HCM - Hypertrofisk cardiomyopati
PKD - Polycystisk njursjukdom
FeLV - felint leukemivirus
FIV - felint immunsuppressivt virus
Klamydia
Hypertrofi betyder tillväxt/förtjockning, kardio är synonymt med hjärta, myo är muskulatur och pati sjukdom. Sammanslaget blir detta Hypertrofisk kardiomyopati vilket är en ärftlig hjärtmuskelsjukdom som uppträder hos katter, hundar, grisar och människor. Det är den vanligaste hjärtsjukdomen hos katter. Hos majoriteten av katterna med diagnostiserad HCM hörs ett blåsljud från hjärtat, hälften av dem har oregelbunden hjärtfrekvens dvs galopprytm samt en fjärdedel uppvisar arytmi, dvs onormala hjärtslag. Det förekommer även fall där hjärtat låter normalt trots att de har en hjärtsjukdom. Sjukdomen utbryter oftast hos katter i en ålder mellan 1-3 år. Hankatter utvecklar oftare HCM och avlider tidigare än honkatterna. Hos honkatter har man oftast inte sett tydliga tecken på HCM förrän vid tre års ålder.
Sjukdomen utvecklas under en längre tid, vilket gör att katter med HCM oftast inte visar några symtom av sjukdomen. Det kan ta flera år innan sjukdomen blir påtaglig. En till synes frisk katt kan insjukna mycket hastigt med tragisk bortgång som följd. Ett vanligt symtom för hjärtfel är trötthet. En del kattern är endast trötta vid aktivitet madan andra är generellt trötta och håglösa. Katter med HCM har lätt för att bli anfådda eftersom de har nedsatt syresättning av blodet. Det är vanöigt att katter med hjärtfel tappar aptiten och magrar. Ytterligare ett tecken på HCM är vätskeansamlingar i kroppen vilket kan medföra att buken hänger.
Hjärtsvikt, även benämnd hjärtinsufficiens, beror på att hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt. När detta är fallet, kommer vätska att ansamlas i lungorna. Vätskeansamlingar i lungorna kallas lungödem och orsakar hosta och andnöd. Om ödemet blir kraftigt, kan katten inte ligga ner utan måste vara i upprätt ställning med halsen framsträckt samt andas med öppen mun. I ett sådant tillstånd måste katten omgående vårdas av veterinär för att inte riskera kvävning. Tyvärr, kan första symtomet på HCM vara plötslig död orsakad av t.ex svår hjärtsvikt eller en allvarlig rytmrubbning.
En katt som har syskon eller föräldrar som har drabbats av HCM kan utveckla sjukdomen. Därför är det viktigt som ägare till en katt med HCM att kontakta uppfödaren så att de kattern som är nära besläktade med den sjuka katten kan undersökas med ultraljudför att kunna fastställa eventuell sjukdom. Detta är också viktigt i åtanke på avelsprogrammet, då katter med diagnostiserad HCM inte bör användas i avel.
Katter med HCM behandlas med mediciner för att lindra symtomen eftersom det (tyvärr) inte finns något botemedel mot sjukdomen.
Tre av de största djurförsäkringsbolagen har gjort beräkningar som visar att det skett en ökning av birmor som drabats av HCM.
Läs mer på birmasällskapets hemsida-Hälsokommittèn.
Polysystisk njursjukdom är en sjukdom som visar sig sent i livet, med förstorade njurar och njursvikt som uppträder
i medeltal vid sju års ålder. Tillståndet är ärftligt och cystor finns från födseln men är mindre hos yngre djur. Storleken på cystorna kan variera från mindre än en mm till flera cm, där äldre djur har både större och flera cystor. Problem uppträder när dessa cystor börjar växa och succssivt förstorar njuren- och i och med det minskar njurens förmåga att fungera normalt. Slutstadiet blir njursvikt.
En del kliniska symptom är depression, avsaknad av eller minskad aptit, onormalt ökad törst och urinering samt viktminskning. Det är en markant skillnad i när och hur snabbt individuella katter "dukar under" för symptom, med den möjligheten att detta uppträder så sent i livet att katten kan dö av andra orsaker innan njurarna slutar att fungera. Dock är njursvikt ofrånkomlig om cystorna växer och orsakar problem.
Eftersom PKD är resultatet av en autosomal dominant gen, så är sjukdomen relativt lätt att upptäcka och eliminera. Katter som inte har PKD kan inte nedärva det.
Detta är en gammal sjukdom hos kattdjur. Det finns tre stammar: FeLV A (90%) FeLV B och FeLV C, samt undergrupper till dessa. Virus angriper T-lymfocyterna, men även andra immunceller, och sätter ned immunförsvaret. Det orsakar också olika cancersjukdomar. Symtomen kan därför variera mycket. När katten blir smittad blir den lindrigt sjuk och får lite svullna lymfknutor. Virus angriper där B-lymfocyter och makrofager och sprider sig med dessa. Vanligen märker man inga symtom ännu. Efter 6 veckor upp till ibland flera år ser man olika sjukdomar orsakadeav ett nedbrytande immunförsvar. Katten kan få diarréer som kommer och går, den kan få förkylningssymtomsom tillfälligt blir bra med antibiotika, men som kommer tillbaka. Det centrala nervsystemet kan påverkas, med olika stora pupiller (anisocori) eller svårigheter att urinera som följd. Så småningom börjar katten magra av och får blodbrist (anemi). Den kan få njursvikt (glomerulonefrit). Blodcancer (leukemi), tumörer i olika organ, vanligen i brösthålan eller magtarmkanalen, kan också uppträda. Katter som visar symtom dör alltid. FeLV kan också orsaka dräktighetsproblem med döda eller svaga foster som dör efter förlossning.
De flesta katter som blir smittade blir dock aldrig sjuka. Genomgången smitta ger sannolikt livslång immunitet, fast undantag finns.Katten gör sig av med viruset helt på några veckor eller månader.Enstaka katter blir aldrig av med viruset, utan blir symtomfria bärare. De blir förr eller senare sjuka och 80 % dör inom tre år. Det finns sällsynta fall av katter som gömmer virus i benmärgen utan att bli sjuka. De kan dock sprida virus till sina avkommor med t ex modersmjölken. Den enskilda kattens motståndskraft mot FeLV är delvis ärftligt betingad.
Nära besläktat med människans HIV. FIV isolerades första gången 1986 och beskrevs 1987. Det är nära besläktat med FeLV. Vius sätter ned immunförsvaret på smma sätt som HIV gör på människa, och sjukdomen utvecklar sig på liknande sätt. Fyra-fem veckor efter smitta får katten svullna lymfknutor och lite feber. Vanligen märker man ingenting. Sedan kan det gå 1½-2 år utan symtom, medan viruset arbetar i kroppen. Precis som på människan angriper virus vissa T-lymfocyter (CD4+-celler) och förstör successivt immunförsvaret. Katten börjar då visa symtom på feber som kommer och går, avmagring och munhåleinflammationer - det senare är det mest framträdande symtomet. Katten blir sedan allt sjukare, får diarréer och förkylningssymtom eller sår som inte läker. FIV kan även ge cancersjukdomar precis som FeLV. Alla katter som smittas får symtom och dör förr eller senare. Symtomen på aids hos katt är något mildare än hos människa och katter kan faktiskt leva i många år efter att de smittats.
Denna bakterie saknar cellvägg. Symtom uppträder 9-13 dagar efter smitta. Katten får inflammation i ett öga och efter ytterligarenågra dagar även i det andra. Ögonens bindinna (konjunktivan) sväller upp kraftigt, ibland så mycket att den "väller ut" och man inte kan se ögat. det rinner var ur ögonen och katten kan nysa lite. Små kattungar som inte öppnat ögonen kan ha var under ögonlocken orsakade av chlamydifila. Ögonlocken måste då öppnas med våld och salva sättas in. Katten blir vanligen inte speciellt sjuk och symtomen försvinner efter 2-3 veckor. Immuniteten är dålig och katten blir lätt återsmittad. Ofta har katter i katterier kvarstående symtom i form av lite kladd i ögonen. Chlamydofila kan vara svårt att bli av med. Ofta kommer Chlamydofila tillsammans med kattsnuva