Ursprungsland/
hemland

Australien

Användningsområde

Som namnet antyder är denna hunds huvuduppgift att hålla boskap under kontroll och förflytta den både inom vidsträckta oinhägnade och begränsade inhägnade områden.

FCI-Klassifikation

Grupp 1, sektion 2
Med arbetsprov i Sverige

Bakgrund/ändamål

Den australiska boskapshunden, australian cattledog, skapades som ras omkring 1840 därför att man behövde hundar som kunde hantera de vilda eller halvvilda boskapshjordarna.
En storuppfödare av boskap, T S Hall, korsade sina släthåriga blue merlefärgade collies med dingo, den australiska vildhunden. Han fick fram hårdföra hundar som tålde ansträngning och hetta och som hade dingons sätt att arbeta tyst. De var s k heelers, som vallade genom att bita boskapen i bakbenen.
De små dingoliknande, blå hundarna fick rykte om sig att vara oöverträffade som vakt- och vallhundar.
Den första officiella standarden godkändes 1903.

Helhetsintryck

Helhetsintrycket skall vara en kraftig, kompakt, symmetriskt byggd vallhund med förmåga och vilja att utföra sin speciella uppgift, hur mödosam den än må vara. Dess kombination av massa, kraft, harmonisk byggnad och hård muskelkondition skall ge intryck av stor rörlighet, styrka och uthållighet. Varje tendens till överdriven tyngd och fetma eller spinkighet är ett allvarligt fel

Viktiga måttförhållanden

Kroppslängden, mätt från bröstbensspets till sittbensknöl, skall förhålla sig till mankhöjden som 10 till 9.

Uppförande/karaktär

En cattledog är alltid uppmärksam, ytterligt intelligent, vaksam, modig och pålitlig med en obetingad hängivenhet åt plikten, vilket gör den till en idealisk arbetshund. Dess lojalitet och skyddsinstinkt gör den till en självutnämnd väktare åt boskapsägaren, hans hjord och hans egendom. Samtidigt som den är av naturen misstänksam mot främlingar måste den kunna tolerera att hanteras, speciellt i utställningsringen. Varje drag i temperament och byggnad, som är främmande för en arbetande hund, måste betraktas som ett allvarligt fel.

Huvud

Huvudet skall vara kraftigt och måste vara i harmoni med hundens övriga proportioner och stå i överensstämmelse med dess allmänna byggnad.

Skallparti

Den breda skallen skall vara svagt rundad mellan öronen.

Stop

Skallen skall plana ut till ett svagt men tydligt stop.

Nostryffel

Nostryffeln skall vara svart.

Nosparti

Nospartiet skall vara brett och väl utfyllt under ögonen och därifrån smalna av till en medellång djup och kraftig nos. Nosryggen skall vara parallell med skallens övre plan.

Läppar

Läpparna skall vara torra och ligga väl an.

Käkar/tänder

Saxbett. Tänderna skall vara friska, starka och regelbundna. Eftersom det krävs av en cattledog att den skall flytta bångstyrig boskap genom att nafsa den i hasorna eller bita, är sunda och starka tänder av stor vikt. Underkäken skall vara kraftig, djup och välutvecklad.

Kinder

Kinderna skall vara muskelfyllda men varken grova eller utstående.

Ögon

Ögonen skall vara ovala och av medelstorlek, varken utstående eller insjunkna och måste uttrycka vakenhet och intelligens. En varnande eller misstänksam glimt när en främling närmar sig är karaktäristisk. Ögonfärgen skall vara mörkbrun.

Öron

Öronen skall vara av medelstorlek, hellre små än stora, breda vid basen, muskulösa, upprättstående och medelmåttigt spetsiga, varken sked- eller fladdermusöron. De skall vara brett ansatta på hjässan, luta utåt, vara rörliga och bäras upprättstående när hunden är på spänn. Själva örat skall vara tjockt och insidan ganska väl behårad.

Hals

Halsen skall vara medellång och breddas vid övergången till kroppen. Den skall vara utomordentligt kraftig och muskulös samt fri från löst halsskinn.

Kropp

Kroppen skall vara väl samlad.

Rygglinje

Överlinjen skall vara jämn.

Rygg

Ryggen skall vara stark.

Ländparti

Ländpartiet skall vara brett, kraftigt och muskulöst med djupa flanker.

Kors

Korset skall vara ganska långt och sluttande.

Bröstkorg

Bröstkorgen skall vara muskulös, djup och måttligt bred. Revbenen skall vara väl välvda, men inte tunnformiga och de skall nå långt bakåt.

Svans

Svansen skall vara tämligen lågt ansatt och följa konturen av det sluttande korset. Den skall räcka ungefär till hasen. I vila skall denhänga i en mycket lätt båge. Under rörelse eller upphetsning får den höjas men under inga omständigheter får någon del av svansen bäras in över ryggen.

Extremiteter

Framställ

Frambenen skall sedda framifrån vara raka och parallella och de skall ha kraftig, rund benstomme ända ner till tassarna. Skuldrorna skall vara muskulösa och benstommen kraftig utan att korrekta rörelser hämmas eller förmågan att arbeta begränsas.

Skulderblad

Skuldrorna skall vara kraftiga, sluttande, muskulösa och väl vinklade mot överarmen. De skall inte vara alltför tätt ansatta vid manken.

Mellanhand

Mellanhanden skall vara fjädrande med en lätt vinkling mot underarmen sedd från sidan.

Framtassar

Framtassarna skall vara runda och tårna korta, starka, väl välvda och tätt slutna. Trampdynorna skall vara hårda och höga och klorna måste vara korta och starka.

Bakställ

Bakdelen skall vara bred, stark och muskulös. Bakbenen skall sedda bakifrån, från hasorna till tassarna, vara raka och parallella och varken vara för trångt eller för brett ställda

Lår

Låren skall vara långa, breda och välutvecklade.

Knäled

Knälederna skall vara välvinklade.

Has

Hasorna skall vara starka och låga.

Baktassar

Baktassarna som framtassarna.

Rörelser

Rörelserna skall vara rena, fria, smidiga och outtröttliga. Skuldrornas och frambenens rörelser skall vara i samklang med bakdelens kraftiga påskjut. Förmåga till snabba och plötsliga rörelser är väsentlig. Sundhet är av dominerande betydelse. Styltighet, övermusklade eller slappa skuldror, branta skuldror, svagheter i armbågarna, mellanhanden eller tassarna, raka knän, kohasighet eller hjulbenthet måste betraktas som allvarliga fel. I trav närmar sig tassarna varandra allt eftersom tempot ökar, men när hunden står stilla skall benen vara parallellt ställda.

Päls

Pälsstruktur

Pälsen skall vara slät, en dubbel päls med kort, tät underull. Täckhåret skall vara tätt, rakt, hårt och ligga utefter kroppen så att det står emot regn. På huvudet (inklusive insidan av öronen), framsidan av benen och tassarna skall pälsen vara kort. Längs halsen skall den vara längre och tjockare. Under bålen skall pälsen vara längre och på baksidan av låren bilda måttliga byxor. Pälsen på svansen skall vara tät och borstig. I genomsnitt skall pälsen på kroppen vara 2,5 - 4 cm lång. En päls som är för lång eller för kort är fel.

Färg

Blå
Färgen skall vara blå, blåspräcklig eller blåfläckig med eller utan andra tecken. De tillåtna teckningarna är svarta, blå eller tanfärgade tecken på huvudet, helst jämnt fördelade. Frambenen skall vara tanfärgade halvvägs upp på benen, på fronten skall tanfärgen sträcka sig upp till bröstet och strupen med tanfärg ända ut på käkarna. Bakdelen skall vara tanfärgad på insidan av bakbenen och låren med tanfärgen synlig utefter framsidan av knäna och på utsidan av bakbenen från has till tår. Tanfärgad underull är tillåten förutsatt att den inte lyser igenom det blå täckhåret. Svarta tecken på kroppen är inte önskvärda.

Rödfläckig
Färgen skall vara klart rödspräcklig överallt inklusive underullen (färgen får inte vara vit eller gräddfärgad) med eller utan mörkare röda tecken på huvudet. Symmetriska tecken på huvudet är önskvärda. Röda tecken på kroppen är tillåtna men inte önskvärda.

Storlek

Mankhöjd

Hanhund: 46-51 cm
Tik: 43-48 cm

Fel

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Nota bene

Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Testiklar

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.