måndag 17 december 2007

Kräftor i Sverige


Hur länge har man ätit kräftor i Sverige?
Fram till slutet av 1800-talet fanns det stora mängder kräftor i svenska vatten, men landsbygdsbefolkningen ansåg inte att de dög som människoföda. Däremot åt medeltidens munkar rikligt med kräftor, speciellt under fastan. Kräftan räknades nämligen som fisk, vilket de fick lov att äta. Erik XIV var mycket förtjust i kräftor och odlade dem i vallgraven runt Kalmar slott. När hans syster Anna skulle gifta sig beordrade han fogden på Nyköpingshus att skaffa fram stora mängder till bröllopet. Hovet och adeln åt emellertid inte kräftor på samma sätt som vi gör nuförtiden, utan använde dem som ingrediens i olika typer av puddingar, aladåber, pastejer och färser. Längre fram började man äta kräftorna hela, men då skulle de vara varma och nykokta. Det var först under andra hälften av 1800-talet som det blev populärt att äta kräftor som hade fått svalna i sitt spad.Seden att ordna kräftsupéer ute i det fria spred sig mot slutet av 1800-talet från de högre sociala skikten till den snabbt växande borgerligheten. De blev så populära att det var risk för utfiskning av kräftor, och därför lagstiftades det om att kräftor endast fick fiskas i augusti och september. Under många år var kräftpremiären satt till den 8 augusti och det var då som de verkliga ritualerna kring fångsten, kokandet och ätandet började ta form. Numera kan man köpa frysta kräftor året om, men traditionen med kräftskiva i augusti har levt kvar.

lördag 8 december 2007

KRÄFTOR TILL SALU

VÄTTERKRÄFTOR SÄLJES!

Vätterkräftor kokta eller levande kräftor säljes!

Kokta delikatesskräftor från Vättern - fiskade på djupt rent vatten.
Kräftorna är kokta av en svensk mästerkock inom skaldjur enligt traditionellt svenskt recept.

Meny:

Kokta kräftor

Levande kräftor


För beställning:
Tel: 070 - 39 82 999

Prislista: http://www.campcontinental.se/vatterkraftor.php

Leverans till hela Sverige!
Här kan ni köpa kräftor hela året!

Kokta och levande kräftor från Vättern till salu!

tisdag 4 december 2007

Kräftskivan – bästa festen för dig som tänker på vikten

En kräfta innehåller bara tre kalorier - och är nyttig
Frekvent festande kan vara förödande för vikten. Men kräftskivan kan faktiskt vara ett undantag. Så länge du avstår från alkoholen, vill säga.
- En kräfta innehåller bara 3 kalorier, men massor med bra näringsämnen, som till exempel zink och B-vitamin, säger Mary Hyll, dietist på Viktklubb.se.
Zink har en mängd funktioner i kroppen och ingår bland annat i ämnesomsättningen. Dagsbehovet är 7-9 mg, och en portion kräftor innehåller hela 1,7mg zink. Vad gäller B-vitaminer så är det i synnerhet B12 som kräftor innehåller mycket av. B12 måste kroppen ha bland annat för att bilda röda blodkroppar, och även här får man i sig hela dagsbehovet av en portion kräftor.
Tillbehören ställer till det
Så vore det bara för kräftorna skulle det vara fritt fram. Problemet allt det andra vi stoppar i oss på kräftskivan.
- Paj är rena kaloribomben och ska endast ätas i små portioner. En massa vitt bröd med smör är inte heller så bra att sätta i sig stora mängder av, säger Mary Hyll.
Dessa drycker som kräftan kräva då? Som vanligt är det alkoholen som är den stora boven i dramat.
- Dricker man alkohol så ökar kaloriintaget enormt, säger Mary Hyll.
Här finns det heller inga bra ”smal”-alternativ, förutom rent alkoholfria.
- Ur kalorisynpunkt så finns det inte några bättre eller sämre drycker, utan det är måttlighet som gäller. Max ett glas om dagen för kvinnor och max två glas för män, om man inte har problem med alkoholen, förstås.
Så många kalorier innehåller alkoholen

Det är alkoholen som är boven i kaloridramat.

Det finns inga smala alkoholalternativ, så det är måttlighet som gäller.
Cidern, med sina 325 kalorier per halvliter, var dock det minst kalorisnåla alternativet.
Nubben: (räknat på 4cl kryddat brännvin) 81 kcal
50 cl starköl: 235 kcal
50 cl folköl: 190 kcal
50 cl lättöl: 145 kcal
50 cl 4,5 % cider: 325 kcal

Svenska kräftor hela året

Det har blivit en stor modegrej att äta kräftor till alla högtider stora som små i Sverige.

måndag 3 december 2007

Fiska kräftor på allmänt vatten i Vättern

Följande regler gäller:
Länsstyrelsens regler för kräftfiske på allmänt vatten

Kräftrecept från Trappy

(1) Börja med 1,5 liter vatten i grytan, (använd 12–15 liters kokkärl). Ta sedan 1 liter vatten till varje tjog (20 st) kräftor. OBS! Vid varje kok rekommenderas max 5 tjog.
(2) Rör ned 30–35 gram grovt salt (havssalt) per liter vatten samt 1 sockerbit till varje tjog kräftor.
(3) Använd 3–5 dillstjälkar med kronor per tjog kräftor. Dillkronorna avskiljes från stjälkarna, som krossas en aning med mortel eller liknande och sedan klipps i 4–5 cm långa bitar. Lägg bitarna i vattnet under uppkoket.
(4) Placera kräftorna under rinnande vatten (de bör ha varit sumpade i ett dygn). Några minuter innan vattnet kokar upp tas kräftorna upp ur vattnet. Avlägsna det mesta av sköljvattnet.
(5) När vattnet kokat upp ordentligt, tag 8–12 kräftor i ett durkslag och lägg dem i det kokande vattnet (börja med de största). Lägg sedan i nya omgångar med kräftor. Kontrollera att alla ligger under vatten. Lägg därefter dillkronorna över kräftorna (med kronorna nedåt). OBS! Använd ej locket vid kokning och avkylning.
(6) Låt sjuda (vattnet ska inte koka) i 10 minuter. Skum på vattnet tas bort med sked. Efter 10 minuter, ställ ut kokkärlet för avkylning. Börja avkylningen med en flaska lättöl. OBS! Rör ej spadet med händerna, då finns ökad risk för bakterietillväxt.
(7) När lagen har svalnat är det hög tid att servera. Smaklig spis!

Kräftor ett utbrett mode

Det stundar kräfttider på många håll i landet. Vi vill gärna bidra med en kort historia kring kräftans intåg på de svenska matborden. Kräftor, ett utbrett mode.När det var fastetid för munkarna under medeltiden, konsumerade de stora mängder kräftor. Visst låter det märkligt, men det har sin förklaring. Eftersom kräftan räknades som fisk kunde munkarna utan dåligt samvete äta dessa när köttförbud rådde. Det dröjde inte länge innan såväl de kungliga hoven som adeln insåg att kräftorna var en riktig delikatess. År 1562 befallde till exempel Erik XIV fram så mycket kräftor som möjligt inför hans systers bröllop.
Varma kräftorFrån början åts kräftorna varma, eller som en del i olika stuvningar. Först i slutet av 1800-talet började man låta kräftorna svalna och sedan dekorera dem med kvistar av krondill.
Kräftskivan, en borgerlig företeelseI jämförelse har kräftskivan inte funnits särskilt länge. Under 1930-talet dök ordet kräftskiva upp i pressen för första gången. Själva ”skivan” kommer från den borgerliga kräftsupen som på verandor och i blommande bersåer intogs för att ta farväl av sommaren. Med tiden har allmänheten snappat upp traditionen och det har blivit mer och mer populärt att ställa till med kräftkalas.
Avskaffat premiärdatumI många år var det lagstadgat när på året man fick fiska och äta kräftor. För att den svenska flodkräftan inte skulle bli utrotad fastställdes ett särskilt premiärdatum i augusti månad. Lagen upphörde 1993, vilket innebär att vi nu kan ha kräftskiva när vi vill på året. Men det är ju ändå något visst att ställa till med kräftkalas en ljummen augustikväll, inte sant?

En traditionell kräftskiva

Från att ha varit borgerlighetens delikatess har kräftskivan blivit folklig. Vissa påfund har med tiden blivit tradition.Kräftor ska man äta utomhus och runt bordet bör det hänga kulörta lyktor. Den vanligaste föreställer en glad fullmåne. Bordet ska vara dukat med engångsduk, tallrikarna ska vara färgglada och av papper. Runt halsen bärs en haklapp och på huvudet bör man ha en fånig strut.Sedan är det bara att börja: Kräftorna äts kalla och med händerna. Det är tillåtet att sörpla ljudligt. Tilltugget består av bröd och lagrad västerbottenost. Dryckerna är öl och det obligatoriska brännvinet.

Kräftan en åtråvärd delikatess

På grund av risken för utfiskning av den svenska flodkräftan införde man i början av nittonhundratalet begränsningar av fisket. Det tilläts från augusti och ett par månader framåt. Kräftan blev således exklusiv och efterlängtad. Kräftpesten har dessutom i omgångar decimerat populationen.Nu säljs importerade kräftor året om, men få vill tumma på traditionen. I början av augusti börjar uppladdningen i media med omfattande tester av årets utbud, kändisarnas tips och betyg i olika skalor. Somliga år ska kräftorna vara kinesiska, ett annat år amerikanska. Men de svenska är alltid bäst, det behöver knappast påpekas. Problemet är att de är väldigt dyra. Oavsett ursprung kokas de dock som svenskarna vill ha dem; i saltlag, med krondill.
Det lilla fåtal som har möjlighet fiskar förstås kräftor själva. Kräftan är ett nattdjur, så fisket måste ske när mörkret fallit. Man fiskar med mjärde och lockar helst med rutten eller rå fisk. Kräftan ska vara levande när den läggs i den kokande lagen.

Allt om kräftor


Exotisk kräftsafari

Lukten av rå fisk kanske inte är så trevlig. Burar fulla av kräftor är desto trevligare. Corren följde med på kräftsafari, en upplevelse utöver det vanliga.
Vattnet stänker i ansiktet, fartvinden river i håret. Aktern på katamaranen Stigfjord trycks ner i vattnet och vattenkaskaderna blir meterhöga när Jan Larsson på Lemunda Fiske och Hantverk ökar farten till 22 knop och rundar Nordudde för att komma till rätt vatten.
Det glada gänget på sex personer i båten kommer från Sala. De är i Lemunda på kräftsafari för tredje gången, och de kan rutinerna. Sören Sjöberg tar några bitar rå lax från lådan, där flugorna gottar sig, och släpper i varje bur.
Vittjar morgonen därpå
Efter att de 30 burarna agnats ska de i böljan.
– Se till att de är stängda, burarna, ropar Jan från styrhytten till Dan Waller som står i fören och släpper i dem på lina med 10 meter mellan varje.
När burarna ligger tryggt på botten, brukar det vara dags att tuffa hemåt, öppna pilsnern, starta grillen och njuta av semestern. Till morgonen därpå, då det är dags att dra upp nattens skörd. Men för Correns skull görs ett undantag, och Stigfjord styr kosan lite längre bort för att hämta en lina burar som lagts i kvällen innan.
Fylls på snabbt
Dan hakar båtshaken i bojen och börjar dra. Det är tungt. Den första buren glider över kanten, och det är en riklig fångst. Och så fortsätter det.
– Jag tror det blir mer och mer för varje bur, kommenterar Bertil Waller.
Sören tar emot burarna och skakar ut kräftorna i en vit balja, som fylls på snabbt. Sen bär det av in mot land igen, och ljudet av ölburkar som knäcks hörs så fort besökarna står på bryggan.
"Minisemester"
Att åka från Sala, eller för den delen från Australien, och betala för att fiska kräftor, är för många inte främmande. Inte heller för det kräftälskande Salagänget.
– Det är annorlunda, det blir en minisemester och man kommer hemifrån. Det är lättare att koppla av om man inte är hemma, säger Vanja Waller.
– Det går inte att uppleva kräftfiske och få så här mycket någon annanstans. Ska man köpa svenska kräftor kostar det flera hundra kronor kilot, fortsätter hon.
Att slippa ordna själva verkar också vara en orsak till att kräftsafarin blivit så populär.
– Det är så bökigt. Nu slipper vi köpa bete, båten är färdigtankad, det är bara att åka ut, förklarar Dan.

Guld på Vätterns botten

Kräftorna i Vättern är guld som glimmar. På fredag är det allmänhetens tur att fånga lägga ut mjärdarna. Annat kräftfiske pågår hela sommaren.
Kräftnäringen växer kraftigt, trots att tillgången varierar år från år. Vi äter kräftor vid fler tillfällen idag. Det finns mycket pengar att tjäna, för fiskevattenägare och andra.
I området från Ödeshög till Motala bärgas 200 ton kräftor årligen varav fritidsfisket står för hälften. Uppskattningen görs av Bertil Olofsson i Vadstena, en av många östgötar som engagerat sig för att kräftorna ska ge ännu mer business.
Det blir 20 miljoner kronor bara för råvaran, med fjolårets fångst.
I norra delen av Vättern och på östra sidan är kräftfisket allra bäst.
Upplevelser
Det går att tjäna upptill sju gånger mer på kräftorna genom att erbjuda upplevelser runtikring: fiske, boende, båthyra, guidning.
Jan Larsson i Lemunda är ett exempel (se reportaget). Den fångst han får när han är ute själv för att fiska till försäljning, ger ungefär lika mycket pengar som när han är ute på med turister. Fast han får lägga ned dubbelt så lång tid på försäljningsfisket.
– Om man utvecklar turismen blir man inte lika beroende av mängden kräftor, säger kräftspecialisten och marinbiologen Björn Tengelin. Några kräftor i varje bur räcker.
Mellan 10 och 20 familjer försörjer sig på kräftfiske, enligt uppgifter till Corren. Ett tiotal företag erbjuder fisketurism.
Yrkesfiskare
– Ett tiotal lantbruk tjänar mer än 100 000 kronor på kräftor. Även inkomster på över miljonen förekommer. Omkostnaderna är väldigt små, säger Björn Tengelin som drivit ett flerårigt projekt för att främja kräftnäringen.
2006 bärgade yrkesfiskare 99 ton kräftor i Vättern enligt officiell statistik. Av de 21 fiskare i Vättern som har tillstånd att fiska yrkesmässigt, bor fyra i Motala och två i Borghamn.
Kräftorna ger minst 80 och upp till 95 procent av de professionella fiskarnas inkomster. Tillstånd att fiska yrkesmässigt är personligt och omfattar även fisk. Det går inte att få yrkestillstånd enbart för kräftor.
Enskilt fiske
Det privata fisket sträcker sig 300 meter ut från land. Inte sällan arrenderar markägare ut fiskerätten.
– Man kan ta mer betalt ju mindre område man hyr ut men det kräver samtidigt mer arbete, påpekar Björn Tengelin.
I Vadstena har 70 personer gått samman i den ekonomiska föreningen Kräftans vänkrets. De arrenderar tillsammans Vadstena kommuns och Statens fastighetsverks fiskevatten mellan Tycklinge och Naddö. Dessutom säljer de fiske till turister, sex burar och ett dygn för 300 kronor.
– Vi har haft en enda annons, på Blocket. Efteråt kunde man inte ha telefonen i fickan. Den tjöt i ett, berättar Bertil Olofsson, föreningens ordförande.
Meningen är att de fiskande ska lockas att bo och handla i Vadstena.
Allmänt fiske
På fredag börjar det allmänna kräftfisket utanför 300-metersgränsen. Somliga är kritiska till att det inte är helt fritt.
– Yrkesfiskarna kan ändå inte bärga mer än vad de gör idag, säger Bertil Olofsson.Att begränsa fritidsfisket är bara nys.
– Det finns ingen anledning att släppa fisket utom kontroll, säger däremot Björn Tengelin.
Enligt honom finns det inga biologiska skäl för att minska kräftfisket. Men begränsningarna för allmänheten minskar den svarta handeln med kräftor, något som annars leder till sänkta priser och slår undan benen för yrkesfiskarna.
Tjuvfiske och svart handel
Tjuvfiske av kräftor har gammal tradition, men minskar. Många kreativa metoder används. I Vättern är det dock inget stort problem och hotar inte näringen, enligt Björn Tengelin, under förutsättning att tjuvarna inte stjäl redskap eller tömmer mjärdar.
Kräftans vänkrets i Vadstena jobbar för att få bort svart försäljning.
– Folk är så dumma, suckar Bertil Olofsson. Ytterst få får ut mer på kräftorna än de har i avskrivning på utrustningen. Det vill vi sprida kunskap om.
Uppköpare
100–110 kronor per kg betalar uppköpare. Jumbokräftor, som väger minst 75 g, betalas med 140 kr per kg.
– Det beror på hur långt jag måste åka för att hämta dem, säger Börje Elf, uppköpare åt Kanonaden i Nässjö. Företaget, som säljer under namnet Smålandskräftan, köpte 80 ton kräftor i fjol varav omkring 50 från Vättern.
Det finns många uppköpare, både svarta och vita, både lokala och sådana som kommer från Stockholm.
– Branschen har blivit mycket vitare sedan jag började, säger Björn Tengelin.
För första gången finns nu ett renodlat kräftkokeri i Östergötland. Många betonar hur viktigt det är att kräftor från Vättern förädlas lokalt. Kokta kräftor är tryggare att transportera till Stockholm, där man kan få bäst betalt.

Debatt om kräftor

Kräftorna är lika omtyckta som debatterade. Somliga anser att de är för många och att fisket borde släppas fritt. Men årets provfiske visar på en mer blygsam utveckling än vad många trodde.
Många anser att tillgången på kräftor i Vättern har ökat explosionsartat. Och även forskarna tror att det har tilltagit, men hur mycket är mer oklart. Det är snarare fisket än tillgången som har exploderat.
– Det ser varken ut att bli mer eller mindre än förra gången vi provfiskade 2003. Men vi får betänka att uttaget är betydligt större än då, säger Mikael Bergström som är fisketillsynsman.
Lite på östra sidan
– På ett eller ett par provfiskeområden har vi fått betydligt mindre än 2003. Och många fiskare säger att jämfört med i fjol är det avsevärt sämre i år, säger marinbiolog Johan Nilsson.
Han och Mikael Bergström provfiskar på uppdrag åt Fiskeriverket och länsstyrelserna runt Vättern.
Man har långt ifrån kommit fram till ett slutligt resultat. Men troligen har antalet kräftor ökat eftersom dess spridningsområde har blivit större än för några år sedan.
– De kommer förmodligen att sprida sig både naturligt och med människor. Det finns områden kvar som inte är besatta – jag tror inte att det är mättat, säger Johan Nilsson.
I år har provfiskarna dock inte hittat kräftor i nya områden i östra delen av Vättern, åtminstone inte så mycket som många trodde.
– Det enda som har ökat är Älvarumsviken vid Omberg. Det är stora kräftor, och det blir det ofta i början, säger Mikael Bergström.
Hotar inte rödingen
Det finns de som menar att det är kräftans fel att tillgången på flera fiskarter i Vättern har blivit sämre, då kräftor äter fiskens rom. De förespråkar därför att kräftfisket borde släppas fritt så att fisken kan återhämta sig.
Men efter att ha studerat rödingen kan man på Fiskeriverket inte se att kräftorna är huvudorsaken till minskningen på röding.
– Vi tror inte att närvaron av kräftor är något bekymmer. Det finns inget som tyder på en ansamling kräftor där rödingen finns. Rödingens problem startade långt innan kräftbeståndet tog fart, säger Alfred Sandström.
Fiskar äter kräftor
En liknande undersökning har gjorts i Örebro där man har konstaterat att kräftan inte påverkar beståndet av Öring i vattendrag, och i Skåne har Lundaforskare inte sett någon koppling mellan kräftor och minskade bestånd av lax.
Alfred Sandström lägger ändå in en brasklapp och påpekar att man inte har studerat några andra arter i Vättern.
– Stora mängder signalkräftor skulle kunna konkurera med fisken. Men det är inte studerat. Och dessutom är små kräftor käk för till exempel abborre och lake, säger Alfred Sandström.
Är kräftor gott?Exotisk upplevelse med kräftsafariMycket guld på Vätterns bottenKräftor kan mer än sörplas (Corren Mera-recept

Kräftor i Vättern

1 400 ton kräftor räknade man med att det skulle finnas i Vättern år 2003. Men det är uppskattning och ingen absolut sanning, påpekar Fiskeriverket. Efter årets inventering kommer siffran att uppdateras.
Yrkesfisket har tredubblats på fyra år, från 32 ton 2003 till 99 ton i fjol.
På vissa håll tycks antalet ha ökat på bekostnad av storleken – fler men mindre kräftor.
Källa: Fiskeriverket

lördag 1 december 2007

Svenska kräftor

Att äta kräftor i Sverige har både gamla och kungliga anor. Seden har som så många andra importerats från kontinenten. I skriftliga källor berättas det att munkarna under medeltiden konsumerade stora mängder kräftor under fastan. Kräftan räknades som fisk och var tillåten när det rådde köttförbud. Så småningom blev det även mode att äta kräftor och andra skaldjur hos de kungliga hoven och adeln. Detta mode spred sig även till Sverige.Första gången kräftor nämns i svensk gastronomi är i ett brev från Erik XIV till fogden på Nyköpingshus daterat 1562 där kungen befaller att man ska skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Vi vet också att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden åts kräftorna inte hela och kalla utan de var i stället huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar.I Kajsa Wargs kokbok från 1700-talet finns gamla recept nertecknade på hur man lagar kräftkaka, kräftkorv och stuvade rudor med kräftstjärtar. När man började äta kräftorna hela kokades de som vi gör idag, men de serverades fortfarande rykande varma. Det var först i slutet av 1800-talet som kräftorna tilläts svalna i sitt eget spad för att sedan serveras kalla dekorerade med kvistar av krondill.

Kräftskivan - vår ursvenska mattradition är tvärtemot vad vi gärna vill tro en ganska ung företeelse. Ordet kräftskiva dök inte upp i pressen förrän på 1930-talet. Det egentliga ursprunget finner vi i den borgerliga kräftsupen från slutet på 1800-talet. Då, när nationalromantiken stod i full blom, tog man farväl av sommaren med kräftor på verandor och i bersåer runtom i landet. Så småningom blev det allt populärare att ställa till med kräftkalas. Den ökande konsumtionen och den växande kräftexporten blev till slut ett hot mot den svenska flodkräftan. För att undvika utfiskning infördes i slutet av 1800-talet restriktioner för kräftfiske, och så småningom fick vi ett premiärdatum fastställt till den 8 augusti. På så vis blev kräftskivan fixerad i tiden. 1907 drabbades våra vatten av kräftpest som nära nog slog ut vår inhemska flodkräfta. 1969 inplanterades 60000 pestresistenta amerikanska signalkräftor i 60 svenska vatten. Trots att den fixa premiären är borttagen sedan 1993 och kräftan får säljas året runt, tycker många ändå att den rätta tiden för kräftskiva är i augusti, under augustimånen.

Fiska kräftor med kräftmjärde

Med Trappy Kräftmjärde kan en fiskare vittja, beta om och lägga ut 100 mjärdar i timmen (vid fiske med sk. "Långrev", 20 mjärdar per lina och dubbla betesboxar). Ombetningen görs enkelt och snabbt med medföljande Betesbox. Rymningssäkerheten garanterar bästa fångstresultat. Demonterad tar Trappy kräftmjärde liten plats vid förvaring och transport.

Vätterkräftor

Vätterkräftor anses vara de bästa kräftorna för sin rena smak.

Kräftfiske

Kräftfiske, fångst av kräftor.
Kräftfisket äger rum i insjöar i augusti innan kräftans lektid, och har varit en svensk lantlig tradition (följt av kräftskiva). I de delar av landet där den nordamerikanska signalkräftan satts ut har flodkräftan utrotats på grund av att signalkräftan är bärare av kräftpest.

Fångstmetoder [redigera]
Kräftor är nattaktiva och fångsten sker därför nattetid - förr fiskade man oftast under fullmånens ljus. Kräftfiskenätterna i augusti är också bra tillfällen att beskåda stjärnfall.
De vanligaste fångstredskapen är mjärdar, som agnas med fisk (ofta mört, förr kunde t ex ekorre och katt användas), sänks ned i vattnet nattetid med hjälp av roddbåt och vittjas ett par timmar senare. Andra redskap är agnade sänkhåvar. Det går att driva in kräftor i fällor med ficklampa, men detta anses oetiskt av många kräftfiskare.

Hantering av fångade kräftor [redigera]
Kräftorna har kraftiga klor och kan slita sig loss genom att vifta på stjärten. Därför är det viktigt att lära sig det rätta greppet på en levande kräfta - man fattar ryggskölden mellan tummen och pekfingret. Infångade kräftor transporteras bäst i hinkar.
Efter fångsten ska kräftorna hållas vid liv och hälsa fram till kokningen. Det görs lämpligast i en sump med god vattenomsättning och skydd från solljus. De bör svältas i minst ett dygn så att tarmen töms.

Avlivning [redigera]
Kräftorna avlivas genom att man släpper dem i kokvattnet med huvudet före. För att bespara dem eventuella plågor bör vattnet hållas aggressivt kokande ända tills alla kräftor ligger i vattnet.

Flodkräfta

Flodkräftan (Astacus astacus) är ett av Europas största kräftdjur, och kan bli upp till 18 centimeter lång och väga 350 gram. (Störst är kungskrabba.) Flodkräftan förekommer i sötvatten i sjöar och strömmande vattendrag. Kräftor förflyttar sig vanligtvis gåendes över botten. För att undkomma fiender kan de snabbt förflytta sig baklänges genom slag med sin kraftiga stjärt. De kan emellertid inte simma högre upp i vattenmassan än någon decimeter ovan bottensedimentet, och endast korta sträckor. Flodkräftan är allätare, och äter också gärna as. Den är revirhävdande, och företrädesvis skymnings- och nattaktiv.

Hot [redigera]
I Sverige är flodkräftan starkt hotad av kräftpesten. Kräftpesten kom till Sverige med inplanteringen av signalkräftan under tidigt 1900-tal. Signalkräftan är smittbärare av kräftpest utan att själv insjukna. En smittad flodkräfta insjuknar och dör inom någon/några veckor. Det är förbjudet att plantera ut signalkräftor i Sverige men detta görs ofta i alla fall. För att komma tillrätta med problemet kan särskilda områden utlysas som skyddsområden för flodkräfta. Inom skyddsområdet råder stränga föreskrifter om rengörning av båtar och fiskeredskap. Försurningen och rensningar av vattendrag är ett annat hot mot flodkräftan.

Kräftskiva hela året

Kräftskiva - kräftkalas, kräftrecept och bufferätter på längd och tvär
Fram med hattar, visblad och färgglada lyktor. Dags att koka kräftor. Grön dill, röda kräftor och gul ost är kräfskivans färger. Samlas och njut av sommarens ljumma augustikvällar.
Tidigare släpptes kräftfisket fritt en speciell dag i augusti.

Nu tar vi den, nu tar vi... massor av recept till kräftskivan.Den regeln är idag borta. Affärerna kan numera sälja kräftor hela året. Men traditionen med kräftskivor har vi tack och lov kvar.
Sätt smak på dina kräftor. Koka kräftor i kräftlag - hemmafiskade eller köpekräftor. Här är enkel kräftlag som sätter god smak på kräftor. Var dock försiktigare med saltet i lagen till köpta kräftor. Smaka på en kräftklo och avgör om dina kräftor är salta nog. Så här kokar du kräftlag - koka kräftorKräftlag till 2 kilo kräftor. Räkna med ett halvt kilo kräftor per portion. Kräftlagen är alltså för 4 portioner. Använd kokta eller koka kräftorna i lagen. Skölj kräftorna ordentligt innan kokning. Se till så att all smuts är borta. De ska helst vara sumpade minst över natten.Kräftlag till 2 kilo kräftorca 20 dillkronor 1 flaska porter1 dl salt3 msk socker 3 l vatten Koka upp dill, porter, salt, socker och vatten i en stor kastrull och låt koka några minuter och sedan sjuda.I en annan kastrull kokar du upp bara vatten. I denna kokar du hastigt de okokta kräftorna, några i taget,ca 8-10 st, börja med de största, någon halvminut tills de skiftat färg sedan för du över dem till den riktiga kräftlagen där de får sjuda. När alla kräftor är i lagen låter du kräftorna sjuda i ytterliggare 5 minuter, skumma med en slev. Ta av från värmen och låt svalna. Ha inte i några fingrar eller liknande i lagen för att undvika bakterier. När kräftorna i lagen svalnat förs de över till kylen, förslagsvis i en passande bunke. Se till att alla kräftor ligger under lagen. Lägg eventuellt på mer dillkronor upp och ner i bunken och låt stå över natten. Redan kokta kräftor läggs i kall lag i kylen över natten, förslagsvis med nya dillkronor också. När du lägger upp kräftorna och serverar med ost, bröd, öl och snaps så garnera gärna med nya dillkronor. Vad gäller redan kokta kräftor så behöver du inte ha så mycket salt i lagen då köpta kokta kräftor redan brukar vara väl salta.
Kräftmajonnäs och tillbehör

Egen enkel kräftlag sätter piff på kräftorna. Akta så det inte blir för salt bara. Ibland är en del köpekräftor redan salta. Själv brukar jag spara ihop ett gäng stjärtar till en macka. Idag kan man fuska och köpa stjärtar i lag. Gott är att smaksätta majonnäsen med vitlök och cayenne samt toppa med en bit rökt eller gravad lax. Sedan är det bara att njuta med bordsgrannarnas avundsjuka blick.
Enkla och mättande tillbehör går alltid åt. För speciellt mättande är kräftor inte. Bröd och ost är självklara. Smaksätt din egen brännvinsost eller gör en potkäs av ostbitar. Knäckebröd kan du fräscha upp och göra extra knaprigt genom att rosta några minuter i ugnen. Låt det sedan svalna. Mjukt nybakt bröd är alltid gott. Forma gärna limpan med klor till ett kräftbröd. Av samma deg kan du också göra fyllda bröd. Paj är en klassiker på kräftbordet. Här en ren ostpaj med förslag till variationer. Passar också till nattamat.
Den andra torsdagen varje augusti är det traditionsenligt kräftpremiär. De flesta firar likadant från år till år. Medan andra provar nytt. Traditionen bjuder "bara" på hårdost, knäckebröd och snaps. Och så kräftor förstås. Själv har jag alltid svårt att äta mig mätt. Därför brukar jag göra lite annat gottis. Man kan börja med lite matiga snittar och en fördrink. Kanske en förrätt. Ett rejält nybakt bröd stillar den värsta hungern. Formad som en jättekräfta blir det ett skådebröd, som garanterat höjer stämningen. Sedan något att äta vid sidan av kräftorna. Ofta är det knytis, då är en gratängform smidig. När sista klon är knäckt och sistan försvunnit i gommen är det på svenskt manér kaffedags. Och många behöver något sött för att piggna till efter allt sörplande - en stor bit kaka eller tårta.
Barnmat till kräftkalasetMen vi har glömt nåt: barnen, som bara jagar varandra med kräftorna. Till dem har jag en riktig festrätt: Falukorv Thermidor, egentligen vanlig ugnsbakad falukorv med alla tillbehör: ketchup, senap, bostongurka och mos. Vad kan de mer begära? Mycket antagligen, men prova med glass. Nattamat och vickning till kräftskivanTiden går snabbt när man har roligt. Planerar man att hålla på länge så är det gott med nattamat. Efterfest med köttbullar, prinskorv, knäcke och en Janssons frestelse kan då vara uppskattat. Ta vara på smaken i kräftskalen till exempelvis kräftsoppa På restaurang tas det mesta om hand. Fiskben, paryrer (det man putsar bort från kött), grönsaksrens, persilje- och dillstjälkar och framförallt hummer-, räk- och kräftskal. Här är det smaken man vill åt och själva skalen silas bort. På kräftskivan slänger de flesta sina kräftskal. Det är ok, om man inte har användning för 20 liter kräftsås förstås. Men jag vill ändå rekommendera att spara några skal (ex. att ha i frysen) om man vill koka fond, sås eller soppa (recept på kräftsoppa).

Singnalkräfta

Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) är den vanligaste typen av kräfta i Sverige. Den har en vit fläck på framklorna. Signalkräftor är ofta smittobärare av kräftpest och bär pesten i skalet, men de är själva mer tåliga mot pesten än europeiska kräftor. Därför infekteras flodkräftebestånd om signalkräftor införs i samma vatten. Många vatten där man inte har planterat signalkräftor är därför fridlysta så att det inte är tillåtet att sätta ut signalkräftor i dessa vatten.
Signalkräftor dör av den kräftpest den bär med sig i skalet om den utsätts för någon form av stress. Under senare år har många signalkräftbestånd minskat och även om orsaken inte är klarlagd i detalj visar undersökningar att det kan orsakas av andra infektioner i kombination med kräftpest.

Storleksrekord [redigera]
Obekräftade uppgifter talar om en kräfta som fångats i Vättern som vägde 330 gr. I Stångån i Östergötland lär 20 cm längd, mätt från hornspets till stjärtspets, vara rekord. Kräftan på bilderna nertill vägde 166 gr och fångades i Bunn, Jönköpings län 2006-08-02. Den var 29 cm mellan klospetsarna i "utlägg", 15cm lång traditionellt mätt. Klorna var (utan "knoge") 10cm.

Tillagning av kräftor

Tillagning
Kontrollera att alla kräftor är levande. Skölj dem noga i kallt vatten. Koka upp lagen och låt den koka 10 minuter innan kräftorna läggs i. Lägg ner 5-6 kräftor åt gången i den häftigt kokande lagen. Koka sedan kräftorna ca 10 minuter från det att vattnet på nytt kokar upp. Låt dem snabbt kallna i spadet.
Ta bort gamla dillkronor och lägg i färska. Se till att lagen täcker alla kräftor och låt dra ca 1 dygn på kall plats.
Servera kräftorna upplagda på fat med färska dillkronor.
Kräftorna kan eventuellt först avlivas i stormkokande vatten innan de kokas i lagen. Lägg i 5-6 kräftor åt gången och koka en dryg minut. Om man först avlivar kräftorna behöver de koka 6-7 minuter i lagen. Kokta kräftor kan djupfrysas i sin lag.

Koka kräftor
ca 1 kg
Ingredienser
25 kräfta, ca 1 kg
Lag::
3 liter vatten
1 dl salt
2 sockerbit
dillkronor, i riklig mängd
1 flaska porter om så önskas
= Denna symbol visar att ingrediensen finns som ekologiskt alternativ

Konsten att äta kräftor

Här i Sverige har vi ett speciellt förhållande till kräftor, starkt förknippat med sörplande augustifester med pappershattar, nubbe och allt annat som hör till. I resten av världen är det inte så vanligt att äta kräftorna på det sätt som vi gör, möjligen med undantag för Louisiana där de serveras på restaurangerna på stora fat tillsammans med smält smör i skålar. Överhuvudtaget är kräftor populära i det Kreolska köket och används i soppor, grytor och jambalayor mm. I resten av världen använder man oftast enbart stjärtarna och äter dem varma i olika skaldjursrätter. I svenska vatten finns två kräftarter som lever i sötvatten: flodkräftor (sötvattenskräftor) och signalkräftor. Flodkräftorna blir dock alltmer sällsynta i och med kräftpestens utbredning, medan signalkräftan, en art importerad från Nordamerika som är mer motståndskraftig mot pesten, blir allt vanligare. Många tycker att den svenska flodkräftan smakar något bättre, men det är inte mycket som skiljer dem åt. Signalkräftan är ljusare i färgen än flodkräftan och kännetecknas också genom sina stora ljusa fläckar vid tumgreppen. Tidigare fick man endast fiska och sälja kräftor under en viss tidsperiod under hösten, den s.k. kräftsäsongen, som varade från den andra onsdagen i augusti till den 1:a november. Nuförtiden är det fritt fram året om, men begreppet kräftsäsong lever kvar som en tid där vi i Sverige traditionellt förlägger våra kräftskivor (kräftkalas). Att fiska kräftor kräver givetvis fiskerättigheter för vattnet och de lokala fiskerättsägarna kan ha egna fiskebestämmelser för sina vatten. Det kan också finnas olika lokala bestämmelser att ta hänsyn till. På västkusten fiskas mycket saltvattenskräftor, s.k. havskräftor, som är ljusröda i skalet och har längre och smalare form på klorna. Förespråkare för havskräftor tycker att de är klart underskattade jämfört med sötvattenskräftorna, och vice versa naturligtvis. Läs Recepthjälpens guide till hur man äter kräftor på bästa sätt här: Konsten att äta kräftor
Finns att få tag på:
I frysdiskarna finns hela kräftor i kilos-förpackningar året om numera. Kräftstjärtar i saltlag brukar också säljas i kyldisken, färdigskalade att använda i sallader eller som smörgåspålägg etc. Färska kräftor kan man hitta hos välsorterade fiskhandlare.
Tips:
Om du köpt djupfrysta kräftor lönar det sig att ta upp dem ur frysen i god tid (gärna 2 dagar innan) och låta dem tina långsamt i kylskåpet så hinner de suga åt sig av lagen ordentligt. Vill du själv förhöja smaken på färdigkokta djupfrysta kräftor kan du enkelt koka en nya lag till dem, där du kokar upp 2 liter vatten med rikligt med salt (0,25-0,5 dl) och krondill, samt 0,5-1 dl porter/mörkt öl och ca 1 msk socker (proportionerna varierar du som du önskar). När lagen svalnat något lägger du ner hela innehållet i kräftpaketet och låter det stå och suga åt sig av lagen över natten.

Koka kräftor

1. Skölj kräftorna i rikligt med kallt vatten och kontrollera att de är levande.
2. Koka upp vattnet tillsammans med salt och dill, vattnet ska ha en kraftig dillsmak. Lägg ner 8-10 kräftor i taget i det häftig kokande vattnet. Täck med lock. När vattnet åter kokat upp kan en ny omgång kräftor läggas i. Lägg rikligt med dill ovanpå sista omgången kräftor och lägg åter på locket.
3. Koktiden från det att vattnet kokat upp på nytt, är ungefär 8-10 minuter. Lägg i sockerbitarna och slå i lättölen efter 5-6 minuter. OBS. Det blir inte bättre om du använder starköl, det är den torra maltssmaken som är det viktigaste.
4. Ta av kastrullen från värmen och kyl av den direkt, gärna med hjälp av rinnande kallt vattenbad. När vattnet kallnat är kräftorna färdiga för uppläggning och avätning. Allra bäst resultat får du dock om du kokar kräftorna dagen före skivan och låter dem stå svalt i sitt spad över natten. Lägg upp kräftorna vackert på ett fat.

Tips om Kräftor

Vännerna är samlade. Kulörta lyktor lyser upp den varma augustinatten. Ett berg av dilldoftande kräftor ligger och väntar på att sörplandet ska börja. Kan det bli bättre? Jo faktiskt. Med Tastelines pynt, kom-ihåg-listor, tillbehör och laddningstips lyfter du festen till det oförglömligas nivå. Och visst - självklart har vi massor av recept också.Nej, man kan inte få hela kräftskivan fixad med hjälp av Tasteline. Men vi har gjort vad vi kunnat, och förberett det mesta av din fest åt dig. Bra planering gör festen roligare.

Länkar om kräftor

Har du tips på bra länkar om kräftor maila till vatterkraftor@yahoo.se

Kräftskiva

Här välkomnas tips till en lyckad kräftskiva ,maila till vatterkraftor@yahoo.se

Recept på kräftor

Här välkomnas recepttips på kräftor ,maila till vatterkraftor@yahoo.se