1. Malmbrytning

Berggrunden inom Ersmarksområdet utgör en liten del av den s k Bottniska bassängen som omfattar ett flera hundra km långt, nordsydliga stråk.

Borrningar har påvisat en kontinuerlig zink-bly-silvermalmzon på en sträcka av mer än 2 km. Bredden varierar mellan 4-40 m. Undersökningen är gjord ner till 150 m djup. Malmen är knuten till en nordnordostlig sprickzon och uppträder som breccia. Zinkblände, kalcit och underordnad blyglans uppträder som 2- 10 mm breda gångar av brecciakaraktär. Dessa lergångar kan innehålla enstaka tunna zinkbländegångar.

Guldmalmen är belägen i Juktandomens sydöstra kontakt mot metasedimenten. Domkontakten är ofta uppsprucken och genomvävd av tunna kvarts- och kalcitsprickor. Malmen är associerad till ett komplex av nordsydliga kvartsgångar. Sulfidmineralet arsenikkis förekommer spritt i malmen, medelhalten är dock låg. Indikationer finns på guldanomala parallellzoner, dock inte fullständigt undersökta.

Den uppborrade malmbasen inom koncessionsområdet beräknades per tredje kvartalet 1998 till 5,8 M ton. Metaller som ingår i beräkningen är zink, bly, silver och guld.

Malmen är i dag öppen mot norr samt i djupgåendet, dessutom mot öster där parallellzoner med både sulfid och guldmalm förekommer. Malmens kontinuitet som är mycket god har fastslagits med borrprofiler i ett regelbundet nät samt med ytlig bergprovtagning över hela malmens längd.

Jfr. situationsplan, bil 2)

Industriområdet omfattar förutom s . älva gruvan, upplag för avrymda moränmassor, i

Efter att moränmassorna avrymts öppnas dagbrottet med påhugg och en rampbana ned till malmkroppen. Rampen drivs sedan i den takt som erfordras för att öppna nya fronter och pallar. - Pallarna med en planerad höjd av 5-15 m varierar med hänsyn till malmens mäktighet samt halt- och selektivitetskraven i den aktuella sektionen. Uttag av ofyndigt gråberg sker i takt med malmens avsänkning.

Brytningen sker delvis på entreprenad delvis i egen regi.

Maskinutrustningen för brytning och transporter är av konventionell typ och sker med dieseldrivna lastmaskiner, truckar och pallborrmaskiner.

Gruvbrytning och krossning sker normalt i två skift från kl 05.00 till 23.00 medan anrikning sker i kontinuerlig drift.

Jfr bil. 2)

Morän

Avrymningsmassorna läggs upp på upptaget så att det underlättar framtida utnyttjande som täckmaterial vid efterbehandlingsarbetet.

Totalt beräknas upplaget kunna rymma 4 M m3 morän.

Gråberg

I anslutning till moränupplaget läggs ett gråbergsupplag som beräknas rymma upp till 50 M ton. Olika bergskvaliteter läggs separat för att i framtiden nyttjas som ballastmaterial.

B-malm

Som B-malm klassas den låghaltiga marginalmalmen som f.n. inte är lönsam att anrika. Den läggs upp separat för att senare ev tas in och anrikas. Volymen kan beräknas till ca 10 M ton.

Malmupplag

I anslutning till anrikningsverket läggs ett mellanlager (reservlager) upp av malm, ca 500.000 ton.

Anrikningsverket planeras för en kapacitet på max 1.5 M ton per år men är utbyggbart till 2,0 M ton. Driften blir kontinuerlig med stopp endast för semester och ev reparationer.

Efter första malningssteget anrikas malmen med gravimetrisk separation med Reichertkon, spiraler alternativt centrifugsystem i kombination med skakbord. Koncentratet avvattnas innan det levereras till smältverk. Överskottsvatten recirkuleras i kvarnkretsen.

Processbeskrivning

Då delar av gravimetri- och flotationskoncentraten vid Blaikenverket kommer att innehålla kommersiellt intressanta halter av guld planeras lakning av flotations- och gravimetrikoncentrat med cyanid för utvinning av guld. Lakningsprocess kommer att bedrivas kontinuerligt med samma drifttid som anrikningsverket i övrigt. Den totala mängden koncentrat som kommer att lakas beräknas till 15 000 ton per år.

Utgående rest från lakningsanläggningen kommer att destrueras med avseende på cyanid

genom Degussas väteperoxidprocess. Cirka 2,5 M3 laklösning kommer efter destruering att blandas den utgående anrikningssanden.

Allmänt

Den föreslagna lakningsanläggningen är utformad för utvinning av guld ur vissa kvalitéer av flotationskoncentrat och ur låghaltigt koncentrat från gravimetrikretsen.

Ovan nämnda koncentrat kommer att lakas i en serie med sex laktank-ar i utspädd cyanidlösning vid basiskt pH. Lakningen sker enligt principen CIL (carbon in leach) vilket innebär att kol, för absorption av guld ur lösningen, transporteras motströms i laktankarna. Ett schematiskt flytschema för processen framgår av bilaga 3 och 4. Kolet, som håller en definierad partikelstorlek grövre än koncentratsblandningen, siktas av, tvättas med vatten och saltsyra, och efter desorption till lösning utvinns guldinnehållet genom elektrowinning till katoden i form av stålull. Efter att guldet urlakats och kolet avskiljts från laksuspensionen förtjockas suspensionen före destruktion vilket innebär att cyanidlösning kan recirkuleras i processen medan den förtjockade lakresten (sulfid-. koncentratet) går vidare till destruktion. Resterande lakvätska och lakrest destrueras med väteperoxid i två parallella linjer. Då halten fri cyanid i respektive tank konstaterats understiga 1mg/l pumpas suspensionen med vår ordinarie anrikningssand till sandmagasinet.

Även från desorptionen återvinns cyaniden genom recirkulering av cyanidlösning till blandningstanken för cyanid.

Processteg

Lakningsanläggningen inkluderar följande separata processteg:

- Cyanidlakning med CIL (Carbon in lach) adsorbtion

- Guldraffinering

- Regenerering av kol

- Cyaniddestruktion

I processen kommer delar av flotationskoncentratet och mellankoncentratet från gravimetrikretsen att blandas med processvatten. Till blandningen kommer små mängder av

NaCN och NaOH att tillsättas. Blandningens (slurryns) pH kommer hållas mellan 10,5 och 11 för att säkerställa att ett minimum av HCN bildas. Laktiden är 60 timmar och 97% av guldinnehållet i koncentraten bedöms bli extraherat till lösningen, guldet i lakvätskan utvinns sedan genom adsorption med hjälp av kol.

Lakningen kommer att ske i sex stycken 30 M3 laktankar försedda med omrörare. Lakslurryn (pulpen) kommer att självrinna mellan laktankarna medan kolet kommer att hållas kvar med siktar och förflyttas mekaniskt mellan tankarna.

Kolet som kommer att användas är mycket hårt vilket gör att det endast i mindre omfattning abraderas i tankarna. Kolet är naturligt kornigt, vanligtvis mellan 1,5 till 3,5 mm l storlek. Kolet blandas i den slurry (pulp) som innehåller det lösta guldet. Mängden kol i CIL-tankama är ca 25 gram kol per liter och guldet adsorberas där på kolets yta.

CIL-kretsen i Blaiken kommer att bestå av sex stycken 30 M3 tankar i serie. Medan pulpen kontinuerligt självrinner genom kretsen, hålls kolet kvar i respektive tank med hjälp av siktar inne i tanken. Kolet förflyttas satsvis motströms pulpen. Denna förflyttning av kolet görs var 12:e timme. Av guldmängden i lösningen kommer mer än 99% att adsorberas på kolet.

I denna process ingår avskiljande av det guld som avsatts på kolet i CIL-kretsen och överföring av guldet till en lösning i koncentrerad form.

Desorptionen (elueringen) av kolet görs i en kolon med en ca 96'C alkalisk cvanidlösning innehållande ca 1 % NAOH och 0, 1 % NACN.

Den guldförande (pregnanta) lösningen leds därefter genom en elektolyscell. I elektrolyscellen avsätts guldet på katoder av stålull. Efter elektrolysen recirkuleras lösningen till desorptionskolonnen. Efter ett antal cykler, när allt guld har separerats från kolet, överförs kolet till en regenereiingsugn.

När eluerings-/elektrolyscykeln är avslutad, avlägsnas katoderna, dvs. stålullen med guld, från elektrolyscellen och genomgår kalcinering i en kalcineringsugn varvid stålullen oxideras till Fe2O3.

Den cyaniddestruktionsprocess som kommer att användas i Blaiken är utvecklad av Degussa AB. I denna process används väteperoxid för att genom oxidation destruera fri och metallbunden cyanid.

Som alternativ till ovan nämnda destruktion kan INCO-metoden komma att användas. I detta fall används natriumpermanganat med kopparsulfat som katalysator.

I Blaiken kommer alla lösningar och pulper som används i laknings-, CIL-, syratvätteluerings- och regenereringsprocesserna att passera destruktionskretsen innan de blandas med den övriga anrikningssanden och pumpas till sandmagasinet.

Cyaniddestruktionen kommer att ske kontinuerligt, medan utsläpp till sandpumpsystemet kommer att ske intermittent, dvs. en gång per dygn. Detta gör det möjligt att mäta halten fri cyanid i pulpen för att säkerställa att halten ej överstiger tillåtet värde (1 mg fri cyanid/ liter). En sådan mätning av cyanidhalten kommer att göras före varje utsläpp till sandpumpsystemet. Då destruktionsanläggningen består av två parallella linjer där buffertvolymen i varje linje motsvarande 24 timmars drift, finns i praktiken en extra bufferttid på nära ett dygn för att säkerställa att halten cyanid inte överstiger tillåtet värde.

Om det av någon oförutsedd anledning inte går att få ned cyanidhalten inom tillgänglig tid kommer lakningsanläggningen att stoppas. Flotationskoncentratet kommer då att förpackas i big-bags. Först när cyanid halten är på tillåten nivå kommer lakningsanläggningen att startas upp igen. På detta sätt säkerställs att ingen pulp med för höga halter av cyanid släpps ut från destruktionsanläggningen.

Kemikalieförbrukningen

Den förväntade årliga förbrukningen av kemikalier/ material vid laknings- och raffineringsprocessen utgörs av:

NaCN 70 ton

NaOH 50 ton

HCl 40 ton

H202 90 ton

Kol 180 ton

CuSO4 < 10 ton

Emissioner

Alla processtankar där cyanväte kan bildas kommer att vara slutna och anslutna till ett utsugningssystem som kommer att vara i kontinuerlig drift.

Anläggningen för utsugning från processtankarna kommer att dimensioneras för ett maximalt flöde om cirka 5 000 NM3/h. Normalflödet kommer dock att bli betydligt lägre då tankarna blir slutna. två fläktar kommer att ingå i anläggningen: en fläkt i drift och en installerad, driftklar reservfläkt. Den fläkt som är i drift kommer att regleras så att ett förutbestämt undertryck hålls i utsugningssystemet.

En anläggning för nödkraft till fläktarna och skrubbern i ingår i anläggningen. Denna kommer att säkerställa att utsugningssystemet fungerar även vid eventuella strömavbrott.

Ett separat system för utsugning från kalcineringsugnen och smältugnen kommer att installeras. Systemet kommer enbart att användas när ugnarna är i drift. Anläggningen dimensioneras för ett flöde om ca 3 000 NM3/h. Stoft i avsugna gaser avskiljs i ett spärrfilter. I filtret avskiljt stoft kommer att återföras till processen.

Följande säkerhetsutrustning kommer att finnas:

- Larm (såväl larmklockor som larmljus) vid lågt pH i lakkretsarna

- Fast installerade detektorer för cyanväte med larmfunktion (såväl larmklockor som larmljus) vid HCN nivåer över 5 ppm.

- Utrustning för manuell mätning av pH i laktankar

- Dubblerade fläktsystem för evakuering av processtankar

Nödkraft till fläktarna i evakueringssystemet för processtankar och för omrörare i

lak- och CIL-tankar

Bärbara mätare för cyanväte

Gasmasker och säkerhetsutrustning i form av säkerhetsklädsel. Allt enligt gällande skyddsföreskrifter

Första-hjälpen-låda.

Samtliga mätningar och larm från processen kommer att registreras i ett datorsystem.

Hantering av cyanid

Blandning av cyanidlösning kommer bara att ske på dagskiftet av därför utbildad personal. Två personer kommer alltid att vara med vid blandningen. En som svarar för själva arbetet med att blanda NaCN och en som på behörigt avstånd iakttar vad som görs. Båda kommer att vara iförda den säkerhetsklädsel som anges i säkerhetsföreskrifterna.

Natriumcyaniden kommer att levereras i 50 kg stålfat till Blaiken. Dessa fat kommer att förvaras i en fristående låst byggnad i omedelbar anslutning till lakningsanläggning.

Golv och sarger

Den delen av byggnaden där lakningsutrustningen placeras kommer att vara invallad med en I meter hög betongsarg. Golvet inom invallningen kommer att vara ett spolbart betong golv med lutningar mot golvgropar. Eventuellt spill kommer att samlas upp i golvgroparna och pumpas till destruktionsanläggningen. Den volym som ryms innanför betongsargen kommer att vara betydligt större än hela volymen i laknings och CIL-kretsarna tillsammans.

Blandningskärlen för cyanid (NaCN) och lut (NaOH) kommer att placeras i ett separat insargat område. Betonggolvet kommer här att göras vattentätt med en invallad volym som överstiger totala volymen i respektive blandningskärl.

Utrustning för syratvätt kommer också att placeras i ett separat invallat område. Sargen runt denna anläggning blir 1,5 meter hög. Spill inom detta område leds till en separat golvgrop innanför sargen. Från denna golvgrop pumpas spill och spolvatten till en tank som också är placerad inom det insargade området. I tanken pH-justeras vätskan genom tillsättning av NaOH innan den pumpas till destruktionsanläggningen. Betonggolvet innanför denna sarg kommer att behandlas för att bli syrabeständigt (epoximålning eller liknande). Syftet med denna invallning är att förhindra att eventuellt spilld syra kommer i kontakt med laklösning. Total volym möjlig att innesluta innanför sargen är cirka 1,5 gånger sammanräknad volym på alla kärl placerad i utrymmet. Detta insargade område kommer dessutom att förses med bräddavlopp som ytterligare säkerhetsåtgärd.

Sligkoncentraten avvattnas i förtjockare och i press- eller vakuumfilter innan leverans till smältverk.

Avskilt vatten leds till sandmagasinet tillsammans med övrigt processvatten.

Sligtransport

Det totala behovet av processvatten i anrikningsverk-et uppgår till ca 10 000 M3 per dygn. Minst 40 % av behovet tas från Storjuktan.

Uttag av vatten regleras i vattenlagen, varför tillstånd skall inhämtas av Vattendomstolen. Bolaget gör emellertid, efter samtal med Vattendomstolen, den bedömningen att 4 kap 2§ vattenlagen (oskadlighetsregeln) kan tillämpas på den planerade verksamheten i Ersmarksberget med vattenuttag från Storjuktan och från grundvattnet (2§ 'Tillstånd till vattenföretag krävs inte, om det är uppenbart att varken allmäna eller enskilda intressen skadas genom företagets inverkan på vattenförhållandena. I fråga om detaljdränering genom täckdikning krävs tillstånd endast om det föreligger sannolika skäl att allmänna eller enskilda intressen skadas genom företagets.

Restproduktema från anrikningsprocesserna pumpas till ett sand- och klarningsmagasin där utfällning sker av suspenderat material och tungmetaller. Från sandmagasinet leds vattnet till en klarningsbassäng där ytterligare rening/utfällning sker. Upp till 60 % av detta vatten återpumpas som processvatten till anrikningsverket.

Tallträsket är ca 88 ha stort, omgivet av tallskog med inslag av myrmarker och avvattnas genom mindre bäck till Storjuktan.

Sjön har undersökts fr a beträffande förekomsten av fisk dels 1997 och dels 1997 (bil. 6).

I sjöbeskn'vningen från 1976 beskrivs Tallträsket sålunda:

Areal 91 ha h.ö.h. 437 m, ensamliggande vatten

Strandbeskaffenhet fast, sank, brant, jämn

Bottenbeskaffenhet sten,30%. grus 10%, sand 10% och dy 50%

Undervattensvegetation sparsamt med starr

Övervattenvegetation sparsamt vass och fräken

Fiskemöjligheter med spö från land goda - medel, bäst från båt.

Vattnet är inte lämpligt för sportfiske, nätfiske bör få förekomma. Fiskeintensiteten bör behållas.

Sammanfattningsvis visar undersökningarna att fiskfaunan består av abborre, som regel småväxt och med planktondiet samt enstaka exemplar av lake, gädda, harr och öring. Vid provfiske 1997 erhölls enbart abborre.

I recipientkontrollprogrammet för Ersmarksberget ingår också utloppsbäcken från Tallträsket.

Till Tallträsket kan processvatten och restsanden från anrikningsverket pumpas i en tryckledning på botten av Storjuktan.

För att avgränsa sjön från tillrinnande ytvatten kommer skärmdiken att anläggas som leder direkt ned till Storjuktan.

Vissa dammar måste dock anläggas i lågpunktema (bil.7).

Storholmen utgör egentligen en av små holmar delvis avgränsad del av Storjuktan (jfr. bil. 2).

Någon biologisk eller fysikalisk-kemisk undersökning av denna del av Storjuktan har inte utförts.

Till Storholmen kan processvattnet pumpas med tryckledning.

Ett omfattande byggnadsarbete av dammvallar erfordras för att avgränsa viken. Byggnadstekniskt innebär det att bygga vallar delvis under vatten eftersom delar av viken inte blir helt torrlagda under lågvattenperioden.

Till Storholmen kan processvattnet pumpas med tryckledning.

Ett omfattande byggnadsarbete av dammvallar erfordras för att avgränsa viken. Byggnadstekniskt innebär det att bygga vållar delvis under vatten eftersom delar av viken inte blir helt torrlagda under lågvattenperioden.

Sammanfattningsvis kan Blaiksjön karakteriseras som en konstgjord sjö utan naturligt fiskbestånd.

Gemensamt för alla alternativ är att den fysikalisk-kemiska sammansättningen, efter mottagande av processvattnet från anrikningsverket, blir sådan att fauna och flora kommer att väsentligt förändras och i slutskedet helt försvinna.

Ur miljösynpunkt kan Blaiksjön bedömas som det bästa alternativet i och med att den redan är "onaturlig". Efterbehandlingen kan med fördel bli att den täcks helt med vatten till en ny konstgjord sjö, vilket är tekniskt enkelt och ekonomiskt fördelaktigt.

Storholmen har på samma sätt motsvarande miljömässiga fördelar eftersom stora delar ligger inom dämningsgränserna, men överslagsberäkningar tyder på att byggnadsarbetet blir omfattande och dyrbart.

Tallträsket kräver begränsade ingrepp för dammkonstruktioner, vilka också kan permanentas på ett säkert sätt. Ur miljösynpunkt innebär det emellertid att Tallträsket förlorar sitt egenvärde som ev. sportfiskesjö. Kommunen har i sin utredning visat att sjön har ett begränsat värde som fiskesjö om inte särskilda åtgärder vidtas. Några sådan planer har inte redovisats.

För att skapa tillräckligt deponerings- och klarningsutrymme kommer Tallträsket att förses med avgränsande dammar (bil. 7). En extra klarningsbassäng kan enkelt iordningställas genom att justera den naturliga "viken".

Dammvallen vid utloppet förses med munk med möjlighet att reglera utsläppet. Den för deponering disponerade ytan beräknas uppgå till ca 88 ha.

Den totala volymen av magasinen beräknas medge en uppehållstid av 250 dagar.

I ett inledande skede kan vattennivån komma att sänkas 1-2 m, för att sedan långsamt återfyllas. Detta medger en extra lång uppehållstid och därmed bättre sedimenteringsresultat.

Sandens egenskaper

Sandens partikelstorlek bestäms av den för processen optimalt erforderliga nedmalningen, vilket sammanhänger med malmens mineralogiska sammansättning.

Anrikningssanden karakteriseras genom sin partikelstorlek och sitt K 80-värde, dvs. den partikelstorlek där 80 viktprocent av anrikningssanden är finare än värdet. Vid anrikningsförsöken i laboratorieskala har använts 75 ?. I bil. 8 redovisas kornstorleksfördelningen efter första och andra malstegen och den kemiska sammansättningen framgår av bil. 9.

5 Övrig verksamhet

Flotationskemikaller lagras och hanteras i särskilt utrymme utan golvavlopp i anrikningsverket.

Natriumcyaniden köps i brikettform i plåtfat. Lagring och hantering sker i speciellt utrymme utan golvavlopp i anslutning till anrikningsverket. Efter noggrann tvätt av faten kan de hanteras som skrot. Tvättvattnet återgår till CN-processen alternativ renas i CN-destruktionen.

Nederbördsområdet i anslutning till sand- och klarningsmagasinet avskärmas med dräneringsdiken som leder ytvattnet direkt till Storjuktan. På samma sätt avskärmas upplagsområdet för morän, gråberg och B-malm.

I klarningsmagasinet har anlagts en pumpstation för återledning av klarnat anrikningsvatten. I medeltal beräknas upp till 60% kunna återanvändas utan att anrikningsprocesserna försämras.

Utsläpp till luft sker som allmän ventilationsluft från anrikningsverket. Ventilationsluften från lakningsprocessen som kan innehålla HCN renas i ett skrubbersystem med NaOH.

Krossanläggningen förses med effektivt spärrfilter som reducerar stoftutsläppet till mindre än 50 mg/NM3.

I samband med sprängningarna sker utsläpp av nitrösa gaser och stoft. Med hänsyn till verksamhetens omfattning och till de försiktighetsåtgärder som i övrigt vidtas är mängden liten och begränsad till närmaste omgivningen.

Buller uppkommer vid borrning, lastning, krossning, från interna och externa transporter samt som allmänt industribuller. Sprängningarna kan också ge upphov till markvibrationer och stötvågor.

Avfall, enligt Förordning (1996:971) om farligt avfall, uppsamlas särskilt. Transport och omhändertagandet sker sedan av företag som har behöriga tillstånd.

Övrigt avfall uppsamlas l container som töms/byts enligt överenskommelse med Sorsele kommun. Källsortering skall eftersträvas.