Från och med höstterminen 2012 kommer det att bli ett krav på att ha behöriga lärare i alla årskurser och ämnen för att vi ska få tillsvidareanställa våra lärare. För att få sätta betyg ska lärarna också ha legitimation. Nyutexaminerade lärare kommer att gå på ett provår tillsammans med en lärarlegitimerad mentor under ett år. Därefter fattar rektor/förskolechef beslut om legitimation ska utfärdas eller ej. Legitimationen kommer också att kunna återkallas av Lärarnas ansvarsnämnd om läraren grovt missköter sitt jobb eller gör sig skyldig till grova brott.
Dessa nya regler kommer att följas av övergångsregler men senast 2015 ska kommunerna ha klarat av att genomföra uppdraget. För vår kommun kommer vår områdeschef att presentera en kartläggning av hur det ser ut inom kort där vi ser vilka yrkeskatogorier vi saknar, vad vi har för många av och en åtgärdsplan för de lärare som måste förändra sin kompetens för att möte de kompetensbehov som vi har i kommunen.
Lars Thorins skolutvecklingsblogg 
Först och främst, tack för ett mycket bra iniativ med en skolutvecklingsblogg!
Ett reformpaket ska genomföras som innebär den största förändringen av svensk skola sedan kommunaliseringen vilket Lars visar med all önskvärd tydlighet här i sin blogg. Kommunerna får ett långt större krav på kvalitetsuppföljning, de nya lärarbehörigheterna skapar ett omfattande fortbildningsbehov och allt fler områden kommer att kunna överklagas. Utbildningsministern driver dessutom hårdnackat att skolan ska förstatligas. Själv lämnar jag ju skolpolitiken vid årsskiftet men kan inte låta bli att kasta ut en idé jag burit på en längre tid.
Skolan är till för eleverna. Skolan är vare sig till för kommuner, politiker, marknaden eller lärare. Svensk skola har lyckats väl med värdegrundsarbetet och arbetet med socialt samspel, men har brustit i jämlik utbildning och förmågan att hantera elever i behov av stöd.
Bakgrund
-Skolverket statistikuppdrag (Dnr 2008:3010) visar skolresultatens försämring mellan 1996 och 2007.
-Min egen debattartikel i Dagens samhälle i mars 2009 ”politiskt feltänkt från båda
blocken” hävdar att skolans problem skrivs kommunalisering, målstyrning och friskolereform.
-Skolverket rapport 2009 ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” använder begreppen segregering, decentralisering, individualisering och differentiering
-Skolinspektionens rapport ”Tillsyn och kvalitetsgranskning 2009” (Dnr. 40-
2010:5014) skriver: När vi nu ser att skolans kunskapsuppdrag inte fungerar kan vi därför ställa oss frågan om det är så att huvudmännen, rektorerna och lärarna:
inte förstår vad som åligger dem, inte kan göra vad som åligger dem, eller
inte vill göra vad som åligger dem.
Det här är en massiv kunskapsöversikt som innebär att vi måste tänka om och tänka nytt! För att möta framtiden behöver skolans styrning, ledning och uppföljning professionaliseras långt mer än kommunerna lyckats med de senaste 20 åren.
Vi ska ha rektorer (vilka åläggs ökade krav i den nya lagstiftningen) som står för och tar ansvar för sin skola. Lärarnas karriärvägar behöver utvecklas samtidigt som de behöver få en större förståelse för övergripande skolstyrning. Skoljuridik och uppföljning måste utvecklas.
Vid ett EU-stipendiebesök i Bulgarien 2005, kom jag i kontakt med ett Bayerskt exempel på en karriärväg för lärare. Det fanns centralt placerade tjänster dit lärare kunde söka för att tjänstgöra ett år. Det gav en automatisk löneökning som tack för en bättre systemförståelse. Systemförståelse saknas idag.
Enligt mitt sätt att se behövs en tillräcklig stor organisation för att kunna attrahera kompetent personal inom alla områden. Ett större skolområde skapar möjligheter att hitta rätt kompetens för rätt uppgift. Samtidigt ger det tryggare anställningar för pedagoger och annan personal inom skolområdet. Resurser finns att skapa en egen skoljuridisk sektion, en egen regional uppföljningsenhet (med Lars som chef!) samt en egen fortbildningsenhet i samarbete med Mittuniversitetet.
Genom att tänka nytt, kan vi skapa ”Världens bästa regionala skolsystem” från hav till fjäll längs med mittbanan. Sundsvall, Ånge, Bräcke och Östersund. Regionalisera istället för förstatliga. Det är dags att tänka om.
Erik Lövgren (S)
Till att börja med vill jag tacka för positiv feed-back på min blogg!
Din idé om ett regionalt utbildningssystem är intressant. Om skolan ska förstatligas eller ej är också en omdiskuterad fråga både bland politiker, lärarfack, skolledarfack och allmänheten. Jag tror att även om kommunerna ska ha ansvaret eller om staten ska ha ansvaret så behöver vi samverka inom mittregionen. I dag är Östersund, Ånge och Sundsvalls kommuner med i samma skolutvecklingsnätverk PBS. Kanske kan det vara grundstommen i det som Erik beskriver? Vi har också ett samverkansavtal på gång när det gäller gymnasieskolan i Västernorrland. Mycket samverkan är alltså redan på gång. Jag tror också precis som du beskriver Erik att vi behöver samverka kring andra frågor som t ex kvalitetsutveckling.
Tänk om vi i regionen kunde ha en enhet med 5-6 anställda ( lärare, skolledare och duktiga kvalitetsgranskare ) som kan hjälpa rektorer i hela regionen med att utveckla sina skolor i enlighet med statens nya reformer. Tänk om vi kunde ha en enhet som samverkade och gjorde egna små inspektioner av våra kommuner för att utvärdera och komma med åtgärdsplaner på vad som borde förbättras på skolorna.
En intressant fråga som borde lyftas på en högre nivå i kommunerna
Jag tror också att lärarlegitimation kan bli bra. Det viktiga är dock att vi hittar bra lösningar att även förse våra mindre skolor med behöriga lärare i alla ämnen, där har vi en utmaning framför oss. Vi har 17 ämnen som ska ha behöriga lärare och det blir inte så lätt att lösa på skolor som bara har 2-4 lärare som några av våra skolor har.
Här har vi någonting att fundera på
Det verkar klokt med lärarleg. dels för att man faktiskt är lärare och inte kvackar, jag tror att det kommer att höja ansendet för yrket och på sist även lönen. Det var bra med en blogg