Upphovsrätt Foto : Max jarno

Här ser ni en fjädermygga som nyss har kläckts ( det tomma skalet ser ni till höger.)

Ordning

Diptera Tvåvingar

Underordningar

Nematocera Mygg

(Brachycera och Cyclorrapha Flugor)

Underordning Nematocera

Familjer

Chironomidae

Corethridae/Chaoboridae

Culicidae

Tipulidae

Simulidae

Ceratopogonidae

Beskrivning

De flesta mygglarverna lever nere på botten bland dy och växtlighet, några arter är frilevande. Kroppsformen på larven kan liknas vid en smal mask i miniatyr med tofsar i ändarna. Bakkroppen består av nio segment där det sista har borstliknande gälar för andningen. Fjädermyggen finns i de flesta färger från röda, krämgula, olivgröna till brunsvarta. Färgen på larven är som regel i samma färgton på den vuxna myggan som på larven, kanske lite mörkare på den vuxna myggan.

Fjädermyggens ändstation slutar nere i dyn på neremot 30 meters djup. På ett sådant djup finns de röda arterna välrepresenterade i vissa sjöar eftersom de tål extremt låga syrehalter. Deras röda färg kommer av hemmoglobin vilket de använder för att tillgodogöra sig syret, samma typ av syreupptagande funktion som finns i vårt blod. Individtätheten kan vara upp till 20,000 larver per m2 av botten men det normala torde vara kring en tiondel. När larven vuxit klart bygger den sig ett pupphus/skal på botten. De frilevande bygger sig ett svävande pupphus/skal(Tofsmyggor).

I pupphuset sker den fullständiga förvandligen från larv till flygfärdig insekt. Puppans skal liknar fortfarande larvens kroppsform, förutom att de har en utvidgning vid thorax. Där ligger vingarna och benen ihopvikta under den tjocka thoraxdelen.

De vuxna insekterna har lång bakkropp med relativt korta vingar.

Metamorfos

I pupphuset nere på botten samlar fjädermyggan syre i puppskalet som senare ska ge fjädermyggan lyftkraft till ytan. Det kanske även är ett syreförråd för den vuxna insekten fångad i puppskalet. När väl pupphöljet har fyllts med luft börjar puppans uppåtgående färd. Den färdiga insekten innuti pupphöljet är ingen duktig simmare så färden går långsamt. Stigningen upp mot ytan är ändå inte lika tidsförödande och farofylld som försöken att penetrera ytskicktet. Den här kampen mot ytskicktet kan ta lång tid vid vindstilla förhållanden då ytspänningen är seg.

För att ta sig igenom ytfilmen tar myggorna fart i en vertikal linje om och om igen. Bryter puppan till slut ytspänningen kommer den att spräcka pupphuden framme vid thorax. Herr Fjädermygga kan nu torrskodd stiga ur pupphuden/skalet. Ståendes på ytan låter myggan sin mjuka hud och vingar torka inför den kommande flygturen. är luften varm och torr flyger myggan rätt så raskt iväg.

Under en rejäl kläckning kan det fastna tusentals puppor strax under ytan. Det är inte svårt att lista ut vilka som lockas till det serverade matbordet. Stora mängder föda koncentrerad ikring ytskiktet gör fisken intresserad av dessa små insekter. Fisken kan här frossa på puppor som frenetiskt försöker bryta sig genom ytfilmen. Ytskiktet är för en liten insekt väldigt tufft att forcera varvid ett stort antal puppor kommer att bli kvar under ytfilmen. Dessa kallar amerikanarna stillborns(dödfödda, missbildade, förolyckade). Är dessutom vattenytan blank en varm vindstilla dag blir ytspänningen segare än normalt, puppornas kamp förlängs då ytterliggare. Vind och strömmar som rör om i ytan hjälper fjädermyggan att lättare ta sig genom det brustna ytskicktet.

Biotop

De s.k Bloodworms är de röda chironomider som lever nere på djupet i sjöar med syrebrist under vissa perioder på året.

Tofsmyggorna återfinns i Humus o näringsrika sjöar.

Tanytarsus är blekgula till klargröna de återfinns i klara friska vatten med god syretillgång.

Kortfattat

I sjöar där bottenvattnet under långa perioder har dålig syretillgång, finner du orangeröda larver. I klara vatten med god syretillgång finner du gula, krämfärgade, gråa, gröna, oliva, chartreuse, bruna och svarta. Humusfärgade vatten brukar ofta ha mörka färger på sina innevånare

Bloodworms återfinns oftast i bottenätande fisk.

Bloodwormsen börjar sin kläcning invid land i början på året då vattnet är kallt ute på de djupa delarna.

Kläckningen följer värmen i sjön så den börjar inne vid land tidigt på dagen och säsongen, kanske rentav i en grund vindskyddad vik som tar morgonstrålarna från vårsolen.

Chaoboridae phantom midge

De är transperanta och har två svarta prickar till ögon på deras långsmala kropp. De är oftast aktiva på natten . På dagen återfinns de i dyn på de mörka och djupa platserna. I näringsfattiga vatten med gles vegetation är de pelagiska planktonätare på kvällar nätter och mornar. De kläcker på nätter och mornar och är väl förekommande i Brittish Columbia. B.C är ett område med väldigt för oss liknande natur.

Fisketekniker

Vid allt fjädermyggsfiske använder jag 0,12 tafs för att flugan skall sjunka snabbare samt bryta ytspänningen lättare. Står fisken djupt och vattnet är klart undviker jag korta tafsar. En tafs som inte har tillräcklig längd mellan fluglina och fluga skrämmer fisk.

Som flugmönster vid fjädermyggsfiske använder jag i 90% av fallen den flytande MAXPUPPAN. Maxpuppan imiterar insekten och dess luftbubbla , den hänger superfint i ytskiktet. Den flyter med hjälp av skumplasten, där den imiterar en fastnad hängande puppa.

Ibland fiskar jag den nära ytan eller strax ovan botten och då har jag ingen skumplast inbunden. Att imitatera larverna passar dagsländenymferna bra till.

FISKET MED LARVEN

Dagsländenymfer duger oftast, Flossflexmidge,

I strömmande vatten

Flytlina med lång tunn tafs och långsam"fördröjd fridrift"(olika förtyngningar)

I sjöar

Flytlina/sjunklina lång tunn tafs olika förtyngningar

"Pekfingerrock" vid hemtagning

FISKET MED PUPPAN

"två flugmönster"

1. Maxpuppa utan skumplast oförtyngd eller rejält förtyngd

2. Kläckande puppa försedd med skumplast

I strömmande vatten

I det första alternativet presenteras flugan under ytan. Flytlina med lång tunn tafs och långsam "fördröjd fridrift","leisenring lift" eller "ren fridrift".

Alternativ två : innebär en fluga i ytfilmen vars framkropp är en flytväst gjord av skumplast. Den presenteras oftast fridriftande med undantag av en "sudden inch" eller "Nissan microexpress"

I sjöar

"Pekfingerrock" och stillaligandes

FISKET MED DEN VUXNA INSEKTEN

Barbiemidge : Lennart Berqvist kläckande fj.mygg, Black gnat.

I strömmande vatten

Flytlina fridrift , men ibland använder jag mig av "the sudden inch" eller "Nissan microexpress".

I sjöar

Flytlina med "the sudden inch"