Fakta
 

KORTA FAKTA OM DEN ORTODOXA KYRKAN 


Den Ortodoxa, katolska (=allmänna) och apostoliska Kyrkan (vanligen felaktig kallad den ”grekiska-ortodoxa kyrkan) är: ORTODOX. Det är ett grekiskt ord som betyder renlärig, eller ”rätt troende” och ” rätt bedjande”, i motsats till heterodox - annorlunda troende.

Hon är:

KATOLSK, eller ”ALLMÄN, UNIVERSELL”. Ordet kommer från grekiska kaθoλkoν (kath΄olu), och betecknar det som ”motsvarar helheten”, alltså en unamininitet i tron och något som inte avviker från helheten. Kyrkan är vidare:
APOSTOLISK. bl.a. Genom att Hon lojalt följer och värnar varje bit av apostlarnas lära och riktlinjer i tillit på att de av Den Helige Ande ledda evangelisterna och apostlarna visste vad de gjorde. På så vis har Kyrkan letts från generation i trohet mot apostlarna och därmed till Herren, Gud, som utvalde dem; ”Så som Fadern har sänt Mig, så sänder Jag även er”. De hörsammade Hans befallning och överallt dit Den Helige Ande förde dem, grundade de församlingar: De invigde präster, och över ett antal församlingar tillsattes en ”föreståndare” (biskop på grekiska). Den Ortodoxa Kyrkan är sålunda den unika historiska arvtagare- och förvaltare av apostlarnas, Urkyrkans och de tidiga kyrkofädernas lära. Kyrkan är inte ”centralstyrd”. Den Ortodoxa Kyrkan består av många sinsemellan, språkligt och jurisdiktionellt, självständiga nationella folkkyrkor, leda av Patriarker, Metropoliter och ärkebiskopar. Således talar man om Serbiska, Grekiska, Ryska och andra Ortodoxa Kyrkor. Skilda till språk och organisation men förenade till Ett i tron, och lojaliteten till den äldsta kyrkoordningen.
 
En patriark kan visserligen inneha en formell hederstitel eller ställning, men det är fel att påstå att t.ex. patriarken av Konstantinopel (Istanbul) skulle vara något slags överhuvud för alla ortodoxa Kyrkor! Det var bl.a. biskopen av Roms obibliska och okyrkliga krav på personligt överhöghet över hela Kyrkan som år 1054 definitivt resulterade att Romkyrkan uteslöt sig själv ur den kristna kyrkogemenskapen, och allt sedan dess vandrat sin egen väg genom århundradena. Liksom de första ”biskoparna”, Kristi egna apostlar, alla var varandras jämlikar betraktar Kyrkan även deras efterträdare - de giltigt tillsatta, rätt kristitroende, biskoparna - såsom inbördes jämlika. Deras viktigaste uppgift i egenskap av apostlarnas arvtagare är, och har alltid varit, att värna om den från Kristus och genom Apostlarna mottagna Läran, Insikten och Uppdraget.


KYRKORUMMET
Det karakteristiska för ortodoxa kyrkolokaler är bildväggen - ikonostasen - som skiljer altar rummet från den övriga gudstjänstlokalen. Ikonerna är mycket mer än estetisk utsmyckning. De är en representation av de/det, som avbildas. Kanon (kyrkolagen) fastställde redan på 600-talet teologiska regler för vad som kännetecknar en helig bild, ikon - och vad som inte gör det.
 

 
GUDSTJÄNSTEN
Den ortodoxa Liturgin vill med hymner och böner, på ett åskådligt sätt levandegöra vad Gud i Jesus Kristus gjort och gör för människosläktets frälsning. I det heliga Liturgin blir förkunnelsen för den ortodoxe kristne om Guds väldiga majestät och Hans omätliga kärlek till människan inte teoretiskt tal utan en levande, påtaglig och närvarande verklighet.
Gudstjänsten är indelad i tre delar:


PROSKOMIDIN
Den heliga förätningen börjar med proskomidin, under vilken präst läser de förberedande bönerna, skrudar sig och bereder nattvardelementen. Bröd, vin och vatten välsignas och tillreds på tillredsbordet i altarummet. Prästen skär ur det liturgiska offerbrödet ut Lammet, därefter välsignar prästen vin och vatten och häller i kalken. Prästen fortsätter att skära ut små delar av de övriga offerbrödet, under tiden han nämner i åminnelse den heliga Gudföderskan, helgonen samt de levande och de döda. Efter tillredelseakt besöker prästen dessa under det han ber särskilda böner. Symbolisk framställer denna del av den heliga tjänsten Kristi liv före det han blev människa, profetiornas och löftets tid samt själva hans jordiska födelse.


KATEKUMENERNAS Liturgi
Katekumener är dem som förbereder sig för kristendomen. I katekumenernas liturgi ber man tillsammans med katekumener för fred på jorden, för Guds heliga kyrkors bestånd, för detta heliga hus och alla närvarande, för konung, för denna stad i landet och de troende som bor i dem samt för resande, sjuka, lidande och fängslade och om deras frälsning. Prästen gör lilla intåget med evangelieboken därefter epistelläsning samt evangelieläsning. Denna del av Gudstjänsten avslutar man med ”Ektenin för katekunenerna” och avslutar med ”Alla katekumener, träd ut”. Ingen katekumen må stanna kvar.


 DE TROENDES Liturgi
I de troendes Liturgi prästen tackar och prisar Gud som har offrat enda Sonen för att rädda människosläkten. Han förbereder församlingen för den heligaste delen av Liturgin – Nattvarden. Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att har läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: ”Tag och ät, detta är min kropp” Och Han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: ” Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.” (Matt 26:26)
Efter stora intåget, som uttrycker Frälsarens väg från Betlehem till Golgota, tillkallar prästen hjälpen från den Helige Ande ”Sänd Din Helige Ande över oss och över dessa framställda gåvor”. Sedan ber prästen Gud att förvandla nattvardsgåvorna Med kyrkoklockor ringer man och förmedlar budskap till alla, så långt klockorna hörs, att lämna ifrån sig allt och be. Samma som Jesus offrade sig för hela världen så offrar man ”Lammet” i Liturgin för hela världen. Prästen ber Gud att vara nådig mot närvarande församlings medlemmar, mot sjuka, mot dem som är på resande fot, mot arresterade, mot döda…


Tillsammans med prästen ber alla närvarande för allt dem är i behov av. Denna delen avslutas med ”Fader vår”. Alla som har förberett sig, genom fastan, genom goda gärningar, genom bikten, kan ta emot Nattvarden. Efter att prästen har läst gemensam bön, en och en närmar sig med korsade händer på bröstet (höger arm överst), och ta emot Nattvarden medan prästen ber ”Guds son/dotter (namn) mottager Ditt heliga Sackrament för helande av kropp och själ, och för evigt liv”
… O nådefulle Härskare, Herre Jesu Kristus, min Gud! Låt icke dessa heliga ting bliva mig, ovärdige, till dom! Låt dem bliva till rening och helgelse av själ och kropp och till en underpant på det tillkommande livet och Riket. Ty det är min glädje att hålla mig till Gud och att till Herren ställa mitt hopp om frälsning…” Liturgin närmar sig slutet och prästen för sista gången ber Gud att hjälpa alla kristna och att våra nådig mot dem.
Amen!
 
JULEN
Ortodox jul firas den 25:e december enligt den julianska kalendern (eller den 7:e januari enligt den gregorianska). Ortodoxa kristna förbereder sig för julen genom en sex veckor lång bön- och fastetid. På julaftonsmorgonen hugger man en gran från ek. Samma dag tas eken in i huset. På kvällen tänder man brasa av eken och golven täcks med halm (Jesus är född i halm och värmd vid brasa). Med det högtidliga införande av ekträet och halmen i hemmen börjar firandet av julens högtid, som pågår i tre dagar. Medan middagen pågår läser man om Jesus födelse och hans liv, sjunger andliga sånger.


MIDNATTSBÖN - NYTT ÅR
Den 14:e januari (1:e januari enligt julianska kalender) firar Kyrkan åminnelsen av Herren omskärelse, denna dag inleds också det nya året. På flera ställen sparas ekträet från Juldagen till den nya året. Därför kallas nyårsdagen också för ”Den lilla Julen”, eller ”Den unga Julen”. Samma dag firas också som högtid för den helige Basilus, den Store, ärkebiskop av Kappadokien.


Det nya året inleds med midnattsgudstjänst. Gudstjänsten är indelad i tre delar: böner i tacksamhet för det gångna året, allmänna böner och böner i hopp till det kommande året. Vi tackar Gud för allt som vi fått ta emot av Honom, vi ber Honom om hjälp och stöd i den närvarande stunden och vi dyrkar vår Gud för hans godhet och styrka. Den mest fullkomliga bön som används, i Kyrkan som i hemmen är Herrens bön, som Herren Jesus Kristus själv lärt sina lärjungar.
”Fader vår som är i himlarna! Helgat varde Ditt namn; tillkommer Dit Rike; ske Din vilja såsom i himmelen, som och på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss idag; och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro; och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo. Amen
 


OM NI HAR FRÅGOR
Vänd Er då gärna till församlingens kyrkoherde.
                                              

 

 

 
Serbisk Ortodoxa Kyrkan
Nedre Eneborgs vägen  7, 25268 HELSINGBORG, SVERIGE
Tel/fax: +46 42181736  E-mail: parohija@svetivasilije.se
www.svetivasilije.se

Skriv ut denna sida