Lennart Zetterlund

En av de riktiga entusiasterna i Fiskebåtens vänner är Lennart Zetterlund. Lennart föddes den
30 juli 1924 på Embetsö i Svärta socken i Nyköpings skärgård. Fadern var fiskare. Modern tog
hand om hem, familj och deltog ibland även i fisket. Ett par kor, grisar och några åkerlappar för
att kunna odla grönsaker och potatis bidrog till att familjen tidvis var självförsörjande.
Lennart gick i folkskolan (6+1 år) i Ånga på fastlandet vilket innebar båt, skidor och spark
beroende på säsong när han skulle till och ifrån skolan.

Fram till sin pension 1987 arbetade han som fiskare (med båtarna Tärnan, Bris, Valona och
Kennedy), var matros/besteman på skutorna Karin och Svanevik och hade under en period det
egna åkeriet LZ Åkeri. Kostern Big på 32 fot var Lennarts egen fritidsbåt. Den såldes i och med
att renoveringen av föreningens båtar tog alltmer tid.

Med sin bakgrund, sin energi samt kunskaper om skärgården och båtar har Lennart i allra högsta
grad bidragit till både renoveringen av båtar inom föreningen och till Fiskebåtens Vänners livs-
kraft. Och varit (är) en stor inspirationskälla och kunskapsförmedlare för oss som är lite yngre.

 

Olle Landin

Med sina kunskaper från ett liv som fiskare i skärgårdar och till havs och som snickare har Olle
Landin i allra högsta grad bidragit till vad föreningen är idag. Att hans roliga och intressanta
historier från ett innehållsrikt liv bidrar till den trevliga stämningen i föreningen hör också till
bilden. Även Olle är en stor kunskapsförmedlare och inspirationskälla för oss som är lite yngre.

Olle föddes den 25 maj 1928 i Bränn-Ekeby i Bergshammar. Han bodde där fram till 1932 då
hans mor och han flyttade till gården Rosendal i närheten av Hummelvik och Brevik på Tuna-
bergshalvön. Fram till 1952 bodde han där tillsammans med modern och morföräldrarna.

Under åren på Rosendal gick Olle ut folkskolan. Började som 13 åring att arbeta direkt efter.
Det blev att hjälpa bönderna i området, arbeta på sågverket vid Buskhyttan, rensa och samla
upp timmer från stränder, fiske med styvfadern och transportera timmer mellan Bergö och
Buskhyttan.

Olle flyttade 1952 till Oxelösund och passade samma år på att gifta sig.

Av tillfälligheter blev han anlitad av en snickare i Oxelösund. Det ena gav det andra. Han blev
anställd och 1972 köpte Olle firman som då fick namnet Landin Bygg. Under åren som snickare
så arbetade han med reparationer, omläggningar av tak, villabyggen och mycket annat. Olle
fick en hjärtinfarkt 1988 och började trappa ner sin verksamhet. Sonen tog över men Olle har
under åren hjälpt till då och då.

Olle kände Lennart Zetterlund sedan tiden som fiskare. Och i samband med Femöredagen 1997
frågade Lennart om Olle ville köra Elise. Det ville han. Och sedan dess har Olle varit en viktig
del av föreningen.

-Att vara med i föreningen och bevara gamla saker (båtar) från min barndom har känts bra och
rätt för mig, kommenterar Olle. Har fått träffa mycket människor bl a när vi varit ute och kört
båtarna. Sedan har jag känt mig stolt och nöjd när jag/vi vid våra renoveringar kommit så nära
originalskick som det bara går.

 

Erik Zetterqvist (till höger på bilden)

En nyckelperson i föreningen är Erik Zetterqvist från Västerljung. Utan hans intresse för och
kunskaper i allt som har med tändkulemotorer att göra så hade föreningen fått det svårt att hålla
igång båtar och motorer.


Eriks uppväxt har naturligtvis bidragit till hans intresse för motorer och båtar. Han föddes 1937
i När socken på sydöstra Gotland. Erik växte där upp med mor, far och två syskon. Familjen hade
ett hemman på 16 tunnland där råg, havre, vete, betor och potatis odlades. Man hade också 3 kor
och fadern försörjde familjen också med fiske. Erik var från unga år med och arbetade både med
jordbruket och fisket. På Gotland blev det folkskola i 7 år.

Familjen bodde kvar på Gotland fram till hösten 1950. Fadern hade levt ett slitsamt liv med fiske
på nätterna och jordbruk på dagarna. Till slut sa hjärtat ifrån och familjen flyttade till trakterna
av Mariefred där fadern köpte en bondgård (spanmålsodling och kor).

Fram till 1975 arbetade Erik med en mängd olika saker. På en bondgård, på en bensinstation,
tog taxikort och körde taxi, arbetade som svarvare på Scania i Södertälje, körde lastbil/lång-
tradare för några åkerier och arbetade med lantbruks- och entreprenadmaskiner nere i Danmark
en tid. Under den här perioden gifte han sig (1966) och blev under åren pappa till tre barn.

Runt 1975 kände Erik att nu hade han nött ut tillräckligt många lastbilar och asfalt så han följde
med en båt och började fiska.
Först på Taily, en 24 meters trålare. Sedan var han på trålaren
Cindy ungefär ett år. Sommaren 1979 köpte han Donau som då låg på Smögen. Denna 23 meter
långa trålare hade använts för fiske i Nordsjön och Skagerack. Nu blev det fiske kring Gotland,
Gotska Sandön och Ålands hav.

Erik hade Donau fram till 1983 då den havererade vid Gotska Sandön. Ganska omgående efter
denna förlisning köpte Erik samma år Mainau (tidigare Posedion), en 22,5 meters trålare.
Erik
fortsatte med sitt fiske (nu också i Bottenhavet) fram till 2007 då han sålde Mainau till Gotland.
Idag har Erik en egen och friare verksamhet och bidrar mycket med sin kunskap och erfarenhet
till Föreningens fortlevnad.

Erik har bott många år i Tystberga trakten men bor sedan 2007 i Västerljung

 

 

Eberhard von Kronhelm


Sedan 2002 är Eberhard von Kronhelm ordförande i Fiskebåtens Vänner. Han hade före
dess
varit medlem några år men också ordförande i OXSS, Oxelösunds Segelsällskap.

Vi tar oss tillbaka till 1936. Eberhard föddes då i Kaliningrad på andra sidan
Östersjön. Strax före andra världskriget flyttade familjen till Wetzlar mitt i Tyskland (där
det
var och är långt till havet). Så småningom träffade han kärleken i Sverige. Under ett
antal år
som särbo på 50- och 60-talet blev det många resor till ett sommarhus i Stockholms
skärgård
och därifrån seglatser till Huvudskär och i kringliggande vatten. Med tanke på
att Eberhard då inte hade svenskt medborgarskap och att dessa vatten var klassade som
militärskyddsområde var detta naturligtvis inte tillåtet. Men idag är "brottet" preskriberat
sedan lång tid
tillbaka.

Efter 10 år som särbo blev det bröllop 1964 och bosättning i Oxelösund. Eberhard hade fått
anställning som forskningsingenjör på järnverket i Oxelösund. Han minns fortfarande lycko-
känslan av att få det här jobbet vid världens vackraste skärgård. I och med flytten till Oxelö-
sund ökade förutsättningarna till ett eget aktivt båtliv högst påtagligt. Först blev det en
mindre
öppen båt med en Archimedes snurra på. Efter några år skaffade Eberhard en
segelbåt
(Ohlson 29) och med den blev det många seglatser både till Öland och i Stockholms
skärgård.

I en kommentar till sitt medlems- och ordförandeskap säger Eberhard så här:
- Jag har ett stort intresse för skärgården, både hur situationen är idag och hur det var förr.
Inom föreningen har vi flera viktiga uppgifter och mål, bl a att vårda minnen av en gången tid.
Det är en härlig sysselsättning för mig som pensionär.


 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Foto: Roland Brinkberg