Exotic är en korthårig perser, dock anses den vara något livligare. Det är en sällskaplig och vänlig katt med ett jämnt temperament. Oftast är den tystlåten och tar tillvaron med ro. Även om exotic har samma typ (standard) som perser framträder dragen tydligare eftersom den inte har någon lång päls.

Från början kallades rasen exotiskt korthår. Från 1991 överfördes dock exotic till kategori I, långhår och bedöms idag tillsammans med perser.

Svenska Perser & Exoticringen

Bilden: S*Quickstep's All In. Ägare Kajsa och Anna Sohlberg. Mopsen heter Klara.

Perser är som vuxen en lugn, diskret och tystlåten katt med ett jämnt temperament men är ändå pigg och alert.

Perserns långa päls, med mycket underull, är silkig och med en karaktäristiskt lång stor krage. Pälsen kräver en hel del vård i form av regelbunden badning och, helst daglig, kamning.

Långhårskatter har sedan lång tid existerat i Mindre Asien och sedan 1500-talet har de varit kända i Europa. Dessa långhåriga, vackra katter blev populära vid den praktälskande franske kungens hov i 1700-talets Frankrike. Dagens perser härstammar från England och framförallt USA.

Svenska Perser & Exoticringen 

Bilden: S*Silverkattens Artemis. Ägare Pia Angebrand.

Det florerar otroliga historier om maine coonens vikt och storlek. I verkligheten väger en fullvuxen hane mellan sex och åtta kilo, en hona väger mellan fyra och sex kilo. Lägger man till dessutom till cirka fem centimeter päls kan resultatet bli en katt som ser mycket stor ut.

Den första Maine coon som kom till Sverige, importerades från England 1986 och den följdes snart av flera.

Maine Coon-katten
The Maine Club

Bilden: IC S*Country Dream's Tim. Ägare och fotograf Ingegerd Wiklund.

Norsk skogkatt, skogisen, är en vänlig katt som gärna småpratar - utan att vara högljudd. Skogisen passar, trots att det ibland påstås annat, alldeles utmärkt som innekatt. Den utvecklas långsamt och det kan ta flera år innan den nått full fysik.

Den första skogkatten visades upp redan 1938 på en kattutställning men det dröjde ända in på slutet av 1960-talet innan de första entusiasterna började avla fram sin national (s)katt på allvar.

Skogkattslingan
Norsk Skogkatt United

Bilden: Grand Internationell Champion S*Krusmons Royal Claret. Ägare Yvonne Schön

Den heliga birman, ofta kallad endast birma, är en lugn, vänlig och tystlåten även om den gärna "pratar" lite tyst. Det mest kännetecknande för en helig birma är de fyra vita tassarna. De skall vara jämna och på baktassarna skall de gå upp i en kil.

Den heliga birman är en sagoomspunnen ras och legenden säger att ursprungslandet var Burmaeller det vi kallar Tibet.

Birmasällskapet
Svenska Birmaringen

Bilden: S*Skönheten's Hamelton. Uppfödare Annica Annell, ägare Birgitta R. Karlsson.

Ragdoll är en tystlåten och lugn katt. Den har en tendens att fullständigt slappna av när man lyfter den och detta har gett den namnet ragdoll (eng: trasdocka). Den utvecklas relativt långsamt och det kan ta flera år innan den nått full fysik.

Ragdollen blev godkänd i USA 1969 och kom sedermera till England 1982.

Ragdollklubben
Scandinavian Ragdoll Club

Bilden: S*Hemängens Hankook. Ägare & uppfödare Annica Hessleryd.

Den sibiriska katten är kraftig och muskulös med stora, runda tassar, lång svans och kort, kraftig hals.

Den aktiva invandringen till Sibirien från Ryssland startade i slutet av 1700-talet. Där fanns många olika nationaliteter och eftersom katt var ett populärt husdjur i Ryssland tog man med dem till Sibirien.

Det hårda och kalla sibiriska klimatet gjorde det svårt för de korthåriga katterna att vistas utomhus under vintern, och därför premierades långhåriga mutationer. Katterna fick lång, tjock och vattenavstötande päls och livet i naturen formade katterna till perfekta jägare.

Sällskapet sibirisk katt
SIgNEringen

Bilden: S*Klintgården´s Nadiya. Ägare S*Siberian Forest och S*Klintgårdens. Foto: Tomas Klockars & Inglis Wåhlberg

Neva masquerade är kraftig och muskulös med stora, runda tassar, lång svans och kort, kraftig hals. Den är alltid ”maskad”, det vill säga ansiktet, öronen, benen och svansen har en mörkare färg. Kroppsfärgen är generellt ljus.

Huvudet är kort och trubbigt kilformat med en bred och lätt rundad panna och välutvecklade, högt satta kindben. Nosen är bred och mediumlång. Profilen har en svag inbuktning men inget stop – i profil ger nosens övre linje ett lätt rundat intryck. De något snedställda ögonen är stora och lätt ovala med rundad form nedtill och är placerade brett isär. Öronen är medium i storlek, svagt framåtlutande med öppen bas och runda öronspetsar.

Neva masquerade ska ha mycket tät päls som är relativt kort på ryggen och lång kring hals, bröst och bakben. Överpälsen är vattenavstötande och känns något hård vid beröring. Svansen är lång med rundad svanstipp och täckt runt om med kraftiga hårstrån som inte får hänga ned.

Neva - en ny ras
SIgNEringen

Abessinier (18/18)

Abessiniern, abyn, är elegant, livlig och nyfiken. Den är läraktig och vill gärna vara med när det händer saker i hemmet.

Abyns päls är unik! Den är kort, spänstig och tätliggande med dubbel eller trippel ticking, vilket betyder att varje hårstrå har två eller fler färgband. Även andra raser kan ha delvis tickad päls, men då alltid i kombination med tecken av olika slag som ränder eller fläckar.

Bilden: S*Ranstas Zarah Leander. Ägare Anna Nilsson.

Abyklubben
Aby- och somaliringen
Absolut Kattklubb
Abyvännerna

Bengal (9/9)

Bengal är en självständig, aktiv och nyfiken katt och den är en utmärkt klättrare. Den rör sig mjuk och ofta med, likt flera vilda kattdjur, en smygande gångstil och med låg svans.

Bengalen är en korsning av bengalisk vildkatt och tamkatt – ett medvetet forsknings- och avelsarbete som startade i början av 60-talet av en amerikanska med mål att få fram en “leopardkatt” med sällskapsegenskaper.

Bengalkatten
Bengal Cat Club Sweden

Bilden: S*Meant to be Lady. Ägare Josefina Olsson & Jonas Wärn.

Brittiskt korthår, britt, är en stillsam och tystlåten katt, med ett nallebjörnsliknande utseende.

Den brittiska korthårskatten "british blue" utvecklades på 1880-talet av det bästa av vanliga huskatter.

Från början hade brittiskt korthår och europé en gemensam standard, men FIFe beslutade att  från 1983 skulle dessa både raser dömas var för sig.

Brittringen
Britt- och burmillasällskapet

Bilden: Suncat's Mister Lordi. Ägare Berit och Ossian Granberg.

Burmilla (0/1)

Burmilla uppstod som ras genom en parning mellan chinchilla perser och burma. Rasen har sitt ursprung i England och det var där de första kullarna planerades och avlades. Dock var intresset för rasen stort och 1984 exporterades en burmilla till Danmark. I Danmark fortsatte man parallellt med avelsprogrammet och det var dessa båda länder som 1994 tog initiativet att få rasen godkänd.

Burmillans temperament är milt och vänligt. Den är utåtriktad och social och vissa linjer "pratar" mycket.

En av burmillans särdrag är det skimmer som ligger över pälsen. Detta kommer sig av att varje hårstrå är vitt med färg ytterst (avser täckhåren). Pälsen är kort, silkig och tätliggande och underull gör att pälsen ges en lätt lyft. Alla burmillor är shaded eller shell silver.

Britt- och burmillasällskapet

Bilden: Bellabonny Karamba. Ägare Anna-Karin Rahm.

Burman är livlig, nyfiken och glad, mycket sällskaplig och med massor av energi. Den är elegant men ändå muskulös och den känns tyngre än den ser ut.

1936 godkändes burman som ras av amerikanska CFA. Efter andra världskriget togs de första burmorna över till England och dessa blev mycket betydelsefulla för den engelska burmastammen. Fram till 1955 var fortfarande alla burmor bruna – då föddes en blå kattunge och idag finns tio färgvarianter godkända.

Burmaklubben
Burmaalliansen

Bilden: S*Tzeah's Haruno Sakura. Ägare Jenny Hising.

Cornish rex är livlig, intelligent, nyfiken och har stort behov av stimulans - det kan alltså vara bra att inte ha den som ensamkatt. Den avskyr tvång och kan vara viljestark men är samtidigt mycket läraktig och lyhörd.

Rasen cornish rex uppstod i Cornwall (därav namnet cornish), södra England 1950 då en mutation skedde och en lockig kattunge föddes. Ägaren, som även födde upp rexkaniner tog vara på anlaget och började försök till avel som dock inte var helt problemfri.  Man insåg efter ett tag att anlaget för lockig päls är recessivt vilket innebär att båda föräldrarna måste bära på anlaget för att det skall visa sig på avkomman.

Nordiska Rexringen
Rex United

Bilden: S*Bimsie's Schrödinger Silverdröm. Ägare Marcus Andersson.

Devon rex är livlig, intelligent, företagsam och pratar gärna med en mild, behaglig röst. Den är i stort behov av stimulans och om ägaren arbetar långa dagar mår den bra av ytterligare en katt som sällskap.

Rasen devon rex uppstod i Devonshire (därav namnet devon), England, 1960 då en lockig katt föddes och man hoppades att man genom denna katt skulle vidga avelsbasen för cornish rex trots att typen var annan. Även om avkommorna blev rakhåriga fortsatte samavlandet ett tag och inte förrän 1968 "splittrades" raserna till devon rex och cornish rex.

Nordiska Rexringen
Rex United

Bilden: S*Curlicue's Ypsilon. Ägare Jane Kantberg.

Ocicat är en sällskaplig, aktiv, intelligent och tystlåten katt, sitt till synes vilda yttre till trots.

Rasen ocicat uppstod i USA i början av 1960-talet genom experimentparning mellan abessinier och siames. I slutet av 1970-talet parade man in american shorthair för att få en i storlek större katt.

OCIS - Ocicats of Scandinavia
Svenska Ocicatföreningen

Bilden: IC S*Amérox Beamishi Blushing Star. Ägare Lena Lindström.

Russian Blue (6/5)

Russian blue, ryssen, är en livlig, lekfull och smidig katt och har ett utpräglat sinne för röstnyanser.

Russian blue kommer liksom många andra raser troligtvis från Asien. Dessa katter följde med på skepp lastade med timmer från norra Ryssland till England under 1800-talet. Det var i England aveln startade och där det nuvarande namnet först användes.

Russian Blueklubben
Ryssfolket

Bilden: S*Bollers Venus. Ägare Peter Bakkevik.

Somali (1/4)

Somali ser ut som sin korthåriga kusin abessiniern, men har en halvlång päls. Det är en pigg och nyfiken ras med utpräglad jaktinstinkt och den älskar att jaga, allt från leksaker till fjärilar eller sin kompis.

Långhårsanlaget kan ligga dolt i flera generationer hos korthåriga katter och visar sig först då två korthårskatter med långhårsanlag paras. 1977 godkändes somalin av den amerikanska kattorganisationen CFA.

Aby- och somaliringen
Absolut Kattklubb
Abyvännerna

Bilden: DK* Dushara Pixi Witch Face. Foto: AnnZophi Pålsson, S*Anshara

Sphynx (3/1)

Sphynx har nästan ingen pälsbeklädnad och beskrivs ibland som hårlös och den är därför känslig för kyla och solsken. Vid beröring känns huden varm, vilket beror på att den har en högre förbränning för att kompensera bristen av päls.

Hårlösa katter har förekommit på många håll under lång tid även om det inte ledde till någon framgångsrik avel på dessa katter. Starten till sphynxaveln skedde i Kanada i mitten av 1960-talet.

SphynX
Bara Katter

Bilden: S*Molgas Quintus. Ägare Therese Frank.

Balines är en långhårig siames och är alltså, liksom siamesen, en utåtriktad, mycket sällskaplig och talför katt.

Det sägs att rasnamnet balines uppstod på så enkel väg att det helt enkelt rimmade på siames och att den långa svajiga pälsen på bakben och svans i rörelse påminde om balinesiska dansare . Det har alltså inget med ön Bali att göra.

Siames- och Orientalgruppen
Siameslinjen

Bilden: S*Tjejringens Medora. Ägare Marina Walström, foto Lisa-Marie Chandler

Siames är en utåtriktad, mycket sällskaplig och talför katt, som med sitt karaktäristiska djupa röstläge ”talar” med bestämd stämma. Den trivs bäst om den, utöver människan, har andra katter omkring sig.

Siamesen anses härstamma från Siam, nuvarande Thailand, och finns omnämnd i skrifter redan från mitten av 1300-talet. Inom SVERAK var siamesen fram till 1960-talet den mest  registrerade raskatten.

Siames- och orientalgruppen
Siameslinjen
Svenska Siamessällskapet

Bilden: GIC S*Coral Reef's Indiana. Ägare Marina Walström.

Orientaliskt korthår har typmässigt samma standard som en siames, men den skall vara fullfärgad i stället för maskad. En annan skillnad är att på en vuxen orientaliskt korthår är ögonen lysande gröna (mot siamesens intensivt blå).

Rasen oriental uppstod i England i början av 1950-talet som utfall efter experimentavel för att se om det gick att få fram helfärgade siameser.

Siames- och orientalgruppen
Siameslinjen

Bilden: S*Coral Reef's Electra. Foto Angelica Andersson, S*Coral Reef's

Orientaliskt långhår har typmässigt samma standard som orientaliskt korthår. Den är alltså fullfärgad och på en vuxen orientaliskt långhår är ögonen lysande gröna.

Rasen orientaliskt långhår uppstod efter medveten experimentavel för att få fram långhåriga orientaler och importer av syskonrasen balines underlättade framavlandet.

Den 1 januari 2004 "döptes" rasen javanes om till orientaliskt långhår.

Siames- och orientalgruppen
Siameslinjen

Bilden: S*Spotless Agaton. Foto Angela Andersson, S*Spotless

Stamtavla är ett stamträd som visar kattens bakgrund. En katt som inte är stambokförd betraktas som en huskatt, oavsett hur den ser ut eller vilka föräldrar den har. En perser till exempel, utan förbundsutfärdad stamtavla, betraktas alltså som huskatt.

Är man medlem i en kattklubb får man ställa ut sin huskatt men man får däremot inte avla på dem.

Korthåriga och långhåriga huskatter tävlar var för sig.

Kattstatus

Bilden: Molle är en fd. stödhemskatt från KKS. Ägare: Frida Lindberg