Det har ju faktiskt gått ett tag sedan den nya minoritetsspråklagen trädde i kraft. Det är väl strax över tre år sedan om jag inte minns fel. Så vad är egentligen lagen värd? Nu ska jag säga direkt vad jag tycker den inte är. Lagen/reformen är INTE ett verktyg för att i verkligheten kunna revitalisera de samiska språken (ja, jag använder plural där!). Den räcker knappt till för att upprätthålla samma situation som råder nu. Jag lutar mer mot att en assimilationspolitik finns kvar i praxis. Jag satt med i den utredning som ledde till förslaget för en ny minoritetspolitik och redan på utredningsstadiet hade en av de viktigaste faktorerna uteslutits från uppdragen, nämligen skolan. Då hade vi en (s)-regering och nu har vi en (m)-regering. De har båda gjort lika lite för att inkludera skolan i revitaliseringsarbetet. Det finns mycket effektiva sätt att använda skolan i ett revitaliseringssammanhang, men det är en annan historia.

Jag pratade för någon vecka sedan med en äldre man som pratar samiska (här i betydelsen ett av de samiska språken, ni får själva gissa vilket). Han gjorde som vi alla borde när han fick beskedet att man nu kan kontakta sin kommun på samiska. Han ringde upp sin kommun, pratade bara samiska. Det gällde ett ärende där han behövde en blakett av kommunen, som han efter samtalet fick hemskickad till sig. Kommunen löste faktiskt att han fick prata samiska genom att koppla till en samisktalande person (det råkade dessutom vara hans släktning).

Ett annat exempel är Göran Fjälllborg som gjort en helt lysande insats för efterlevnaden av lagen. Han författade ett brev på nordsamiska (ett av de samiska språken) och skickade till Försäkringskassan (som har ett visst ansvar för de samiska språken) enligt ovan nämnda lag. Nu verkar Försäkringskassan vara totalt omedvetna om sitt uppdrag och kanske t.o.m. omedvetna om vilka språk som talas i det här landet när de är oförmögna att ens identifiera språket ifråga utan svarar att han gärna kan vända sig till dem på engelska istället. Men sent ska syndaren vakna. I slutändan har de lyckats få en handläggare som kan nordsamiska på ärendet och Göran verkar få sitt svar. Det har antagligen gått så lång tid att det skulle gå att klaga på enligt Förvaltningslagen eller vilken lag det nu är som reglerar handläggningstid. Hur som helst. Det är hjältedåd och en bragd som Göran genomför. Vi borde göra sådana insatser allihopa. Om du som läsare redan gör det kan ska du inkluderas bland hjältar som Göran. Jag ska ta och grunna på vad jag själv kan skriva till någon myndighet på samiska i något ärende.