Hej Sven! Snacka om att det blev vinter från 0 till 100 på bara 12 timmar. Vi har inte sett en snöflinga innan det nu har vräkt ner ca 30 cm och det har blåst som bara den. Ni vet bär det blåser så mycket så att man inte kan andas när man är ute? Så mycket blåser det nu. Fick trycka upp ytterdörren i morse eftersom det har drivit så mycket.
Jag gillar ändå när väder lamslår vår verklighet. Jag blir alltid lite besviken när en storm inte lever upp till fallna träd eller när ett skyfall inte översvämmar några vägar. Så länge ingen kommer till skada förstås. Jag tycker nog att det för egen del att det är jäkligt mysigt bara. Sen så vill vi ju INTE ha någon Sven i närheten i början av mars. Då ska de helst vara bara vägar och många plusgrader eftersom vi åker till Falun för förlossning.
Nu är jag i vecka 28 och det är mindre än tre månader kvar till BF. Känns fortfarande avlägset även om jag vet att de här tre månaderna kommer att gå snabbt! Vi har börjat på föräldrakurs och vi är bara fyra par i gruppen. Jag har, efter bara en gång, känt att jag inte kommer att umgås med två av paren. De passar inte mig. En blivande mor är en energitjuv utan dess like och den andra så tråkig så klockorna stannar... och till och med går baklänges... Ett par känner vi lite sedan innan och de bor alldeles ovanför oss. Att vara lattemamma med henne ser jag fram emot. Jag hoppas att hon känner samma sak bara. Sedan så finns det några andra som kommer få barn ungefär samtidigt som oss som vi känner men som inte är i samma föräldragrupp så de kan jag säkert också träffa om jag vill.
Känns himla skumt att vara hemma i 1 1/2 år. Jag ska extraknäcka lite med ekonomin för föreningen och dryga ut dagarna lite. Vi planerar att vara hemma till 1 september 2015. Jag kommer att vara hemma mest men Tommy tar ut pappadagar då jag har mycket semester att ta ut osv. Blir nog lite dubbla dagar också.
I helgen skulle mamma och pappa komma hit, men nu vet jag inte hur det blir med det. De, och vi, har köpt kött av Tommys bror som har slaktat en ko. 30 kilo kött! 30 kilo kött var! Om inte mamma och pappa kan komma i helgen och kan hämta sin del så kommer jag och Tommy att stå i kött upp över öronen. 60 kilo kött i vår frys är helt omöjligt. Vi får se hur vi löser det. Tror Tommy har en stor glassfrysdisk på jobbet som vi får trycka full i så fall.
Så sammanfattningsvis så blir det väl köttfest i helgen.
Halva tiden har passerat och just nu ligger hen och pickar långt nere i magen efter att jag ätit frukost. Jag tror att bebis gillar mat eftersom den gärna rör sig efter att jag ätit. Eller så gillar den inte alls mat och vill fly för att det blir så trångt i magen. Jag känner absolut inte av hen hela tiden utan någon gång då och då under dagen.
Jag tänkte lufta mina tankar kring förlossningen lite. Nu har halva tiden gått och jag måste säga att det gått fasligt fort (även om de första kräk-fest-månaderna kändes extremt långsamma just då).
Jag vet ju att jag kommer att få gå igenom en förlossning oavsett om barnet behagar överleva eller inte i det här skedet. I dagsläget så ser jag fram emot det med skräckblandad förtjusning. Jag vet att jag kommer att klara av det. Miljoner kvinnor varje år går igenom en förlossning så varför skulle jag vara sämre. Jag inser på samma gång att det kommer att tillhöra en smärta som inte är av denna värld och som man aldrig ens kan föreställa sig. Men jag litar verkligen på sjukvården när det gäller förslossningar. Vi kommer att få åka till Falun och förlösas. En bilfärd på 45 minuter en varm sommardag. En svart natt i smällkalla och kanske snöiga februari-mars får vi nog räkna med en timme och vägen till Falun består till halva sträckan av snårig smal landsväg. Men jag kommer ju inte att föda på en kvart (peppar-peppar) så det spelar egentligen ingen roll heller bara inte Tommy kör som en dåre.
Vad gäller smärtlindring osv har jag inte läst på så mycket men lustgas låter ju rätt roligt. Vad tyckte ni om de olika lindrande medicinerna? Jag ska även låna en cd med andningsteknik av Ullis för att lära mig lite sådant. Att betala 2500 kr för att gå till en tant och lära mig andas känns inte aktuellt för oss. Jag har dock svårt att se i dagsläget hur man ska kunna andas sig igenom smärta (ge mig mediciner!) men jag tänker inte vara sämre än att jag provar och lär mig tekniken.
Jag gruvar mig mer för tiden efter förlossningen än för själva förlossningen faktiskt. Jag vet att jag kommer att vara ett vrak och att man sedan ska ta hand om en liten bebis samtidigt som man är helt förstörd rent kroppsligt (och kanske även mentalt) känns... obehagligt... men ännu en gång så vet jag att vi kommer att klara av det.
Jag som i vanliga fall kräver mycket sömn oroar mig för att inte få sova en hel natt på flera år, typ. Tur att jag har en morgonpigg man.
Ibland blir jag rädd när jag tänker på vad vi har gett oss in på. Ett barn liksom. Fattar ni hur stort det är?!
Sedan är det det där med mother fucking försäkringskassan. Vilket helvete det verkar vara då. Jag hoppas att vi ska kunna vara föräldralediga fram till hösten 2015. Jag tänker dessutom ha hand om superstars ekonomi även i fortsättningen vilket kommer att generera någon tusenlapp i månaden. Det är ingenting som jag behöver göra speciella tider på dygnet så det ska nog gå bra. Gör det inte det, ja då får jag väl avsäga mig det helt enkelt.
Nä, nu måste jag jobba lite.
Hittad denna bild på en sida med roliga katter (jag vet, I´m a nörd) och tydligen så kan katter ha utseendetvillingar. Så likt Reggae att till och med hans mor (jag) skulle ta fel.
Ja, det var väl det jag hade att skriva idag! Puss på er!