24 grader i april
Jag tog på mig alldeles för mycket kläder i dag. Vem visste att sommaren skulle knacka på vår dörr så tidigt i år? Inte jag. Jag höll på att svettas ihjäl. Jag och Tommy åt lunch på Gröna Hästens balkong för jag tvunget ville vara i solen, men gud vad varmt det var. Satt inte kvar längre än nödvändigt sedan satte jag mig i skuggan på LT´s uteplats. Men jag ska inte klaga. Det är så skönt att värmen har kommit. Det var 24 grader varmt i dag. Svettigt värre i aprilmånad. Senast det var så varmt i april var i början av 1990-talet. Ja, då var det dags igen. Jag hoppas att sommaren blir fin med massa sol och värme :)
Tillsammans är vi oslagbara
Såhär känner vi oss nu. Huvudet är översprängt med allt som ska fixas.
Vidare har vi i dag även pratat ihop oss med en superbra kille som spelar gitarr och sjunger. Det kommer bli allsång och quizkvällar under juli månad. Vad sägs om det? Har ni några andra önskemål så bara skriv! Alla förslag tas tacksamt emot. Vi ska skapa Mellbystrands bästa uteställe och det är bara roligt om så många som möjligt kommer med idéer och förslag, så det blir så som ni vill ha det. Alla ska trivas och må bra på Strand 12 :)
/ Ika
Glädjetårar
I helgen kom Andreas pappa Arne tillbaka till rätt sida av Sverige. Det blir alltid mycket gjort när folk kommer och hjälper till. Det uppskattar jag och Andreas jättemycket så jag tackar alla som hjälper oss. Lovar att hjälpa er en annan gång :)
I fredagskväll körde Arne in på gården. Vad är det för bil han har, tänkte jag. Det första Arne säger är att hans bil var i sönder och att han fick låna den han kom i. Jaha, inget mer med det. Satte oss på altanten i vårsolen och drack en öl. Kommer knappt ihåg när jag drack alkohol senast. Sedan ger Arne Andreas ett ihop vikt papper. Jag satt en bit ifrån och bara såg hur hans leende växte och växte. Jag blev ju nyfiken och "vad i helvete" var min första tanke.
På pappret fanns en skiss på bilen som Arne kom farandes i. På bilen hade han vår logga. Och handskrivet på pappret hade Arne skrivit något i stil med: "En tidig 25-års present, examens present och till företaget" OH MY GOSH! Jag tittade ut på gården på den lilla bilen. Den är vår! Eller Andreas, men han har ju alltid sagt att min bil är hans bil så nu är hans bil numera min också ;) Jag blev så glad, så lycklig och så grymt tacksam och kunde inte hålla tårarna tillbaka. Och inte Andreas heller. Det var första gången jag såg honom gråta. Han grät inte när han lämnade mig kvar i Kalmar för att åka till England i ett halvår. Men när han fick en bil i present av sin pappa - då grät han ;) Han blev överlycklig. Och jag med :)
En bil till företaget - det är ju så klockrent! Vi var egentligen i stort behov av en bil, men tänkte att vi inte hade råd och att det får vänta om det nu rullar på i sommar. Men det är så bra :) TUSEN MILJONER TACK SNÄLLA RARA ARNE! Jag älskar bilen :) Den har allt, dragkrok, vinter och sommardäck, elhissar, cd-spelare... ja, det är bara några saker av allt på den. I dag har vi varit ute på vårt första uppdrag. Långt ut i skogen och köpt en ugn. Klarade vi helt själva, utan att be om att låna bil och släp från någon annan.
Gud ja, vad skulle vi gjort utan våra föräldrar? Våra underbara föräldrar som ställer upp på oss till tusen. Vi kommer vara er evigt tacksamma.
/ Ika
Att blogga om ett ämne jag inte kan...
Vad vill du bli serverad?
• Gammeldagsvanilj
• Jordgubb
• Choklad
• Blåbär
• Päron
• Ägglikör
• Knäck
• Fläder limesorbet
• Hallonsorbet
Det blir de vanligaste som går mycket utav. Sedan ska vi även ha lite finare glass som vi ska göra desserter med. Men de är jag inte lika hemma på, vad är gott? Vad vill ni som gäster ha när ni kommer? Finns bland annat Vanilla Stracciatella, Levante Pistacia och Caribbean Rumraisin. Gå in på siaglass hemsida www.siaglass.se och hjälp oss med vilka smaker ni vill ha till efterrätt. Yammi :)
Jag vill också ha!
Jag är löjligt förälskad i katter. De är så söta! Jag har haft två katter genom mitt liv och det har varit ett perfekt husdjur. Men man blir så fäst vid djur, så det är jobbigt när de försvinner... Jag saknar ibland att ha en katt i min närhet.
I dag var jag ute på ett jobb, och den människan hade en hel kull med små källingar. Jag blev överförtjust! "Alla är redan sålda, annars hade jag inte vågat visa dig dem" och det hade hon så himla rätt i. Jag blev förälskad i allihopa. Så himla söta. Jag vill ha en katt! Den dagen jag bor i hus och ska bli sådär "familjig" ska jag minsann ha en katt. Vad Andreas än säger... Haha ;)
/ Ika
Tröttsamt tänk...
/ Ika
Fragglarna på bio
Det har kommit till min kännedom att det planerades en biofilm av mitt favoritprogram från barndomen. Och efter att googlat runt har jag uppmärksammat att DVD-filmer har släppts i Usa, England, Nederländerna och i Danmark - men inte i Sverige. Varför inte det? Jag vill också ha film med dem! Annars får jag väl hålla tillgoda med mitt enda vhs-band som finns bevarat sen det spelades in på 80-talet.. Haha :)
Fakta:
Fragglarna hade Sverigepremiär i Sveriges Television den 22 september 1984. Serien sändes 1984 och 1985 med repriser 1986 och 1987. Med Fragglarna ville skaparen Jim Henson skapa en färgglad och rolig värld men också en värld där dess invånare lever i ett komplext symbiotiskt förhållande med olika sorters invånare. Fragglarna är en allegori till den "vanliga" världen där ju olika individer på olika vis är beroende av varandra. Genom denna allegori kunde manusförfattarna underhålla tittarna samtidigt som man lärde ut viktiga frågor om fördomar, andlighet, personlig identitet, miljöfrågor och sociala konflikter. Vanligtvis förenklades inte svåra frågor utan istället visade man på konsekvenserna och de svårigheter som olika handlingar för med sig. Även om fragglarna lär sig saker så sker lärandet så att säga i förbifarten. I grunden handlade Jim Hensons 40-åriga karriär om att lära ut vikten av vänskap, att stå för sina åsikter och lära sig tycka om de som är annorlunda och Henson tyckte själv att han lyckades bäst med att förmedla detta med Fragglarna.
Tänt var det här!
I går var jag ute på det roligaste jobbet hittills. Länsstyrelsen i Halland eldade ljungheden ute i Mästocka. Det blev mycket fina bilder. Och jag upptäckte att det är jättekul att fota eld :) Och jag hade åter igen min egen kamera och har antagligen fått mitt linslock uppeldat tillsammans med ljungen. Haha... hittar inte det. Men Åse på jobbet hade en extra och dessutom ett uv-filter som är mycket bättre att ha och skydda linsen med än linslocket. Gå in på Laholms tidnings webb och titta på bildspelet.
LÄNK: Artikeln om Mästockas ljunghed och Bildspelet på eldningen :)
I morgon bar det av mot Lund. En restaurang har gått i konka och jag tänkte försökte fynda saker. Min lilla mormor åker med och kocken kommer vara på plats i Lund. Ska åka till mormor nu som står och bakar våfflor. Måste lägga på mig lite, har tappat massa kilo nu när jag är så igång hela tiden borta på Strand 12.
/ Ika
Ett nej är ett nej
Försäljare - Satans direktsända från helvetet. Jag är så trött på dem! De är bra på en sak och det är på att prata. Annars är de totalt värdelösa och förstår inte att ett nej är ett nej.
I dag fick jag hem ett kreditkort från Siba. När jag handlade min mobiltelefon frågade expediten om jag ville ha ett medlemskort. "Ja, om det inte kostar någonting" svarade jag. Och det gjorde det inte och jag fick rabatt på allt och bla bla bla... Jaja, skitbra, Men han sa ingenting om kreditkort som kostar 150 kronor. Blev skitarg och ringde och så gott som skällde på människan i luren. Försök inte lura på mig någonting. Och inget jäkla kreditkort. Jag vill gärna betala det jag handlar på en gång. Det är väl det som är felet på alla i "Lyx fällan". De bara handlar och handlar på krediter hit och dit. Handla när ni har pengar istället. Bara ett litet tips.
En annan form av försäljare, är dessa telefonförsäljare. Innan ringde de i tid och otid på min hemtelefon i Kalmar. Nu ringer de mobilen och tjatar eftersom jag har startat företag. Och säger man nej så fattar de inte och bara fortsätter att tjöta. Fatta; Ett nej är ett nej.
Partyprinsessan är död
Förfest innan Madison under tennisveckan i Båstad 2005. Partyprinsessan bangade aldrig.
Det slog mig på påskafton när jag låg där hemma i soffan medan alla andra var på Pepés, att jag har blivit en riktig torris. Jag som en gång älskade att vara ute och roa mig, som älskade att spendera mina helger inne i Halmstad, i Båstad eller på ställen där det fanns dansgolv, alkohol och massa människor - helt plötsligt inte alls gillar det. Förut kunde jag festa flera dagar i veckan. Jag bangade aldrig och tyckte det tråkigaste som fanns var att sitta hemma en lördag. Mina vänner gav mig smeknamnet Partyprinsessan. Men det var länge sen jag fick höra det nu...
Jag vet inte varför det har blivit såhär, men jag är inte alls road av att gå ut längre. Jag drar mig för att gå ut, speciellt om det är kallt ute så man fryser benen av sig eftersom jag helst vill ha kjol på mig när jag går ut en helg. Jag tycker det är mysigare att bli hemma med mina vänner och bara sitta och prata. Och jag kan till och med sitta ensam hemma en lördag. Det är ju bara skönt. Och numera avskyr jag att ligga bakfull och låta en hel dag bli helt förstörd bara för man skulle på spriten kvällen innan. De dagarna kunde jag ändå tycka hade sin charm förr. Det var mysigt att bara ligga och må dåligt och se på massa tv hela dagen.
Man har väl sina perioder i livet och just nu är jag inne i perioden inte-dricka-sprit-perioden. Och jag är inte sån här bara för jag har pojkvän, detta kom smygandes långt innan vi träffades. Känns som jag prioriterar andra saker i livet än festandet i alla fall. Men jag tycker det är kul någon enstaka gång, men inte för ofta. Nu har jag suttit och kollat igenom massa festbilder. Gud vad roligt jag har haft det ändå med alla vänner, men jag ställer mig frågan - hur orkade vi festa så ofta? Det är väl klart att man var jättepå att festa hela tiden när man är runt 20, men nu är det inte lika spännande.
Jag konstaterar härmed att Partyprinsessan Ika är död.
R.I.P - må våra vägar åter mötas i framtiden.
Fler långhelger tack!
Det borde finnas fler helger som är lika långa som påsken. Man hinner göra så himla mycket. Under helgen har hela familjen varit på Strand 12 och röjt järnet. Fick dessutom hjälp av Jenny i dag. Tusen tack, det var till stor nytta! :) Och lilla mormor kom också med mat och som vanligt kunde hon inte låta bli att pilla lite mossa mellan plattorna, men det gör inget. All hjälp vi kan få är bara bra. Våra hyresvärdas hund Skye har varit med under dagen och "hjälpt till". Så himla söt :) Fast hon bara var i vägen och la sig där man skulle rensa bort mossan och bet efter handsken kan man inte bli irriterad. Inte ens lite.
Checklista:
• Tvättat 75 meter vattenrutschkana x 2 - klart
• Polerat 75 meter vattenrutschkana x 2 - klart
• Vaxat 75 meter vattenrutschkana x 2 - klart
• Högtryckstvättat plattorna runt poolen - halvklart
• Rensat allt ogräs i rabatterna - klart
Det börjar ta sig, men det finns massor kvar att göra. Allt jobb med vattenrutschkanan är i alla fall klart så det känns så enormt skönt! Ska aldrig mer gnälla när jag ska vaxa min lilla bil. Den är ingenting mot två vattenrutschkanor på totalt 150 meter...
Nu är det dags att ta tag i praktikrapporten. Det räcker inte bara med att man måste göra praktik, utan man måste också skriva om massa saker man reflekterar över. Aja, inget att göra. Bäst att jag sätter igång direkt. Jag är jättetrött redan så jag skulle kunna gå och lägga mig direkt...
/ Ika
"Man får inte svära i skolan"
I dag har det varit tomt på redaktionen. Endast jag och Hans agerade reportrar på allmäna redaktionen. Jag åkte först till Veingeskolan där låg- och mellanstadieelever hade talangjakt. Talanger fanns det gott om. Och roliga var de också :) Därefter åkte jag till Våxtorp där barnen på mellanstadiet hade Melodifestival. Mycket underhållande. I slutet av en låt sjöng ett gäng killar följande: "Jag är så trött på ditt jävla gnäll". En liten tjej reste sig upp och sa: "Man får inte svära i skolan!"
Barn alltså. De är så söta och spontana. Jag gillar det. Och som vanligt får jag massa barn omkring mig som ska prata och fråga massa. Men det är bara roligt. Men jag undrar hur det funkar egentligen. Som min mamma säger att barn aldrig går fram till henne, men till mig kommer de jämt. Hur som helst, det har varit en väldigt rolig dag på jobbet. Och i dag har jag haft min egen kamera. Tänkte att jag hinner ju aldrig använda den så jag tog med den i dag så den inte känner sig bortglömd. Det ska fotas så mycket mer med den, bara jag får lite tid. Nu har vi några dagar som vi ska högtryckstvätta järnet borta på Strand 12. Bara det är en veckas arbete, minst.
/ Ika
Det gäller att vara effektiv
Jag trodde att jag hade tappat bort min plånbok. Ringde in till Shell där jag vet att jag använde den sist, letade överallt och blev mer och mer nervig över hur jobbigt det skulle bli att ringa och spärra alla kort och sedan skaffa nya.. Bara kände hur paniken kom närmare och närmare. Den FÅR inte vara borta... till slut hittade jag den. Puh! Det är väl ändå mardrömmen att tappa bort sin plånbok?
Efter jobbet sorterade jag lite papper som vi har en miljon av numera. Sedan for jag bort till Strand 12 där jag träffade Fia och Oskar. Var länge sen jag träffade dem nu. Oskar och Elina passade jag när de var små. Jag var femton då... det har gått tio år sen jag träffade familjen för första gången och lilla Elina fyller 18 och Oskar 14. Gud vad tiden springer iväg.
Nu ska jag lägga mig i sängen och sova. Imon blir det full rulle igen och min lilla darling kommer hem. Roligt :) Får vi se till att träffas riktigt mycket, var så länge sen.
/ Ika
Universitet eller Högskola?
Så jag kommer vänta att ta ut min examen till efter årsskiftet. Spelar ju faktiskt ingen större roll om jag får min examen till sommaren eller senare.
/ Ika
Sex veckor kvar till öppning
Nu har öppningsdagen blivit spikad. På pingstafton smäller det! Då öppnar vi upp portarna för STRAND 12. I helgen har vi haft lite folk här som har hjälpt till. Det har blivit mycket gjort. Andreas och Petter har fixat vattenrutschkanan, mamma och Arne har högtrycktstvättat plattorna, pappa fogade i köket och rivit staketet tillsammans med Arne, Clara, jag och mormor pillade gräs och mossa mellan plattorna. Känner inte att jag har bidragit med något direkt, men jag har inte alls mått bra. Får ge massor med beröm till alla er andra. Roy fick i mig en sexa Fernet på morgonkvisten i lördes och det gjorde susen för några timmar, men jag mår fortfarande dåligt. :( Idag är sista dagen jag ska vara dålig, sen har jag inte tid med detta.
Nu verkar vi ha löst problemet med kocken vi vill ha i vårt kök. Vi har hittat en kille som vi vill samarbeta med i sommar. Utöver kocken är det jag och Andreas som kommer jobba 24 timmar om dygnet, sedan har vi ju Petter och hans flickvän Clara, och några till som vi kan ringa in i nödfall, så jag tror vårt arbetslag är så gott som till fullo. Känns som ett jättegrymt gäng och det kommer bli jättebra! Det är jag säker på :)
Arne och Clara har åkt och istället har Anders och Henrik kommit. Andreas två barndomsvänner. Nu sprudlar det idéer och det är jättekul :) Vill bara dra igång nu. Men varför längtar man egentligen? När det går så fort ändå...
/ Ika
Aldrig mer en pc
Nu kom det...
Min nya darling ♥
Plötsligt tog hon upp nåt skrimrande ur fickan. Den lilla saken glittrade och sprakade i min favoritfärg rosa! Min käre kusin hade köpt denna underbara mobil och jag kunde inte låta bli att köpa en jag också. Så nu är den i min ägo. Och jag är så kär i den. Den är så himla fin. Visst? :) Det är precis en sån mobil jag vill ha. Av märket Sonyericsson, med färgen rosa och en uppföljare till Sonyericsson t610 som jag var så kär i en gång i tiden. Äntligen är den min!
Inte konstigt att man har längtat hem
Det går ett rus genom hela kroppen. Jag är så glad. Så glad så glad som är tillbaka på västkusten. Den har alltid och kommer alltid att förbli bästkusten. I dag var det så grymt väder. När jag kom hem från jobbet var jag, Andreas och mamma ute och gick i över en timme längs stranden. Det är inte konstigt att man har längtat hem. Det är så vackert här :)