kraftling.se © 2007                    

 

 

Fasadrenovering

Lite färg i tillvaron

Vet inte hur många år som jag gick och funderade på hur man renoverar putsade fasader. Är det svårt? Går det att göra själv? Kostar det mycket pengar? För något borde utan tvekan göras åt fasaden, men hur gör man?

Jag var varje vår, i många år, och ställde frågor på Fjugesta Järn och Färg (som det hette förr) och varje gång blev jag mer förvirrad fast på ett högre plan. Det var väl min ingångsättningsångest som kom i dagen? Vi hade tagit in två offerter som både slutade på > 100 000 kronor. Det är så mycket pengar att det skulle räcka till många långa ljuvliga semesterresor, det vill säga mycket pengar.

Det ska väl bara gå åt lite kalkbruk och sen ta reda på vilken sorts kalkfärg som är bäst. Nu var det ju en spritputsad fasad dessutom som - om den skulle lagas utan att det syntes - behövde en viss sorts gräng. Jag åkte till och med runt till grustag för att leta sten med rätt sorts gräng. Jag hittade grus på Södra Grusgropen i Örebro. Det största "trolleriet" låg faktiskt i att få tillgång till en redig ställning. Nu var det ju bara att kliva omkring och putsa och kalkmåla.

Ja, riktigt så enkelt kanske det inte var. Jag kunde ju inte spritputsa så jag tog kontakt med en murare, Göran som skulle bli min "know how consultant". - Visa mig hur du gör, sa han. Och jag visade honom hur jag gjorde. Jag blötte väggen och "smackade" upp spritputsen med trekantssleven och putsen bara rasade i backen, och det hade den gjort hela tiden. Göran bara skrattade och sa. - Du kan inte förvattna väggen och sen har du för lite vatten i putsen. Vänta så ska jag visa, sa han. Wow. Är det så man gör. Rätt enkelt om man bara får veta. Tänk vad tips kan vara bra.

       

Säga vad man vill men det blev en himla skillnad!

När man väl kommit på "snitsen" så gick allt mycket lättare. Lätt och lätt förresten, det gick ju åt en del envishet eftersom hela projektet tog tre sommarsemestrar. Första året lagade vi taket och målade all plåt. Högtryckstvättade med hetvatten, slipade, grundade och målade. Den sommaren hade vi tillgång till en lift vi hade hyrt en vecka så det blev till att arbeta intensivt. Minns sista dagen (då liften skulle lämnas tillbaka) att jag jobbade från sex på morgonen till sju på kvällen och överlevde med hjälp av en påse marshmallows.

Året efter så kom ställningen upp. En vägg i sänder. Sen hade vi två veckor på oss att färdigställa väggen (och måla fönster) innan ställningsbyggaren kom och flyttade ställningen till nästa vägg. Fyra väggar gånger två veckor gjorde åtta veckor den sommaren 2005. Ställningen var så stadig så även Malin kunde med lätthet även arbete uppe på det tredje bomlaget. Den gungade inte ens. Det som tog mest tid var att laga gesimserna och frisen. Jag gjorde en mall i plywood för att få till profilen. Problemet var att man kan inte lägga upp för mycket bruk åt gången. Det måste få tid att brinna mellan påslagen.

För att slippa bygga upp friser på frontespiserna så byggde jag friser i trä som jag målade i samma ljusgråa nyans som kalkfärgen vi använde på accenterna. Och sen blev det också (äntligen efter 11 år av funderingar) en huv över källartrappen som jag hade grunnat många nätter på hur jag skulle få till den.

Det finns mycket att göra om man äger ett hus. Och som husägare hittar man ju på mycket och då glömmer man som vanligt att alla goda idéer lätt urartar i hårt arbete. Och visst var det mycket hårt arbete, men så här efteråt måste jag ändå säga att: Vad roligt det var. Det är stora ytor och det händer mycket att ta itu med fasaden. Resultatet när det växer fram är imponerande. Att man kan åstadkomma så stor skillnad.

När jag kommer hem från jobbet så blir jag, inte så sällan, påmind om att vi fixade fasaden själva. Och vad bra det blev.

Blev det dyrt? Jämfört med anbuden så klarade vi oss på en fjärdedel av kostnaden. Men det är klart att laga fasader och måla kalkfärg är inte först och främst en materialkostnad. Det som är kostnaden är förståss alla hantverkstimmar som av nödvändighet går åt. Sen är det ju så att har man kul och ser det som en utmaning så räknar man inte timmarna (som blev många, speciellt för en amatör).

Nu har det gått några år (projektet pågick 2003-2005) och fasaden är lika fin fortfarande. Den ska ju i teorin hålla i cirka 40 år så jämfört med trähus-målare så har vi ju gjort vårt nu för lång tid framöver.

 

Tillbaka till Projekt »

 

 

Annat som förtjänar uppmärksamhet

Det var den sommaren

Ja, dom är underbara - men dom både kommer och går fort, somrarna. Men det kommer väl en till snart. Jag vet att det finns många som pratar sig varma för alla årstider - även vintern. Men jag vet inte. Sommaren är ändå bäst. Vintern är inte min stora favorit. Jag sörjer sommaren när den håller på att ta slut och börjar redan på hösten att längta efter nästa - sommar.

Äppelträden blommar. Yes!

Länkar till andra sidor
som jag har gjort:

Hebergs Naturbetesdjur »

Lekebergskyrkan »