CYKELINFRASTRUKTUR

Introduktion                                                           Cykeltrafikens infrastruktur består av fem delar.

- Infrastruktur som underlättar för cykeltrafik på gator där cyklister och motorfordon använder samma körbana.

- Infrastruktur  som endast får användas av cyklister, eller av cyklister och fotgängare tillsammans.

- Anordningar för att ta med cyklar på kollektivtrafik.

- Cykelparkering

- Vägvisning och kringservice

I Sverige använder cyklister till största delen samma körbana som biltrafikanter. Infrastruktur som endast får användas av cyklister består av cykelvägar, cykelbanor, cykelfält, cykelboxar vid korsningar med ljussignaler, motriktade cykelfält/ cykelbanor, anordningar för cykelparkering samt pumpstationer. Anordningar som gör det möjligt att ta med cyklar på tåg, färjor och bussar är också en viktig del av cykeltrafikens infrastruktur.

Hastighetssäkrande åtgärder                  Hastighetssäkring är ett samlingsnamn för åtgärder som förhindrar att biltrafikanter kör fortare än lagstiftad hastighetsgräns. Hastighetssäkrande åtgärder används där cyklister och bilister samspelar.

Cykelöverfart i Malmö

Hastighetssäkrande åtgärder införs normalt för att göra det tillräckligt säkert för biltrafikanter och cyklister att använda samma körbana. Det kan vara tillräckligt att en liten del av biltrafiken överstiger skyltad hastighetsgräns för att missförstånd mellan trafikanter ska leda till allvarliga olyckor. Hastighetssäkring införs även för att höja  boendes livskvalitet (t. ex. minska oönskad biltrafik på bostadsgator) samt öka fotgängares och cyklisters transportkvalitet.

Exempel på hastighetssäkrande åtgärder är fartgupp, upphöjda korsninga, avsmalningar och fartkameror. Hastighetssäkrande åtgärder används normalt i tätort och särskilt på platser där många barn och fotgängare rör sig.  Hastighetssäkring som sker med fysiska åtgärder (gupp, avsmalningar etc.) kallas på engelska Traffic Calming, dvs åtgärder som lugnar trafiken.

Cykelvägar                                                     Cykelvägar anläggs normalt i parker, naturområden, mellan stadsdelar och tätorter. Definitionen på en cykelväg är att den är friliggande från vägar med biltrafik. Cykelvägar är normalt dubbelriktade.

Cykelväg på kanalbank

En cykelväg används oftast av både cyklister och fotgängare (gång- och cykelväg). Rullskidåkare använder också gärna cykelvägar. En kombinerad gång- och cykelväg är normalt 3m bred. Större bred kan vara motiverad på platser där fotgängare samlas eller där antalet cyklister är stor (mer än 150 per timme).

På landsbygd ger ofta befintliga kanalbankar och nedlagda banvallar goda möjligheter att anlägga nya cykelvägar.

Cykelbanor                                                     Cykelbanor löper utmed en gata eller väg. Cykelbanan är avskild från biltrafikens körbana med en kantsten eller smal gräsremsa.  En cykelbana kan vara enkelriktad eller dubbelriktad.

Cykelbana i Lund (observera farlig stolpe, nu borttagen)

En cykelbana är normalt minst 2m bred om enkelriktad. En cykelbana görs vanligen 3m bred om den är dubbelriktad och om den används av fotgängare . Där hinder finns kant i kant med cykelbanan, t.ex. staket eller belysningsstolpar, bör bredden ökas med 0,5m (med minst 0,75m om hinder finns på båda sidor).

Cykelfält                                                              Cykelfält är ett körfält som bara cyklister får använda. Cykelfält används ofta på huvudgator och är därför ofta den infrastruktur som flest cyklister drar nytta av. Cykelfältet separeras från övriga filer på en gata med en vitmålad linje.

 Cykelfält i Storbritannien (vänstertrafik)

Cykelfält är alltid enkelriktade och anläggs normalt på vägens båda sidor (mellan motortrafikens körfält och trottoar). Cykelfältet målas ofta  i röd eller blå färg för att underlätta samspelet mellan olika trafikantgrupper.

Cykelfält underlättar för cyklister genom att motorfordon håller ett större och mer konsekvent avstånd vid omkörning. Det ökar i sin tur cyklisters komfort och minskar risk för stänk när vägbanan är våt. Cykelfält minskar också risken för upphinnandeolyckor, där en ouppmärksam trafikant kör in i en cyklist bakifrån. Vid tät biltrafik ökar cykelfälten cyklisters framkomlighet genom att den tillåter för cyklister att köra om väntande motortrafik.

Ett cykelfält är vanligen 1,5 - 2m brett. Vid flöden större än 150 cyklar per timma kan ett bredare cykelfält vara nödvändigt.

Motriktade cykelfält                                          Motriktade cykelfält är ett sätt att undanta cykeltrafiken från enkelriktningar. Enkelriktade gator minskar cyklisters framkomlighet. De innebär nästan alltid att många cyklister tvingas till omvägar. Enkelriktningar kan också tvinga cyklister att använda starkt trafikerade gator med sämre trafiksäkerhet.

En  mittrefug kan placeras där det motriktade cykelfältet börjar och slutar.  En refug gör det lättare för korsande fotgängare att uppmärksamma att cyklister kör i båda riktningar. Ett motriktat cykelfält är vanligen 2m brett (minst 1,5m).

Cykelboxar                                                                   En cykelbox är en yta innan en korsning med trafikljus som reserverats för cyklister. Cykelboxar ger cyklister möjlighet att vänta på grönt ljus framför biltrafiken.

Cykelbox på Fjelievägen i Lund

Cykelboxar underlättar samspelet mellan biltrafikanter och cyklister genom att cyklister blir mer synliga. Cykelboxar anses särskilt minska risken för svåra olyckor mellan högersvängande lastbilar och cyklister. Där cykelboxar kombineras med cykelfält ökar de även cyklisters framkomlighet påtagligt. När cyklister väntar framför köande motorfordon slipper de andas in en stor del av biltrafikens avgaser.

Cykelparkering                                                           Det finns fem huvudsakliga typer av lösningar för cykelparkering att välja mellan: ramställ, framhjulsställ, cykelskåp, garage och andra låsbara utrymmen samt bevakade cykelparkeringar.

 Läs mer om cykelparkering.

Vägvisning och annan information                            Bra vägvisning hjälper cyklister att hitta dit de ska. God skyltning kan också öka användningen av cykelvägar på landsbygd och är på så sätt bra för trafiksäkerheten.

Vägvisning med färgkodade cykelstråk

Pumpstationer                                         Pumpstationer underlättar för cyklister på flera sätt. Rätt placerade pumpstationer spar tid. Rätt lufttryck i däcken ökar cyklisters trafiksäkerhet. De ger cyklister extra trygghet och säkerhet vid pyspunka. Pumpstationer är också en god ide eftersom alternativet ofta är att besöka en bensinstation. Bensinstationer har en trafikmiljö som inte alltid är lämpad för cykeltrafik. Sveriges första pumpstation för cyklister öppnades vid Slussen på Södermalm för några år sedan.

© TUB Trafikutredningsbyrån