Räddningstjänsten fick en förmiddag larm om brand i källaren i ett flerfamiljshus.
Byggnaden i tre våningar hade sex trapphus med vardera tre lägenheter på varje våningsplan.
Från källarplanet, en halvtrappa ner från entrén, vällde det ut tät brandrök och trapphus A och B kunde inte användas för utrymning.
De boende uppmanades därför att stänga dörrar, fönster och ventiler och ta sig ut på balkongerna på andra sidan huset där det knappast var någon rök alls. Därifrån evakuerades de via räddningstjänstens stegar.
En fastighetsskötare som kom till platsen var till god hjälp med utrymma de boende med utgång via övriga trapphus.
Inledningsvis misstänkte man att det brann på flera ställen. En av de boende hade nämligen tidigare på förmiddagen fått ett sms där någon hotade att ”något otäckt skulle hända och att lägenhetsinnehavaren borde ha sina saker packade”.
Insatta rökdykargrupper kunde snart konstatera att branden var begränsad till ett par lägenhetsförråd som fanns i en källargång mellan trapphusen A och B.
Bjälklaget mot bottenvåningen var av betong och klätt med så kallade Nikeplattor som består att träspån slammade med cement. Sådana plattor klarar av att stå emot en brand ett bra tag.
Men när cementen blir tillräckligt värmepåverkad antänds träspånen i plattorna och det kan uppstå glödbränder.
Betongbjälklaget mot den ovanliggande våningen skyddade däremot så att branden inte kunde sprida sig uppåt i byggnaden.
Den ”brandsäkra” avskiljningen mellan källaren och trapphusen visade sig vara av sämre kvalitet. Väggarna var på flera ställen genombrutna av decimeterstora hål. Brandcellsgränserna fungerade således inte som de skulle utan röken spred sig snabbt till de båda närmaste trapphusen.
Branden var snabbt lokaliserad och bekämpad. Röken ventilerades med fläktar och alla lägenheter kontrollerades noga med värmekamera. Ingen människa fick allvarliga skador men sammanlagt 18 lägenheter var mer eller mindre rök- och sotskadade.
Ansvaret för bevakning och kontroll överlämnades till fastighetsägaren men en släckenhet fick stanna kvar på platsen tills arbetet hunnit organiseras.
Cirka en och en halv timme senare bröt branden i källaren ut igen. Det var Nikeplattorna i taket som hade torkat och tagit eld. Tack vare att brandpersonal och utrustning fanns kvar på platsen kunde släckningen genast återupptas.
Arbetet med att riva ner de helt uttorkade isolerplattorna blev omfattande och kunde avsutas först efter flera timmar.
Artikeln bygger på en rapport av Melissa Millbourn, Räddningstjänsten Västra Blekinge.
Hösten har börjar och tagit en del kommandon i vädret men vi bryr oss inte om det utan startar våra kurser som Heta Arbeten den 26/9 som blev "pang" fullbokad redan i torsdags. Nu fylls listan på till nästa kurstillfälle. Andra utbildningar vi har är HLR = Hjärt & Lungräddning D-HLR Hjärtstartare med HLR LABC = Andning-Blödning-Chock Brand grundkurs Brand fortsättning Utrymning med eller utan rök SBA= Systematikst brandskyddsarbete Brandskyddskontrollant Varmt välkomna med er anmälan eller intresseförfrågan till [email protected]
Nu håller vår nya hemsida på att ta färg, men det kommer att ta ett par veckor innan vi nått vårt mål. Vi har ju lite nya produkter i sortimenetet var en är Sprinklerpunkten som man enkelt monterar bakom tvättmaskilen eller tvättmaskin stapeln, den passar med rör och slang för båda med medföljande koppling.
Vi har en av marknadens bästa hjärtstartare och fick äran under 2011 att leverera b.l.a till Migrationsverket, Söderköpings kommun, Frimurarsanfälligheter, Lamp Hotell för att nämna några. Givetvis har vi utbildningar på dessa, men även i LABC och HLR
Om Du skulle finnas i närheten av en person med plötsligt hjärtstillestånd, vill du naturligtvis hjälpa till. HLR räcker inte - Defibrillering är den enda behandlingen vid plötsligt hjärtstillestånd
* Det räcker inte att ge HLR och ringa efter ambulans
* Defibrillering är den enda behandlingen
* En kamp mot tiden: Överlevnadsfrekvensen minskar med 7-10% för varje MINUT utan defibrillering.
Behandling vid plötsligt Hjärtstillestånd
* Defibrillering inom 3-5 minuter rekomenderas av ansedda hälsoorganisationer som t ex. American Heart Association, European Resuscitation Cuncil och andra medlemmar i International Liaison Committe on Resuscitation.
* Ambulanssjukvården råkar ut för oundvikliga fördröjningar på grund av trafik, hissar och avlägsna eller utspridda platser.
* En automatisk extern defibrillator ( AED ) är bärbar och lätt att använda för vem som helst med minimal utbildning.
Info från Wikipedia:
Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd.
Former av hjärtstillestånd är bl.a. kammarflimmer och asystoli, men i princip kan alla rytmstörningar som inte ger tillräcklig cirkulationseffekt kallas för hjärtstillestånd.
Ca 10.000 svenskar avlider varje år i hjärtstopp, borträknat fall som inträffar inne på sjukhus. Överlevanden vid hjärtstopp utanför sjukhus har historiskt varit låg, ca 2 procent. En kritisk faktor för överlevnad är tiden från hjärtstopp till insats i form av hjärtlungräddning och defibrillering[1]. Trots detta visar uppgifter från det svenska nationella hjärtstoppsregistret[2] att medianinsatstiden för en ambulans vid hjärtstopp har ökat. År 2008 var den nio minuter, vilket är tre minuter längre än sex år tidigare[3]. Problemet med ökade insatstider delas i många länder. I England har ledningen för London Ambulance Service (LAS) deklarerat att en stor utbyggnad av farthinder så som vägbulan har bidragit till de ökade insatstiderna. Vidare har ledningen sagt att för varje trafikdödad som vägbulor förebyggt, har flera människor dött i samband med försenade insatser vid hjärtstopp[4]. Detta har föranlett en formell utredning om vägbulors effekt på säkerheten. I samband med utredningen har LAS hävdat att genom att korta ned insatstiden med 1 minut kan 500 dödsfall/år i hjärtstopp förebyggas, vilket kan jämföras med att i London trafikdödas ca 290 människor per år[5]. Ett komplement till att snabbt få fram ambulans till patienten, är att placera ut defibrillatorer på strategiska platser. I Sverige drivs det s k RUMBA-projektet, där personer med utbildning i handhavande av defibrillatorer larmas via mobiltelefon när de behövs vid ett hjärtstopp i närheten.
Hjärtstillestånd är inte att förväxla med hjärtinfarkt, som är ett sjukdomsförlopp.
Det finns olika källor där man kan hitta statistik inom brandområdet:
Brandskyddsföreningens statistik om brandskador, julbränder och dödsbränder hittar du här. Statistiken om brandskador bygger på uppgifter från försäkringsbolagen.
Statistik bör användas med viss försiktighet eftersom den inte alltid visar hela sanningen. Det finns nästan alltid mörkertal, händelser som inte kommer med i statistiken. Man kan också få olika budskap, beroende på hur man väljer att presentera siffrorna. Statistik ger en bra bild av förhållanden, trender och tendenser.
Tabell 1: Antal bränder samt antal omkomna
Månad
Antal bränder
Antal omkomna
>60 år
Januari
22
23
18
Februari
10
12
8
Mars
7
7
4
April
10
10
7
Maj
13
13
7
Juni
4
4
2
Halvår
66
69
46
Juli
2
2
0
Augusti
4
4
0
September
3
3
3
Oktober
10
10
6
November
December
Totalt
85
88
55
Tabell 2: Antalet omkomna fördelade på objekt
Månad
Antal bränder
Antal omkomna
Objekt: lägenhet
Objekt: villa
Objekt: fordon
Objekt: vårdanl
Objekt: övrigt
Januari
22
23
9
10
0
3
1
Februari
10
12
2
7
1
1
1
Mars
7
7
2
5
0
0
0
April
10
10
6
3
0
0
1
Maj
13
13
7
6
0
0
0
Juni
4
4
2
2
0
0
0
Halvår
66
69
28
33
1
4
3
Juli
2
2
0
1
0
0
1
Augusti
4
4
0
1
1
0
1
September
3
3
2
1
1
0
0
Oktober
10
10
4
2
4
0
0
November
December
Totalt
85
88
34
38
7
4
5
Tabell 3: Antal bränder fördelade på brandorsak. Under övrigt ingår till exempel självmord och levande ljus.
Månad
Antal bränder
Antal omkomna
Orsak: rökning
Orsak: spis/kök
Orsak: anlagd
Orsak: elfel
Orsak: övrigt
Orsak: okänd
Januari
22
23
4
0
2
1
10
5
Februari
10
12
2
0
1
0
2
5
Mars
7
7
1
0
1
0
1
4
April
10
10
3
0
0
2
1
4
Maj
13
13
3
0
1
2
1
6
Juni
4
4
1
0
0
1
1
1
Halvår
66
69
14
0
5
6
16
25
Juli
2
2
0
0
0
0
0
2
Augusti
4
4
1
0
0
0
1
2
September
3
3
2
0
0
1
0
1
Oktober
10
10
1
0
1
0
5
4
November
December
Totalt
85
88
18
0
6
7
22
34
Tabell 4: Brandvarnarfrekvens och alkoholrelaterade bränder
Månad
Antal bränder
Antal omkomna
Brandvarnare fanns
Brandvarnare fungerade
Alkohol- relaterat
Januari
22
23
3
3
0
Februari
10
12
1
0
0
Mars
7
7
1
1
0
April
10
10
0
0
0
Maj
13
13
1
1
0
Juni
4
4
0
0
0
Halvår
66
69
6
5
0
Juli
2
2
0
0
0
Augusti
4
4
0
0
0
September
3
3
0
0
0
Oktober
10
10
0
0
0
November
December
Totalt
85
88
6
5
0
Nov/ Dec är tomma då dessa uppgifter ej finns framme än.
När du eldar med ved finns det många saker att tänka på. Veden måste vara torr och kapad i lagom stora bitar. Både panna och rökkanaler måste vara anpassade för vedeldning. Följ våra goda råd så minskar risken för sotbrand.
Elda på rätt sätt
Använd torr ved i lämplig storlek.
Starta snabbt.
Rätt mängd förbränningsluft gör att elden brinner med klara och livliga lågor.
Kontrollera röken. Den ska vara klar och genomskinlig, inte svart.
Kontrollera rökgastemperaturen, max 350°C.
Lägg sot och aska i en plåthink med lock.
Pyrelda inte.
Torr och lagom stor ved
Veden ska vara torr. Den bör vara lagrad minst ett år torrt och luftigt, inte under en presenning. Den ska också vara kapad i lämplig längd och kluven. Vid upptändning krävs tändved, det vill säga stickor och tunnare vedträn.
Snabb – inte kraftig uppeldning
Starta snabbt. När man tänder en kall panna är det svårt att helt undvika rök och utsläpp av miljöskadliga ämnen. Minska problemet genom att få pannan varm så fort som möjligt. Papper samt rikligt med torr, finkluven ved är viktigt. Först när tändveden brinner ordentligt ska man lägga på grövre vedträn. Veden ska passa till pannans vedmagasin. För korta vedträngör att mer miljöskadliga ämnen släpps ut. Ett nytt vedinlägg ska göras först när det bildats en ordentlig glödhög.
Elden behöver förbränningsluft
För att elden ska brinna krävs det förbränningsluft till eldstaden. Även om det finns luftinsläpp kan det vara svårt att få drag i skorstenen om eldstaden inte använts under en längre tid. Det kan underlätta om man har ett fönster på glänt tills dess att elden har tagit sig ordentligt. När man eldar i pannan bör man göra det rejält och med rätt mängd förbränningsluft. På en del nyare pannor finns avancerade reglersystem med lamdasond och O2-styrning. Lamdasonden justerar automatiskt förbränningsluften under eldningen. Bränslet brinner då optimalt och utsläppen minimeras.
Högst 2 kg ved i timmen
De flesta lokaleldstäder är avsedda att elda högst 2 kg normaltorr ved i timmen. Om man eldar mer ved kommer rökgastemperaturen att bli farligt hög och det kan medföra brand. Kontrollera skötselanvisningen för att få besked om rätt mängd bränsle för respektive eldstad. Om uppgiften saknas, kontakta tillverkaren för besked.
Kontrollera rökgastemperaturen
Alltför heta rökgaser kan skada murade skorstenar eller förstöra isoleringen på stålrörsskorstenar. Speciellt stor är risken när man värmer en kall skorsten kraftigt och snabbt. Många pannor är konstruerade för oljeeldning. Eldar man med ved i en sådan panna kan rökgastemperaturen nå 600°C. Inga skorstenar är gjorda för så höga temperaturer. De flesta rökkanaler är konstruerade för en rökgastemperatur på högst 350°C. Du måste därför kontrollera hur hög rökgastemperaturen är. En del anläggningar har en termometer i rökkanalen. Om det saknas kan den köpas från installatören. Ett annat sätt att kontrollera brandrisken är att mäta yttemperaturen på skorstenen i bjälklaget. Understiger temperaturen 60°C är det ingen risk för överhettning.
Askan kan starta en brand
En vanlig brandorsak är slarvig askhantering. Sot och aska ska förvaras i en plåtburk med tätt lock. Det kan finnas glödrester kvar i askan i flera dygn, därför måste askhinken stå på ett obrännbart material. Skorstenen ska inte ryka När det är varmt ute ska man bara se ett daller i luften ovanför skorstenen. Den enda gången skorstenen ska ryka är när det är kallt ute. Då bildas en vit rök som består av vattenånga (på samma sätt som det ryker ur munnen när vi är ute i minusgrader). Gul eller grå rök betyder dålig panna eller felaktig eldning, till exempel för lite lufttillförsel eller skräpved.
Pyrelda inte, då bildas tjära
Det finns ingen anledning att strypa förbränningsluften så att elden bara ligger och pyr, så kallad pyreldning. Det för bara med sig mycket sot och tjära i skorstenen och röken stör grannarna. Det blir inte heller någon energibesparing att elda på det sättet. Risken för en sotbrand i skorstenen är dessutom stor.
Elda inte skräp
Det är inte tillåtet att elda plast eller hushållsavfall, målade eller tryckimpregnerade bräder eller annat brännbart avfall i en villapanna. Det ger ohälsosam, irriterande och miljöstörande rök.
Sotning och brandskyddskontroll
Med mycket sot i rökkanalerna (på grund av dålig förbränning eller pyreldning) finns risk för sotbrand i skorstenen. Då blir temperaturen i skorstenen lätt 1000°C, vilket kan leda till överhettning och brand i huset. För att minska risken för sotbrand behöver skorsten och eldstad sotas med regelbundna perioder. Enligt lagen om skydd mot olyckor är alla skyldiga att låta skorstensfejaren sota och utföra en kontroll av brandskyddet enligt de frister som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bestämmer. I samband med sotningen görs en enklare kontroll av brandskyddet.
Sotbrand
Om sotbrand uppstår i skorstenen, gör så här:
Stäng alla luckor på eldstaden.
Ring 112.
Kontrollera hela tiden skorstenen i hela dess längd speciellt vid bjälklagsgenomgångarna, på vinden samt taket.
Ring sotningsdistriktet och beställ en besiktning av skorstenen.
Andra vanliga brandorsaker är förstörd isolering på rörskorstenar, otäta skorstenar eller att gnistor från skorstenen blåser in under trasiga tegelpannor.
Jag är väldigt frusen av mig och nu är det ju kallare om nätterna. Därför funderar jag på att skaffa mig en elektrisk bäddvärmare, men jag har hört att dem kan vara brandfarliga. Stämmer det? Vågar man skaffa en sådan?
Svar:
Elektriska bäddvärmare kan vara varma och sköna men precis som du skriver kan de utgöra en brandrisk. Först och främst bör man kontrollera att bäddvärmaren är hel. Kolla slingorna och sladden att det inte finns några skador där. Om värmeslingorna är skadade, kan man inte vara säker på att säkringarna fungerar! Det är också viktigt att man läser skötselråd och instruktioner noggrant. En bäddvärmre är inte gjord att hålla för evigt, och när den börjar bli sliten eller närma sej 10 år är det dags att byta ut den. Man måste också vara lite försiktigt med bäddvärmaren så att den inte skadas. Det är därför inte lämpligt att vika, skaka, tvätta eller torktumla den.
Kom också ihåg att bäddvärmaren endast ska användas när den är helt utrullad. Annars fungerar inte termostaten som den ska. Jag vill också påminna om att en bäddvärmare inte ska vara påslagen om man inte är hemma och ska heller inte användas när man sover.
är man orolig för att använda en elektrisk bäddvärmare kan man alltid använda en varmvattenflaska. De är garanterat brandriskfria.
Svar från han Andersson Systematisk brandskyddsarbetare på Brandskyddsföreningen Sverige.
På aftonbladet finns en artikel om olyckor vid fyverkerier.
Vi är inte imot det på något vis, men jag tycker verkligen att för få vet och kan riskerna om det. Speciellt dom som förtär alkohol i sammanhanget.
Att förbjuda något betyder ju inte att det följs, tyvärr. Men nu är det så att det inte är förbjudet att smälla raketer, vilket i sin tur är bra med, det tillhör ju nyåret, iallafall under min uppväxt.
Mer information åt folket och skarpare koll på vad ens barn som är under 18 år egentligen håller på med under nyårsnatten. Jag tror knappast nån vill hitta sitt barn på akuten med ett sönderbränt ansikte.
Nyår är fyrverkeriernas stora helg. Vi firar tolvslaget med en färgsprakande himmel. Tyvärr har den festliga inramningen en baksida. Fyrverkerier bär alltid med sig risker.
MSB ger 10 goda råd till ett säkert fyrverkeri. MSB= Myndighet för samhällsskydd och beredskap.
bild lånad från google.com
Avfyra säkert
Kontrollera att fyrverkeripjäsen inte är skadad. Lämna alltid tillbaka skadade pjäser där du har köpt dem.
Förbered ditt fyrverkeri i god tid.
Var nykter. Alkohol och fyrverkerier hör inte ihop.
Rigga upp pjäserna enligt bruksanvisningen.
Håll aldrig en tänd fyrverkeripjäs i handen.
Luta dig aldrig över antänd fyrverkeripjäs.
Håll säkerhetsavståndet. Se till att dina åskådare också gör det.
Vänta med att gå fram till en fyrverkeripjäs som inte fungerar. Tänd aldrig igen, lämna tillbaka pjäsen istället.
Tänk på riskerna. Fyrverkeripjäser kan orsaka bränder eller andra skador.
Visa hänsyn. Tänk på att både människor och djur kan bli skrämda av fyrverkerier.
Vill du kolla på filmer Hur du ska gå tillväga för att avfyra fyrverkerier på ett säkert sätt kan du kika in HÄR!
Ett par Frågor o svar:
Vad gör MSB för att förhindra fyrverkeriolyckor?
Det finns en 18-årsgräns för hantering av fyrverkerier. Trots det skadas många barn och ungdomar i fyrverkeriolyckor. Först när föräldrar och andra sluta langa fyrverkerier till underåriga kommer olyckorna i de åldrarna att minska.
I övrigt har ofta alkohol ett finger med i spelet. Olyckorna beror ofta på att man inte följer tillverkarens rekommendationer om hur fyrverkeriet ska riggas, säkerhetsavstånd och den tidsgräns som gäller innan man kan gå fram till en tänd produkt som inte ger avsedd effekt. MSB har satsat på information till allmänheten genom tidningar, hemsidan, informationsfilm på TV och bio.
Har MSB statistik på hur många som skadas av fyrverkerier?
Vi har viss statistik från både polismyndigheter runt om i landet och några av de större sjukhusens akutmottagningar. Varje år skadas cirka 300 människor så allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka en akutmottagning. De flesta är män och många är under 18 år. De vanligaste skadorna från fyrverkerier är bränn- och sårskador. Skador på huvudet (ögon, öron) är vanligast följt av skador på händer och fingrar. Många av dessa olyckor hade kunnat undvikas om dem som hanterat fyrverkerierna hade följt rekommendationerna och varit nykter.
Måste man ha polistillstånd för att skjuta fyrverkerier?
Nej, det finns inget generellt tillståndskrav för att skjuta fyrverkerier på allmän plats. Däremot kräver ordningslagen att man ska ”göra en bedömning om användning av fyrverkeri kan innebära risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom”.
Ett sätt att göra den bedömningen är att kolla säkerhetsavståndet för den pjäs som man tänker avfyra. Om man är osäker ska man rådgöra med polisen och eventuellt söka tillstånd. Ett sådant tillstånd söker man hos polisen på den ort där man bor. Läs mer om tillstånd på polisens webbplats.
En skorsten av stål var inte isolerad på vinden och brännbart material antändes.
En kökspanna var placerad direkt mot en kaklad vägg av trä. Virket torrdestillerades och antändes.
Ett rökrör var dåligt isolerat och låg för nära en träpanel som antändes.
Rökröret från en hemmagjord kamin i ett förråd låg direkt mot trävägg som tog eld.
Aska läggs i plåthink
Aska kan vara varm i flera dygn efter eldning. Töm alltid aska i en plåthink, aldrig i plasthinkar eller papperspåsar. Flera hus brinner ner varje år på grund av slarv med aska.
Brandsläckning i kyla är också svårt för brandmännen. Vatten och pumpar kan frysa och det är besvärligt att få fram tillräckligt med vatten.
Upptining av frusna rör
Risken för frysning av rör ökar när det är kallt och blåser. Låt vattnet rinna sakta. Om vattnet ändå fryser kan det tinas med hjälp av värmeelement, varmvatten eller heta trasor. Det tar lite tid men det är de enda säkra metoderna.
Använd ALDRIG värmepistol, gasbrännare eller elektricitet för att tina upp frusna rör. Anlita hellre fackmän för upptining.
Elektricitet
En extra belastning på elledningarna medför normalt att säkringarna "går". Om ledningarna är gamla eller dåliga kan hög belastning orsaka värme och brand just där felaktigheten finns. Det kan ske utan att säkringen utlöses.
Om en säkring går mer än en gång och du inte vet varför så kan det vara ett säkert tecken på att något är fel. Felet kan ha uppstått i samband med sommarens åskväder, men inte märkts tidigare. Anlita fackmän för kontroll och reparation.
Elektriska element eller strålkaminer
Elektriska element och strålkaminer ska bli heta och kan därför orsaka brand om saker läggs på eller faller ner över ett varmt element. Så kallade kamflänselement ska ha skyddsplåt över som gör att inget kan hamna på heta delar.
Har du en äldre modell av strålkamin som du ställer i exempelvis sovrummet, tänk på att täcket kan falla ner och orsaka brand.
Lägg aldrig kläder eller saker ovanpå ett element.
