråtit och planerat flyktplaner där jag va.
Jag fastnade vid en låda där det låg små spädbarns kläder, SS-soldaterna har skjutit och gasat ihjäl små barn. Barn som inte hade gjort nått, visst, ingen hade ju gjort nått men just att det var barn. Och kvinnorna som nästan inte hade en chans att överleva eftersom att dom just hade barn att hand om. Dom blev ihjäl gasade på en gång, eller dushade som SS-soldaterna sa att dom skulle göra. Judarna blev lurade från när dom steg på tågen tills dom blev mördade. Allt verkade vara som en lek för SS-soldaterna, det spelade ingen roll om hur många liv dom hade dödat eller alla djupa sår som dom hade piskat upp på dom stackars lidande judarna.
Allt är helt sjukt!

/Isabelle


MARIANA KOLODZIEJA



Ett livsverk, en förstörd själ, tusentals ord, ja man får så många tankar.
Idag så for vi till ett museum med ett verk som har tagit en man 15 år att rita.
Den här mannen Mariana Kolodzieja var med i lägret Auschwitz, han var med och såg vad som hände.
Han kom in när han var sjutton och kom ut när han var tjugotvå.
Vissa fick speciella jobb. Han fick ett av dom han ritade vykort som skulle visa hur "bra" det var där.
Han älskade att rita och som jag och många andra ser det så tror jag att han överlevde för att han fick rita medans han var i lägret.
Bilderna var häpnadsväckande känslosamma. Jag blev helt stum!
Jag såg en bild när en benig man klamrade sig fast vid Jesus kristus och det var så fängslande att se hur den mannen kämpar för att se ljuset i sin tro.
Det var många bilder överallt på golvet, i taket, på väggarna, i väggarna ja på alla möjliga ställen.
Vad vi förstog så hade han inrett stället själv.
Det fanns skottkärror, sängar, stegar, tegelstenar och allt möjligt som var äkta material alltså der har varit med i allt det här hämska.
"I was in Auschwitz. I built Auschwitz because I arrived there in the first transport"
Mariana var en av dom första som kom och var med ända till slutet.

/Evelina


Birkenau



Människor kan inte vara helt igenom onda, men efter att ha sett och hört hur människorna som fördes dit behandlades så har jag svårt att tro på det. Att tränga ihop 1000 till 1200 personer i en brarack byggd för 500 personer och sedan leda dom in i en gaskammare. Jag kan inte förstå hur man kan ha hjärta att göra något sånt. Att vissa fångvaktare kunde ta ett spädbarn och slänga det in i en vägg och sedan gå hem till sina barn och leka med dom. Jag kan inte se något gott alls i det. /Agnes
 


Framme i Polen!



Efter en solig flygresa ovan molnen så är vi på plats här i det nya främmande landet, där språket inte är det lättaste. Vi övar lite redan, tack, tack så mycket,kissa, hej, godmorgon och goddag. Gissa vilket ord som heter tjotjo på polska? Lycka till med svaret!
Kan med glädje berätta hur ungdomarna blev förtjusta då de blev tilldelade sina rum, som nära på liknade sviter.. Olika etager med balkong!  Vad sägs om det? Varför skriver inga elever just  nu, undrar ni väl! De är trötta och orkar inte skriva just nu.

/ Carina, Leif och Pernilla

Frukost på hotellet

Efter en ljuvlig vaggsång av den franska kören i lobbyn så somnade man fort igårnatt.
Imorse så vaknade alla i vårat rum av min väckarklocka kl 7:55 för utom jag så klart.
 Vi hade bestämt att vi skulle äta frukost kl 09:00 och killarna vaknade så klart 09:00 av vårat bankande och skrikande.
Frukosten var en buffé på mackor och fil riktigt gott var det också. Jag åt fil och två marmelad smörgåsar.
Det gällde att äta mycket för vi får ingen lunch idag och middagen blir sen ikväll så vi åt så mycket vi orkade.
En mätt och nöjd tjej säger hej då, polen nu kommer vi.

/ Evelina

Hotellet i Skavsta

Nu är vi färdigätna och incheckade på hotellet som ligger granne med flygplatsen. Vi kom fram efter en trevlig rundtur i Södermanland, varför åka direktbuss till flygplatsen när man kan prova lokaltrafiken! Rummen liknar små garderober med säng. Toalett och dusch återfinnes i korridoren. Frukost serveras mellan 04.00-10.00 och ni kan vara säkra på att vi kommer vara sist till frukost. Vi ska nämligen ha ett danspass med fokus på foxtrot mellan 05.00-07.00. I lobbyn där restaurangen håller till dinerar just nu en fransk kör och de underhåller under tiden. Urhäftigt! Hoppas vi kan lägga in lite bilder senare på det. Vi hörs!

/ Pernilla och Leif

På bussen

Sitter här i lugn och ro bredvid en morotsätande Pernilla. Alla passuppgifter meddelade. så alla är med. Leif har meddelat sig som en god och ansvarsfull kollega bör. Han sluter upp med oss på Centralen i huvudstaden. I ärlighetens namn är vi vi väldigt lättade, trodde ett tag att datorn inte funkade, när alla andra utom vi hade kommit ut på nätet.

/  Carina

Resfeber!

Imorgon är det så dax för oss att lämna Norrland och söka oss ner mot huvudstaden. Inte för att vi behöver göra något annat än att sätta oss på en buss, men när vi väl är på kan mycket hända! Vi kan t ex kanske lägga ut mer på bloggen! Appropå en kommentar här på bloggen så hoppas jag verkligen att vi ska hinna med lite inhemska danstraditioner under vistelsen i Polen men det är ju helt osett ännu!

JA, Bredbyn goes Polen är mycket snyggare! Tack för hjälpen "The blogg maker"!

/  Pernilla

Välkommen till vår reseblogg!

Hej och kul att ni hittade hit. Här är alltså vår länk till er därhemma under vår tid på väg till och under
Polenvistelsen. Ni som tror att de här eleverna kommer missa dansträningen inför Styrbjörn tror grymt fel!
Varje kväll ska de få dansa, det är därför vi tar med oss en idrottslärare, bra va!

/ Pernilla

RSS 2.0