Nederländerna

• Nederländerna, inte bara land
• Nederländerna... det låter som flera länder. Ändå är det bara ett litet land bättre känt som Holland. 
• Ett land med kanaler, tulpaner, ost och mycket mer!
• 17 miljoner invånare på en yta som är tretton gånger mindre än Sverige.
• Ett kungarike med en drottning!
• En tredjedel ligger under vattenytan.
• Det högsta berget mäter hela 322 meter över havsytan. Vaalserberg i södra delen av landet.
• Folkmängd: 17 miljoner
• Huvudstad: Amsterdam (konstitutionell) Haag (residens- och regeringssäte) 
• Myntenhet: Euro
• Nationaldag: 30 april (drottning Julianas födelsedag)

Statsskick och politik
Nederländerna är enligt den ännu gällande men i olika sammanhang modifierade författningen från 1814 en konstitutionell monarki. Kronan som sedan 1980 burits av drottning Beatrix ärvs numera av monarkens äldsta barn oavsett kön.
Monarken är nominellt ordförande i Raad van State ('riksrådet') vilket är den högsta appellinstansen i administrativa ärenden och även yttrar sig i lagstiftningsfrågor. Den reella makten i Nederländerna ligger emellertid sedan mitten av 1800-talet inte hos monarken eller Raad van State utan hos parlamentet och den inför parlamentet ansvariga regeringen.

Flaggan tillkom under frihetskampen mot Spanien och anses ha förekommit första gången 1579. Det övre fältet var då orange vilket är huset Oraniens färg. Ombyte till rött skedde ca 1650 därför att flaggan då sågs tydligare till sjöss.

Befolkning
Nederländerna är efter Bangladesh världens mest tätbefolkade stat (småländer undantagna): 444 inv./km2. De regionala skillnaderna är emellertid stora. I storstadsområdet Randstad (Amsterdam Haag Rotterdam Utrecht) bor upp mot 1100 inv./km2 medan de nordliga provinserna Drenthe och Friesland har knappt 200 inv./km2.

Språk
Det officiella språket är nederländska ofta men oegentligt kallat holländska.
Nederländska är ett västgermanskt språk. Det är officiellt språk i Nederländerna där det talas av ca 15 milj. människor och för ca 6 milj. flamländare inom i norra delen av Belgien. Bryssel är officiellt tvåspråkigt (franska och nederländska). I den sedan 1975 självständiga republiken Surinam i Nederländska Antillerna och på Aruba är nederländska officiellt undervisnings- och regeringsspråk. Det talas också av ca 150000 i trakten kring Dunkerque i norra Frankrike. Den nordliga varianten av det nederländska språket kallas ofta holländska beroende på att provinserna Nord- och Sydholland har spelat en framträdande roll i Nederländernas historia. I landets övriga provinser säger man hellre nederländska. I Belgien kallas språket ofta flamländska efter de historiskt betydelsefulla provinserna Östflandern och Västflandern. I båda länderna har man dock sedan länge i officiella och vetenskapliga sammanhang kallat standardspråket nederländska medan holländska och flamländska betecknat två av nederländskans många dialekter.

Näringsliv
Nederländerna är ett litet land med få naturresurser men med fördelaktigt geografiskt läge i centrum av Västeuropa vid mynningen av Rhen. Landets ekonomi präglas därför i hög grad av handel. Metallindustrin och den petrokemiska industrin men även det högteknologiska jordbruket med import av foder och produktion av kvalitetsvaror är exempel på landets handelsekonomi.
Landet har en stark ekonomi med låg inflation och låg arbetslöshet och trenden håller fortfarande.

Natur
Större delen av Nederländerna är ett lågt liggande slättland täckt av tjocka lager lösa jordarter. Endast i gränsområdet till Ardennerna längst i sydöst är terrängen högre och kullig med en maximihöjd i Vaalserberg 322 m.
Landets östra del har ett vågigt hedlandskap. I väster kännetecknas terrängen av dyner och uppbyggda vallar som skyddar det lågt liggande landet från att översvämmas av havsvattnet.
Ungefär hälften av ytan utgörs av poldrar dvs. invallade områden som torrlagts med hjälp av pumpar och slussar och nu bildar bördiga odlingsarealer och mark för bebyggelsecentra. Kampen mot havsvågornas angrepp och försök till landvinning började redan under tidig medeltid men upprepade gånger har vallarna raserats och havet brutit in över land.
Den tidigare havsviken Zuiderzee avskildes från tidvattenområde Waddenzee 1932 genom en byggd barriär Afsluitdijk varvid sjön IJsselmeer bildades. I söder är kustlinjen sönderdelad genom estuarier och stora öar i mellersta delen är den svagt bågformad och i norr ligger Västfrisiska öarna som skiljer Waddenzee från Nordsjön. De viktigaste floderna är från söder Schelde Maas och Rhen (Rijn).

Klimat
Nederländerna har ett varmtempererat fuktigt klimat med mild vinter och sval sommar främst till följd av närheten till havet och livlig lågtrycksverksamhet. Västliga till sydliga vindar dominerar och de möter ringa motstånd i den flacka terrängen. Vintermedeltemperaturen är omkring +2°C med frost under ca två månaders tid. Julitemperaturen är i medeltal 18°C medan årsmedeltemperaturen uppgår till 10°C med lång växtperiod som följd. Årsnederbörden är i genomsnitt 790 mm; mest regn faller under sommar och höst. Molnigheten är stor; endast ca 25 dagar är helt klara.