Sockenstämmo,- och kyrkorådsprotokoll för Naverstad och Moo församlingar och utdrag ur domboken hållen vid lagtima vintertinget med Tanum och Bullarens härad.


Sockenstämmoprotokoll den 19 oktober 1845

Till sockennämnden hade även Magnus Olsson i Håltane blivit inkallad för det han under en den 29 mars å Håltane hållen auktion utdelat brännvin och så kallade halva – Magnus Olofsson, närvarande, medgav att han väl trakterat sina där närvarande anförvanter och närmare vänner, men att det icke skett till överflöd eller föranlett oordning.

Socken nämnden förklarade att saken ännu icke var nog utredd vadan den vill efter inhämtande av vidare upplysningar giva sitt slutliga omdöme tillkänna.


Ävenledes hade till sockennämnden blivit inkallade drängen Olle Gudesson under Sundshult och torparen Jacob Hansson på Galtemon under Nedre Buane. Den förre emedan han utdelat brännvin vid auktion som hölls den 4 och 5 april detta år hos änkan Elin Hansdotter på Galtemon, den senare emedan han vid samma tillfälle tillåtit dans i sitt hus.

Olle Gudesson medgav att han utdelat brännvin men att det skett på hans husbondes, Erik Bryngelsson, befallning och att brännvinet tillhört honom. Jacob Hansson däremot medgav likaledes att dans blivit hållen i hans hus men att detta skett mot hans vilja och öppna bestridande.

Bengt Olsson under Nedre Buane, drängen Jan Svensson på Backen och Hans Olaisson i Rörane anfördes såsom deltagande i dansen – varvid Johannes Apell Lind under Björkemarken biträtt med musik. Sockennämnden beslöt att för ytterligare upplysningars inhämtande undersökning till nästa sammanträde skulle uppskjutas, då den ville i huvudsaken sitt meddelande avgiva och skulle dess för innan Erik Bryngelsson, Bengt Olsson, Jan Svensson och Hans Olaisson samt Johannes Apell till sockennämnden inkallas

Sammanträde med Naverstads och Moos kyrkoråd den 5 maj 1847.

1. Upplästes en till Pastorsämbetet den 1 maj ankommen skrivelse jämte bifogade 180 RB Bco.

Göteborgs husmödrar och döttrar har genom försäljning av handarbeten sammanbragt en summa penningar i avsikt att därav tilldela understöd åt länets mest utblottade befolkning i den nuvarande svåra och dyra tiden.

Till följd av deras beslut får jag härmed överlämna i sådant ändamål 129 RB Bco för Naverstad och 60 RB Bco för Moosocken.

Dessa penningar få icke utlämnas annorlunda än förvandlade i livsmedel eller utsäde och anmodas pastor och kyrkoråd att härmed genast gå i författning samt kvitterar för beloppet till Konungens befallningshavare insända.

Hede i Tanum den 30 april 1847.
Carl G. Löfvenhielm
.

Allmän sockenstämma med Naverstads församling den 9 augusti 1847.

1. Sedan underhållshjonet, änkan Anna Andersdotter under Elgeland bland sina barn efterlämnat sonen Aron Johansson, född 22 juni 1831, mindre vetande och vanför så beslöt församlingen att denne yngling skulle till den minstbjudande för ett år utaccorderas på de villkor att han med ömhet vårdas, klädes, födes och i mån av sin fattningsförmåga undervisas – och stannade hans släkting Andreas Blom för lägsta anbudet, 6 tunnor havre för ett år som uppbäres i andra kvartalet och räknas tiden från den 2 augusti 1847.

Ut supra
C. A. Landberg


Sockenstämma för Naverstad församling 12 december 1847.

6. Ordföranden anmälde att gossen Johan Fredrik, om vilken församling hittills tagit vård nu var genom Gude Andersson i Rimseröd avsänd till Vänersborg varifrån han till sin moder skulle avhämtas. Dess för innan hade gossen inför ledamöterna i fattigkommittén Anders Andersson d.ä. och Pehr Andersson i Naverstad jämte ordföranden undergått besiktning och förhör. Därvid befanns att han var med ganska goda torftiga klädespersedlar försedd, var snygg och ren, fri från ohyra och utslag; i läsning anmärktes, att han stavar någorlunda och börjat utanläsning i lilla Katekesen.

Sockenstämmoprotokoll den 15 juli 1849

Sedan Konungens Befallningshavare i Göteborg hit förpassat oäkta gossen Carl Magnus Olausson, som härstädes blivit född, men vars moder för ett kringströvande levnadssätt, ehuru han någon tid varit å hemmanet Wassbotten skattskriven, med för Naverstads församling att om denne gosses vård och uppfostran draga försorg, så beslöts att gossen efter reglemente för fattigvården skulle utpensioneras och stannade Herr J. A. Gädda i Tyft efter flere efter varandra gjorda anbud för det minsta, en och en fjärdedels tunna havre, från den tid gossen återkommer från Länets Kurhus dit han för skabb blivit avsänd och till årets slut, på i övrigt de villkor som sockennämndens reglemente stadgar.

Sammanträde med Moo församlings kyrkonämnd den 25 februari 1849.

1. Nygifta personerna Elias Hansson i Rämne och Anna Jonsdotter i Gottersröd hade genom sexmannen* blivit inkallade för att varnas med avseende på oenighet i deras äktenskap. Personerna voro närvarande och förmanades att närmare uppgiva anledningarna till dem emellan uppkommen osämja som förorsakat att de endast några dagar kunnat bo tillsammans.

Elias Hansson förklarade då att hans unga hustru dels före och i synnerhet efter vigseln visat mycken benägenhet för främmande sällskaper i vilka hon besökt marknader och lekstugor samt legat ute i en lada då bättre mera passande härbärge henne varit erbjudet, vilket förhållande han på det högsta ansåg förnärmande och oanständigt, ehuru han icke bestämt ville påstå att hon begick äktenskapsbrott.

Anna Jonsdotter bestred icke att hon någon gång både före och efter vigseln besökt lekstugor men anmärkte däremot att hennes man bemött henne med likgiltighet och mot henne utfarit i otidigheter samt både dagar och nätter (varöver han ej vidare ville ingå i förklaring) drivit gäck med henne.

Å kyrkorådets vägnar förmanade dem pastor inför vilken de redan enskilt blivit varnade att de var för sig måtte besinna de viktiga förbindelser de med varandra ingått och de ömsesidiga löften de inför Gud och människor givit varandra – samt att i Kristelig ödmjukhet med erkännande av sina egna brister överse med varandras fel och å ömse sidor genom fullgörandet att alla de åliggande som tillhöra äkta makar med varandra fullborda ett Kristeligt äktenskap, överlämnande åt glömskan anledningen och följderna av den misshällighet som hittills mellan dem varit rådande.

* Sexmannens uppgift var bl a att vaka över tukt och sedlighet. Äktenskapet upplöstes1851.

Ut supra
C.A. Landberg

Sockenstämmoprotokoll

Brev från prosten Bromander i Krokstad 1852.

En ung dräng vid namn Sven Hansson som är skattskriven i Bullaren, jag tror under hagen i Naverstad, har uppehållit sig här någon tid därunder han har blivit besynnerlig och gjort försök att skära av sig halsen. Han har här blivit vårdad och är nu någorlunda återställd. Jag har ej velat på vanlig väg återsända honom då det blivit er dyrare utan på detta sätt vänligen underrätta om förhållandet på det han måtte bliva avhämtad.

Han är ej värre än att han kan tjäna sin föda, om han finge en klok och hederlig husbonde. Asmund på Tippan hade lejt honom men efter denna händelsen skickades orlovssedeln åter. Han vistas i eller omkring Åseröd, där man får rätt på honom. För skötsel och medikamenter fordras någon ersättning varå räkning framdeles skall översändas till sockennämnden.




I stället för offer vid barndop och kyrktagning erhåller klockaren för varje barn som döps 10 öre Rkmt
Därvid den nu gällande avgiften till Lazarettet, kyrkan och de fattiga nedsättes till 5 öre för dem vardera.

Beslöts med betydligt övervägande pluralitet att klockaren för sång vid likens jordfästning före allmän gudstjänst, då han därom anmodas, erhåller för mindre bemedlade torpare, tjänstehjon och hemmansägare 25 öre
För hemmansägare med ½ mantal och över 50 öre Rkmt


Göteborgs domkapitels Skiljobrev

För Olaus Johansson Augustin i Sör Naverstad från dess hustru Elisabet Ericsdotter, av vilka personer mannen blivit försvunnen och hava med pigan Dordi Nilsdotter enkelt hor begått, för vilket brott de blivit efter lag ansedda, i anledning varav och då Elisabeth Ericsdotter , sedan mannens brott henne kunnigt blev, icke med honom samlag haft, ej heller velat honom förlåta.

Tanums och Bullarens Häraders Tingsrätt medelst utslag av den 23 oktober 1830, med stöd av Giftermålsbalkens 13 kapitel dömt till skillnad i äktenskapet mellan dessa makar, med förklarande så väl att mannen förverkat hälften av sin giftorätt i boet som ock att hustrun äger sig behålla deras son, till vars underhåll och uppfostran Olaus Johansson Augustin årligen skall giva 15 Riksdaler Banco, intill dess han sig själv försörja kan, samt med hänvisning till detta Domkapitlet att undfå skiljobrev, derom han nu för sin del ansökning gjort.

Göteborg den 4 april 1832

I förmåga av ovanstående Lagens rum och av därpå Häradsrättens utslag, varder härmed Olaus Johansson Augustin i Sör Naverstad fri och ledig förklarad från förenämnda sin hustru Elisabeth Ericsdotter ; till annat lovligt äktenskap byggande; dock tillåtes honom icke, på grund av Giftermålsbalken 2 kapitel att äktenskap bygga med den person med vilken han hor begått eller på grund av Giftermålsbalkens 13 kapitel att i annat gifte gå, förrän den oskyldiga makan död eller gift är eller därtill samtycker och Konungen giver der lov till.

År och dag som ovan

På befallning
M. Bromander
Cons. Notarius


Vår kommentar:

Olaus var inte en särskilt ansvarskännnade person. Med ovan nämnda Dordi Nilsdotter får han fem barn. Dordi avlider 1840 och då flyttar Olaus till sin bror Magnus som bor på Vassbotten och barnen lämnas till socken att ta hand om.

Olaus avlider den 20 februari 1863 på torpet Nordby under Klageröd och i bouppteck-ningen hittar vi sonen Johan från äktenskapet med Elisabeth Ericsdotter och ett tvillingpar, Maja Stina och Anna Maja, födda 30 oktober 1862. Olaus är då 65 år gammal. Under äktenskapslöfte har han avlat tvillingarna tillsammans med Helena Sigfridsdotter från Klageröd, ett äktenskapslöfte som aldrig uppfylldes. Enligt Olaus berodde detta på att han inte hittade skiljobrevet från Elisabeth Ericsdotter.

Av de fem barn han fick tillsammans med Dord i och som inte är nämnda i bouppteckningen har vi hittat Florentina. Hon gifter sig med rotebåtsman Patrick Bork och de är bosatta i Lommeland. De får två barn och Florentina avlider 1872, 40 år gammal.

Elisabeth Ericsdotter gifte om sig 1835 med Gustaf Selander som var bosatt på Vassbotten men paret fick inga gemensamma barn.


Utdrag ur domboken hållen vid lagtima vintertinget med Tanum och Bullarens härad på Hede den 31 mars 1854.

Nr 153

Häradsrätten företog åter undersökningen rörande orsaken till Dordi Trullsdotters död, vilket ärende förevarit på sätt nr 151 här ovan i domboken utvisar; och därvid var endast kronolänsmannen, herr kommissarien C. M. Gädda närvarande. Ordföranden hade från provinsialläkaren, herr J. G. Winberg fått mottaga följande handling:

Protokoll hållet vid medicolegal obduktion av änkan Dordi Trullsdotter från Villan under Nedre Buane i Naverstad socken den 16 mars 1854. Förrättningen företog på anmodan av domhavande på orten. Liket var fört till Naverstad kyrkogård där besiktningen försiggick.

Om Dordi Trullsdotter, 62 år gammal, berättas att hon den 5 februari blivit funnen liggande död på isen i den så kallade Busjön. Hon hade då ett bylte under huvudet, en brännvinsflaska bredvid sig. Kärringen lärer haft smak för starka drycker och troddes nu, att hon för sista långa färden tagit en nog för stor färdknäpp.

Yttre besiktningen

Kroppen liten och vid gott hull, till yttre våld funnes inga tecken.

Inre besiktningen

Huvudet . Huvudets alla ben hela. Hjärnmassan lös. Över hjässan, under hårda hjärnhinnan stark blodansamling. Hjärnans hela massa blodfull och fint rödprickig vid genomskärning.

Bröstet. Lungorna mörka och starkt blodfulla, särdeles de bakre delarna. Den högra lungan var till en del fastvuxen vid bröstkorgen. Hjärtat av vanlig storlek, innehöll såväl i de vänstra som högra avdelningarna, mörkt tunt flytande blod.

Buken. Levern frisk. Gallblåsan full av galla. Magen (ventriculus) tom; dess hinnor fullkomligt friska. Spår av brännvin funnos ej, småtarmarna friska, ävenså grovtarmarna, vilka innehöllo träck. Njurarna och mjälten friska och normala.

Dag som ovan
J. G. Winberg
Provinsialläkare

Närvarande:
C. M. Gädda, Hovrättskommissarie
Anders Axberg, kronolänsman

Attest
Blodansamlingen såväl i hjärnan, lungorna som hjärtat utvisa det att Dordi Trullsdotter avlidit av slag. Då vid liköppningen intet spår efter förtärt brännvin eller andra starka drycker funnits, kan ej bestämmas, om eller i vad mån omåttligt förtärt brännvin här ens förekommit eller varit orsaken till Dordis död, intygar såväl på min förut avlagda ämbetsed som och under denna edliga förpliktelse, så sant mig gud hjälper till liv och själ.

J. G. Winberg
Provinsialläkare

Efter uppläsandet härav, förklarade kommissarien Gädda, att han, efter de upplysningar som nu vunnits, fann sig föranlåten frånträda sina förut framställda påståenden och överlämnade ärendet till Domstatens bedömande.

Häradsrätten meddelade denna
Resolution

Av det från provinsialläkaren infordrade yttrandet finner Häradsrätten att Dordi Trullsdotters död icke kan antagas hava varit förorsakad av omåttligt förtärda starka drycker, och som några anledningar icke förekommit, det hon genom egen eller andras handaverkan omkommit, eller att hon fört ett så ogudaktigt leverne, att lagens föreskrifter om en vanärande begravning bör i förevarande fall tillämpas, alltså prövar Häradsrätten med stöd av 13 kapaitlet, 38 paragrafen, Missgärningsbalken, att Dordi Trullsdotters döda kropp mån ärligt begravas.

Som ovan
På Häradsrättens vägnar

Carl Ekman
________________________________________________________


Gällstämma den 5 december 1858 rörande byggandet av tingshuset på Östad.

3 §

På hemställan av hovrättskommisarien Gädda såsom ordförande i byggnadskommittén för den beslutade Tingshusbyggnaden å Gästgivaregården Östad beslöt församlingarna:

Att byggnadsmaterial skulle i vinter framföras efter den fördelningsgrund som byggnadskommittén komma att bestämma

Att entreprenad auktion å arbetets verkställande skulle hållas så snart ske kan på det nya året och att byggnadskommittén som äger att bestämma och antaga anbuden borde utbjuda arbetet i minst tvenne entrepriser eller och flera om det med bästa besparing och ändamålets befordran i övrigt syntes fördelaktigt.

Gällstämma den 9 januari 1859
1 §

Sedan församlingarna å allmän gällstämma den 24 sistlidna oktober beslutat att för den tillämnade tingshusbyggnadens uppförande söka ett amorteringlån, så ha åtskilliga hemmansägare af skäl, vilka i besvärsskriften äro upptagna hos Konungens Befallningshavande anhållit om upphävande av nyss nämnda beslut, varöver Konungens Befallningshavande genom remissresolution av den 13 sistlidna december förordnat att övriga röstägande ledmöter i församlingarna skulle höras i sig förklara. På därom gjord framställning av ordföranden tillkännagavs församlingsborna enhälligt att de vid närmare eftersinnande nu avstå från det fattade beslutet om upptagande av amorteringslån för Tingshusbyggnaden, vadan intet hinder finnes å deras sida att nämnda beslut upphäves.

Gällstämma den 23 januari 1859


På därom av hovrättskommisarien C.M. Gädda genom orföranden gjord hemställan, beslöt församlingarna med avseende på verkställigheten av den beslutade Tingshusbyggnaden att:

1. Sedan entreprenad auktion å arbetet för Tingshusbyggnadens uppförande och inredning blivit hållen och sålunda de blivande kostnaderna kunna med nära nog full säkerhet beräknas bör hela sammanskottet fördelat i tvenne lika delar och tvenne terminer uppbäras, den första hälften genast och den andra mot den tid då arbetet är till avsyning nära fullbordat.

2. Att Byggnadskommittén mot överenskommen ersättning anskaffar tjänlig och närbelägen plats för byggnadsmaterialen, som icke kan inrymmas å själva tomten, samt synnerligen för bräder och plankors uppkryssning mot väderlekens åverkan.

3. Att byggnadsmaterialen uttaxeras å hela eller helt besuttna hemmantal, men däremot att där flera åboer finnas den som innehar största hemmantalet eller i händelse flera äga lika stor del, den som genom lottning mellan dem utses, svarar för fulla leveransen på hemmanet på det sätt att han anskaffar det bristande på dem försumliges bekostnad samt att således byggnadskommittén endast kontrollerar leveransen å hela hemmanet.

4. Byggnadskommittén äger att, vidtaga sådana mindre förändringar i Tingshuset nu bestämda inredning som utan särdeles tillökning i kostnaden kan tjäna att befordra vederbörande i Domhavandens bekvämlighet i sanitärt hänseende.

3 §
Meddelades församlingarna kommitténs för Tingshusbyggnadens förhandlingar vid ett den 19 dennes hållet sammanträde å Gästgivaregården Östad och lämnade församlingarna sitt enhälliga bifall till vad kommittén därvid beslutat, förskiljt vad angår den omständigheten att preliminärutgifterna vid Häradsrätten mm, köpeskillingen för tomten, medel för anskaffande av byggnadssmide, kalk, möbler, kakelugnnar mm skulle av första terminsuppbörd bestridas, och tillkännagav Herr Hovrättskommissarien Gädda att han av byggnadskommittén fått sig uppdraget att nyss nämnda material anskaffas.


Vid därom väckt fråga anslå församlingarna enhälligt ett arvode av ett hundrade riksdaler riksmynt till Herr Hovrättskommisarien Gädda för dels såväl hittills havda som blivande besvär och tidsuppoffring för Tingshusbyggnaden, därvid tillsynen och ....... under byggnadsarbetets verkställande anses inberäknade.





Allmän i laga tid utlyst gällstämma med Naverstad och Moo församlingar , hållen i Naverstad den 21 mars 1858.

Angående barnmorska i pastoratet.

Ordföranden tillkännagav att han till följd av församlingarnas beslut å allmän gällstämma den sista januari, hade genom korrespondens med föreståndaren för Barnmorskeundervis-ningsanstalten i Göteborg, Herr doktor G. Hjort, dels och genom Kungl. Majts. Nådiga reglemente för barnmorskor av den 28 november 1856 inhämtat nödiga upplysningar om villkoren för inträde och kostnader vid barnmorskeundervisningsanstalten i Göteborg, varav syntes att den person, hustrun Christina Johannesdotter från Kaneröd som kommit i fråga att på församlingarnas bekostnad underhållas vid undervisningsanstalten och efter fullbordad examen inträda i församlingarnas tjänst, vore i anseende till ålder över 35 år till inträde vid nyss nämnda undervisningsanstalt, vadan frågan om henne förföll.

Ordförande tillkännagav sin stora ledsnad däröver att, oaktat alla bemödanden på hans sida, församlingsborna icke kunnat förmås, att i överensstämmelse , icke mindre med en klok omtanke för mänsklighetens väl, än och Kungl. Mats. Tillkännagivna, nådiga vilja och ofta förnyade uppmaningar, antaga examinerad barnmorska för förlossningarna.

Kringliggande pastorats innebyggare hade i detta avseende ådagalagt mera omtanke, människokärlek och sann upplysning. Det vore nu hög tid att med allvar ordna denna angelägenhet och för ändamålets vinnande tillspordes församlingsborna, vad löneförmåner och arvode de vill utfästa för en blivande examinerad barnmorska. Efter någon överläggning stanna församlingsborna enhälligt i följande beslut:

”Examinerad barnmorska för Naverstads Pastorat erhåller i fast lön, enligt redan fattat beslut å varje mantal 2 koppar råg och 8 koppar havre årligen, vilken spannmål barnmorskan själv eller dess ombud uppbär på utsatta ställen, ett inom varje sexmansrote eller på annat sätt, varom framdeles kan ytterligare överenskommas.

I arvode för varje verkställd förlossning bestås henne utom skjuts till och från stället fritt vivre av hemmansägaren.

I. Å ¼ eller större hemman 4 RB Rkmt
II. Å hemman under ¼ till och med 1/16 2 RB Rkmt
III. Å hemman under 1/16 mantal, torpare och
mindre bemedlade 1 RB Rkmt.

Samt för sådan person vilka åtnjuta understöd av fattigvården även 1 RB Rkmt. samt jämte skjutskostnad av fattigkassan utbetalas.

För detta arvode anses barnmorskan skyldig att stanna tvenne dygn på varje förlossningsställe och, där omständigheterna fordra hennes närvaro längre behövlig, erhåller hon för varje överskjutande dygn 40 öre riksmynt, jämte fritt vivre.

Församlingar stadga härjämte det villkor att i avseende till pastoratets stora landvidd att barnmorskan, så vitt ske kan har sin bostad mitt i pastoratet.

Då lönevillkoren sålunda blivit bestämda anmälde Sergeanten och Svärdsmannen her J. M. Wikström sin syster Margareta Wikström vara sinnad att efter genomgången lärokurs vid undervisningsanstalten för barnmorskor i Göteborg, ingå i församlingens tjänst, vilket anbud församlingarna desto bättre antog, som Herr Sergeanten Wikström välvilligt förklarade, att han själv utan ringaste avgift för församlingarna åtaga sig alla omkostnader för systerns uppehälle, undervisning, instrumenters anskaffande m.m. i Göteborg.

___________________________________________________________________________


Sammanträde med sockennämnden den 28 mars 1858. Alla ledamöterna jämte ordföranden närvarande.

1.
Sockennämnden bibehåller för innevarande årets vite 32 RBco för förfallolöst uteblivande.

2. Hemmansägaren och gästgivaren Alexander Jonsson i Östad anhåller i ingiven skriftlig ansökan av den 9 mars 1858 att på gästgivaregården Östad få enligt och i överensstämmelse med Kungl. Majt:s nådiga författning av den 27 november 1857 idka brännvinsutminuteringsrätt.

Sockennämnden som hittills låtit sig angeläget vara att på allt sätt förekomma brännvinsförsäljning på gästgivaregården Östad, anser icke mindre nu än tillförne brännvinsutminutering på Östad obehövlig utan på det högsta skadlig och avstyrker enhälligt och på det kraftigaste, bifall till Alexander Jonssons gjorda ansökan.

3. Sockennämnden anordnar extra understöd af 16 koppar havre att uppbäras åt Gude Andersson under Backa, Lars Topp ibm och No. 100 Olof Hansson under Amunderöd.

Justerat
Hans Håkansson
Skackestad Ut supra
C.A. Landberg


Sammanträde med ordningsmän i sockennämnden den 28 december 1858. Alla ordningsmän jämte ordföranden närvarande.

1. Ordningsmannen Truls Christensson i Sögård redogjorde för sitt erhållna uppdrag att utreda boet efter fattighjonet Per Tholsson under Möre och hade till fullgörande härav hållit bouppteckning och auktion å Per Tholsson kvarlåtenskap sedan hans enda arvinge, hans efterlevande änka Börtha Larsdotter redan voro i behov av och av fattigvården erhållit full försörjning.

Vid hållen offentlig auktion hade Per Tholssons kvarlåtenskap uppgått till ett belopp av 68 RD 62,5 öre och då därifrån avräknades skulder, bouppteckningskostnader och auktionsprovision 46 RD

Återstår en behållning av 22 RD 62,5 öre

Vilka Truls Christensson till fattigkassan mot erhållet kvitto och descharge för boutredning nu överlämnade.

Ut supra
C.A Landberg

Till Konungens Befattningshavare i Göteborg

Till åtlydnad av Konungens Befattningshavare remissresolution av den 28 sistlidna December under nr 59 som ålägger fattigvårdsstyrelsen i Naverstad församling att avgiva förklaring med anledning av Fattigvårdsstyrelsens Tanum vägran att ersätta kurhusvård för venerisk smitta å Rikshospitalet i Christiania, lämnad åt pigan Anna Britta Andersdotter, 9 speciedaler, får Naverstad fattigvård ödmjukast upplysa:

Pigan Anna Britta, 20 år gammal och dotter till åbon å 1/16 mantal kronohemman Snöveröd i Naverstads församling, Anders Andersson Lind, är född, konfirmerad samt för 1858 och innevarande år mantalsskriven i Naverstad församling. Under det sista året av hennes treåriga tjänst i Tanum rymde hon från husbonden och behäftad nära till fånighet av lättsinne, eller som det snarare synes af Nymphomania, började hon ett kringströvande och liderligt levnadssätt.

Anhölls därunder av polisen i Strömstad och hemforslades med fångskjuts, varefter stadig tjänst icke för henne kunnat anskaffas och hon lika litet kunnat i godo förmås att kvarstanna i fädernehuset. De beklagansvärda föräldrarna, vilka i högst torftiga omständigheter, hava sex minderåriga barn att försörja, kunna icke utan största uppoffring bekosta hennes sjukvård och fattigvårdsstyrelsen avser sig därifrån helt befriad då vederbörande Polismyndighet i Norrige icke fullgjort vad 39 av Kungl. Majts. Nådiga förordning af den 15 februari 1855, såsom villkor för ersättning av lämnat understöd föreskriver, nämligen att den understödstagande personen skall ofördröjligen och få fort ske kan till närmaste Polismyndighet på andra sidan gränsen hemförpassas.

Pigan Anna Britta Andersdotter befinner sig ännu utan arbetsbevis eller någon slags förpassning såsom lösdriverska i Norrige och fattigstyrelsen reserverar sig på goda skäl mot de Kurhusräkningar vilka med avseende till den arma flickans liderliga levnadssätt, troligen äro att från Norrige förvänta, från vilka räkningars gäldande, så vitt de röra Venerisk smitta. Sveriges kommuner genom det dryga underhållet av sina Kurhusinrättningar i övrigt böra anses befriade.

Naverstad och Uddevalla den 13 december 1859

Å fattigvårdsstyrelsens vägnar och efter dess uppdrag

C. A. Landberg
Kyrkoherde

________________________________________________________

Till herr Prosten och Kyrkoherden C. A. Landberg

Med av mig hållen undersökning om backsittaren Hans Svensson från Edsäm styfson Magnus Larsson den 26:e i sist månad timade död, har det utrönts, att det denna och Tobias Juhlssons under Tungene minderårige son Hans dagen förut förrättade vallhjonstjänst tillsammans, den senare av nyfikenhet upptagit en från marken en från Magnus Larsson från sig laddad pistol. Under okunnig och barnslig behandling i det samma avsmullit och då skottet på nära håll träffat Larsson i högra sidan av magen, så att småtarmarna sönderslitits och utrunnit och varav döden blivit en oundviklig följd (Magnus var tretton år).

Med anledning härav och då det alltså med visshet att olyckshändelse skett i fullkomlig så får jag å tjänstens vägnar härmed äran underrätta att något hinder för begravandet av Magnus Larssons döda kropp icke möter.

Bullarby 15 maj 1855

C. M. Gädda
________________________________________________________

Sockenstämmoprotokoll den 15 oct 1843 i Naverstad församling.

11 .
Församlingen skred nu till överläggning om vidtagande av åtgärder mot lönnkrogar och lekstugor. Därvid upplystes att ehuru grövre brott inom församlingen hittills varit sällsporda hade man dock på senare tider varseblivit betänkliga tecken och förebud till sedlighetens och dess förfall och av dessa anfördes och av församlingsborna vitsordades att icke mindre äldre personer till och med på söndagarna efter gudstjänsten slut samlade sig på lönnkrogar och där i dobbel och liderlighet förspillde sin dag, än och att ungdomen genom lekstugors bevistande förledes till dryckenskap och lättfärdighet, varav ett otillbörligt kringströvande om nätterna, hemfridens störande och andra excessers förövande även under senast förflutna sommar visat högst bedrövliga följder och då även det länge överklagade oseden att hysa och beskydda lösa personer som under allahanda förevändningar kringströva landet utan att någonstans vara skattskrivna eller äga fast bostad, oaktat däremot vidtagna åtgärder ej kunnat utrotas.

Församling har av omtanke om samhällets bästa och för att upprätthålla och främja ordning, nykterhet, sedlighet och äganderättens helgd utom det ansvar som Sveriges lag och Kungl. Författningar ity fall stadga, beslutat att med den rätt Kungl. Majestät nådigt beviljat enskilda kommuner att själva ”uppgöra överenskommelser för sedlighets och allmän ordnings befrämjande” utsätta ansenliga viten för var och en inom församlingen som i ett eller annat avseende på nu anförda sätt störer god ordning och befordrar oskick och sedeslöshet.

I mo. Tillhandahåller någon starka drycker till salu eller under något annat föregivande dem avyttrar eller utdelar å Sön- och högtidsdagar vare han förfallen till 20 RD Bco, sker det å annan dag umgälle han sitt ofog med 13 Rd 16 samma mynt.

II mo. Besöker någon under Sön- eller högtidsdag sådant ställe där på ovannämnda sätt starka drycker tillhandahålles och där inlåter sig i samkväm, böte han 3RD Bco. om han och ej där njuter någon förtäring

III mo. Den som upplåter sin boning till offentlig lekstuga böte 13 RD 16 Bco. och var och en 3 RD 16 Bco samma mynt som den bevistar.

Vare och spelman eller musikant som därvid biträder förfallen till 10 RD Bco.böter. Tillhandahåller någon vid sådant tillfälle starka drycker böta 20 RD Bco.

IV mo. Hyser någon misstänkta och kringströvande personer böte 20 RD Bco. Är personen känd men ej skattskriven och i församlingen upptagen, böte 10 Rd Bco. samma mynt och vare var till lika bot förfallen som i sin tjänst låter skattskriven dräng den han ej i sina egna göromål använder och med eget bröd försörjer.

V mo. Det oanständiga och andaktens störande bruk att vid begravningar och andra ceremonier till kyrkan medhava och där bland gäster och andra utdela brännvin före och efter gudstjänsten ådrage den det gör en bot av 3 Rd Bco.

VI mo. Församlingen medgive enhälligt att Kronolänsmannen eller den hans tjänst förrättar att med biträde av tvenne socknens ordningsmän utan vidare ansvar när ock varhelst gott synes anställa visitation efter stulet gods.

12. Alla nu utfästa böter tillfalla till lika lott församlingens fattigkassa och åklagaren. I brist av tillgång förvandlas böterna som allmän Svensk lag stadgar och anhåller församlingen att ordföranden hos Konungens Befallninghavare i Götheborg och Bohus län vill utverka sanktion åt de stadgar och viten nu församlingen nu beslutar.

Ut supra
C. A. Landberg

Uppläst från predikstolen i Naverstad den 12 november 1843

Ord och inga visor!!!!


________________________________________________________

Sammanträde med Naverstads och Moos kyrkoråd den 5 maj 1847.

1. Upplästes en till Pastorsämbetet den 1 maj ankommen skrivelse jämte bifogade 180 RB Bco.

Göteborgs husmödrar och döttrar har genom försäljning av handarbeten sammanbragt en summa penningar i avsikt att därav tilldela understöd åt länets mest utblottade befolkning i den nuvarande svåra och dyra tiden.

Till följd av deras beslut får jag härmed överlämna i sådant ändamål 129 RB Bco för Naverstad och 60 RB Bco för Moosocken.

Dessa penningar få icke utlämnas annorlunda än förvandlade i livsmedel eller utsäde och anmodas pastor och kyrkoråd att härmed genast gå i författning samt kvitterar för beloppet till Konungens befallningshavare insända.

Hede i Tanum den 30 april 1847.
Carl G. Löfvenhielm


Allmän sockenstämma med Naverstads församling den 9 augusti 1847.

1. Sedan underhållshjonet, änkan Anna Andersdotter under Elgeland bland sina barn efterlämnat sonen Aron Johansson, född 22 juni 1831, mindre vetande och vanför så beslöt församlingen att denne yngling skulle till den minstbjudande för ett år utaccorderas på de villkor att han med ömhet vårdas, klädes, födes och i mån av sin fattningsförmåga undervisas – och stannade hans släkting Andreas Blom för lägsta anbudet, 6 tunnor havre för ett år som uppbäres i andra kvartalet och räknas tiden från den 2 augusti 1847.

Ut supra
C. A. Landberg


Sockenstämma för Naverstad församling 12 december 1847.

6. Ordföranden anmälde att gossen Johan Fredrik, om vilken församling hittills tagit vård nu var genom Gude Andersson i Rimseröd avsänd till Vänersborg varifrån han till sin moder skulle avhämtas. Dess för innan hade gossen inför ledamöterna i fattigkommittén Anders Andersson d.ä. och Pehr Andersson i Naverstad jämte ordföranden undergått besiktning och förhör. Därvid befanns att han var med ganska goda torftiga klädespersedlar försedd, var snygg och ren, fri från ohyra och utslag; i läsning anmärktes, att han stavar någorlunda och börjat utanläsning i lilla Katekesen.


Sammanträde med Moo församlings kyrkonämnd den 25 februari 1849.

1. Nygifta personerna Elias Hansson i Rämne och Anna Jonsdotter i Gottersröd hade genom sexmannen* blivit inkallade för att varnas med avseende på oenighet i deras äktenskap. Personerna voro närvarande och förmanades att närmare uppgiva anledningarna till dem emellan uppkommen osämja som förorsakat att de endast några dagar kunnat bo tillsammans.

Elias Hansson förklarade då att hans unga hustru dels före och i synnerhet efter vigseln visat mycken benägenhet för främmande sällskaper i vilka hon besökt marknader och lekstugor samt legat ute i en lada då bättre mera passande härbärge henne varit erbjudet, vilket förhållande han på det högsta ansåg förnärmande och oanständigt, ehuru han icke bestämt ville påstå att hon begick äktenskapsbrott.

Anna Jonsdotter bestred icke att hon någon gång både före och efter vigseln besökt lekstugor men anmärkte däremot att hennes man bemött henne med likgiltighet och mot henne utfarit i otidigheter samt både dagar och nätter (varöver han ej vidare ville ingå i förklaring) drivit gäck med henne.

Å kyrkorådets vägnar förmanade dem pastor inför vilken de redan enskilt blivit varnade att de var för sig måtte besinna de viktiga förbindelser de med varandra ingått och de ömsesidiga löften de inför Gud och människor givit varandra – samt att i Kristelig ödmjukhet med erkännande av sina egna brister överse med varandras fel och å ömse sidor genom fullgörandet att alla de åliggande som tillhöra äkta makar med varandra fullborda ett Kristeligt äktenskap, överlämnande åt glömskan anledningen och följderna av den misshällighet som hittills mellan dem varit rådande.

* Sexmannens uppgift var bl a att vaka över tukt och sedlighet. Äktenskapet upplöstes1851.

Ut supra
C.A. Landberg

________________________________________________________


Sammanträde med sockennämnden den 28 mars 1858. Alla ledamöterna jämte ordföranden närvarande.

1.
Sockennämnden bibehåller för innevarande årets vite 32 RBco för förfallolöst uteblivande.

2. Hemmansägaren och gästgivaren Alexander Jonsson i Östad anhåller i ingiven skriftlig ansökan av den 9 mars 1858 att på gästgivaregården Östad få enligt och i överensstämmelse med Kungl. Majt:s nådiga författning av den 27 november 1857 idka brännvinsutminuteringsrätt.

Sockennämnden som hittills låtit sig angeläget vara att på allt sätt förekomma brännvinsförsäljning på gästgivaregården Östad, anser icke mindre nu än tillförne brännvinsutminutering på Östad obehövlig utan på det högsta skadlig och avstyrker enhälligt och på det kraftigaste, bifall till Alexander Jonssons gjorda ansökan.

3. Sockennämnden anordnar extra understöd af 16 koppar havre att uppbäras åt Gude Andersson under Backa, Lars Topp ibm och No. 100 Olof Hansson under Amunderöd.

Justerat
Hans Håkansson
Skackestad Ut supra
C.A. Landberg

________________________________________________________

Allmän gällstämma med Naverstad och Mo församlingar i Naverstad kyrka den 24 januari 1858.

Byggandet av Tingshuset på Östad

5 §
Hovrättskommissarie C. M. Gädda anmälde att han enligt församlingarnas uppdrag och i samråd med därtill utsedd committérade hade uppgjort accord om och utsett samt utstakat tomt, gårdsrum och väg för det av Häradet tilltänkta Tingshuset, företedde likaledes ett till sina detaljer utarbetat kostnadsförslag å Tingshuset och därtill hörande byggnader jämte ritning, uppgående förslaget till

Den föreslagna tomten, byggnadsplan och kostnadsförslaget godkändes enhälligt av församlingens röstägande medlemmar samt uppdrogs och befullmäktigades Herr Hovrättskommissarie C. M. Gädda att å häradsbornas vägnar hos höga vederbörande auctoriteter utverka tillstånd för anläggandet av egen Tingshuslokal för Bullarens härad och vidtaga de åtgärder vilka för ändamålets vinnande för övrigt ansågos lämpliga och förklarade sig Herr Hovrättskommisarien villig att detta uppdrag antaga och utföra.

6 §
Då anmälan gjordes därom att annan person nu innehade den egendom å vars grund det blivande Tingshuset voro utstakat och accord uppgjort om tomtens upplåtande, så uppdrog församlingarna åt de förra i detta ändamål utsedda committerade att bringa denna fråga nämligen om tomtens upplåtande till full utredning, så att från detta håll intet hinder skulle för verkställigheten av församlingarnas beslut med avseende på Tingshusbyggnaden.

Allmän sockenstämma för Naverstad och Mo församlingar den 16 maj 1858.

7 §
Församlingen beslutade uppdraga åt kyrkovärden att genom därtill kunniga personer låta uppräta stolparna till västra kyrkogårdsporten så att grindarna kunna stängas, samt öppna 3ne draghål i kyrkans tak, 3 tum i fyrkant, så att de om vintrarna uppstigande ångorna inte föranleda rimfrost och takdropp.

Sockenstämma i Naverstad församling den 25 juli 1858

1 §
Församlingen anslår ur fattigkassan tjugo Riksdaler Riksmynt till Gude Jansson under Esperöd såsom bidrag till en ko i stället för den han haft den olyckan att förlora.


Allmän gällstämma för Naverstad och Mo församlingar 24 oktober 1858.

Tingshuset på Östad

Då ärendet fordrade skyndsamhet hade gällstämman vartill församlingarna nu voro kallade, först den 17:e eller sistlidna söndag i pastoratets kyrkor blivit kungjord, men församlingarnas närvarande ledamöter förklarade dock intet hinder möta för ärendets föredragning och avgörande.

1 §
Kronolänsmannen Commissarien Gädda begärde ordet och meddelade därpå Konungens Befallningshavandes resolution av den 20 september detta å under No. 984, däruti Bullarens Härads ansökan att få anlägga eget Tingshus å därtill inom Häradet utsedd lokal bifalles med hänvisning för den missnöjde att mot besagda resolution få anföra besvär i laga ordning.

2 §
För att underlätta och på en större tidsrymd fördela de större utgifterna med det beslutade Tingshuset uppförande och i övrigt beredande Tingslokal voro förenade, beslöto församlingarna enhälligt att söka ett lån på minst tio till helst tjugo års amortering och uppdrog åt en committé att besagda lån på möjligast billiga villkor anskaffa och med solidarisk ansvarighet förvalta därvid de lånta medlen så vitt ske kan efter behov indragas så att icke onödig ränteförlust uppstår därigenom att medlen ligga ofruktbara.

3 §
Till ledamöter i committén för amorteringslånets anskaffande och förvaltning utser församlingarna:
Hovrättscommissarien C. M. Gädda
Lanthandlanden A. Andersson, Tingvall
Hemmansägaren Andreas Petersson i Fressland.

4 §
Som kontanta utgifter oftast känns mest tryckande och ingen leverantör gärna utan beräkning av en större vinst åtager sig att lämna byggnadsmaterial, så beslutar församlingarna likaledes att timmer, bräder och körslor för Tingshusets behov skulle å hemmansinnehavarna in natura uttaxeras med säkra kontroller för arbetets oavbrutna gång, hvadan nödigt synes att byggnadskommittén bemyndigas och uppdrages att på de resterande risk anskaffa nödigt material.

5 §
Församlingar förbinda sig att ansvara för såväl för redan gjorda och blivande utgifter för anordnandet av Tingshusbyggnaden som för anskaffandet av amorteringslånet.

6 §
Till ledamöter i Byggnadskommittén för Tingshuset utse församlingarna samma personer vilka haft församlingarnas uppdrag att uppgöra kostnadsförslag med som ordförande:
Hovrättscommissarien C. M. Gädda

Såsom ledamöter:
Lanthandlanden A. Andersson, Tingvall
Bruksägaren F. W. Ehrnst
Hemmansägaren Per Lindgren, Wester Röd
Gustaf Johansson Augustin i Fressland
samt
Josef Hansson i Liveröd


Sammanträde med ordningsmän i sockennämnden den 28 december 1858. Alla ordningsmän jämte ordföranden närvarande.

1. Ordningsmannen Truls Christensson i Sögård redogjorde för sitt erhållna uppdrag att utreda boet efter fattighjonet Per Tholsson under Möre och hade till fullgörande härav hållit bouppteckning och auktion å Per Tholsson kvarlåtenskap sedan hans enda arvinge, hans efterlevande änka Börtha Larsdotter redan voro i behov av och av fattigvården erhållit full försörjning.

Vid hållen offentlig auktion hade Per Tholssons kvarlåtenskap uppgått till ett belopp av 68 RD 62,5 öre och då därifrån avräknades skulder, bouppteckningskostnader och auktionsprovision 46 RD

Återstår en behållning av 22 RD 62,5 öre

Vilka Truls Christensson till fattigkassan mot erhållet kvitto och descharge för boutredning nu överlämnade.

Ut supra
C.A Landberg
________________________________________________________


Sammanträde med sockennämnden i Naverstad den 17 juni 1860.

Närvarande jämte ordföranden Johannes Andersson i Flötemarken, Johannes Andersson i Stengrimseröd, Johan Olsson, Anders Andersson, Anders Håkansson, Olaus Olsson, Anders Olsson i Lersik, Anders Gudesson i Esperöd, Hans Johansson i Ödegården och Axel Hansson uteblivna utan laga förfall, ålades att böta det bestämda vitet en RB Rkmt.

1. Per Andersson i Norr Naverstad hustru hade tagit ett sjukt barn till sig, vilket under natten befanns liggande dött, med anledning varav och med stöd av gällande sockenstämmobeslut finner sockennämnden makarna genom denna vårdslöshet hava gjort sig förfallna till 3 Riksdaler Riksmynt böter vilka tillfalla fattigkassan.

2. Med anledning av Bullarens Häradsrätts beslut av den 30 maj detta år rörande skuldfordringsmål mellan hustrun Marta Maria Olsdotter under Ejde och hemmansägaren Andreas Christiansson därstädes, befullmäktigar sockennämnden dess ordförande prosten och kyrkoherden C.A Landberg att Marta Maria Olsdotters och dess mans rätt och talan vid Häradsrätten utföra och bevaka men föreskriver, att hemställan bör till Häradsrätten göras att Andreas Christiansson hos vederbörande prästerskap innan han tillåts svära den föreskrivna eden, fullgöra i sin kristendomskunskap förhöras och för mened skriftligen varnas.

Ut supra Justeras
C.A. Landberg Anders Andersson i Söder Naverstad
Johannes Andersson i Flötemarken

________________________________________________________


Sammanträde med Kyrkorådet i Naverstad församling den 12 april 1860.

Närvarande utom ordföranden hovrättscommisarie C.M. Gädda, patron W.F. Ehrnst och som särskild kallad pastorsadjunkten W. Berger.

1. Hemmansägaren Peter Hansson och dess hustru Georgina Sofia Olsdotter i Halvordseröd hade till kyrkorådet genom sexman blivit inkallade, den förre inställde sig personligen och föregav att hustrun av sjukdomsförfall hindrad för inställelse.

2. Ordföranden tillkännagav såsom anledning för deras kallelse att Peter Hansson visat mycken såsom det synes vårdslöshet i andeliga ting, stundom under loppet av flera år icke begått Herrans nattvard, sällan bevistad den allmänna gudstjänsten, aldrig husförhör och kristendomsförhör – tillåtit sin hustru ströva kring under bettlande och genom lögnaktiga berättelser om sin nöd och sina missöden, vilka senare voro alla uppdiktade vika sina medmänniskor till medlidande och förbarmande, på vilket sätt hon länge och med fördel ockrat på medmänniskors lättrogenhet och deltagande, medan hon försummade sina husliga göromål och sina barns vård och uppfostran.

3. Mannen förmanades i ömma men allvarliga ordalag att bättre vårda sin andliga välfärd genom Guds ords flitiga bruk till eget och andras bästa, samt i övrigt icke försumma de tillfällen till uppbyggelse vilka genom ordets predikande och kristendomsförhör stodo honom öppna, samt styrka och befästa sig i tro och gudaktighet genom det dyra nådemedlets bruk m.m.

4. Då hustrun icke var tillstädes förmanades mannen genom hjärtlig övertalning söka hindra hennes skamliga tiggeri och i stället omsorgsfullt sköta sitt hus och vårda barnen såväl andeliga som kroppsliga uppfostran.

5. Mannen och hustrun kallades till ny inställan inför kyrkorådet den 19:e i denna månad å pastors ämbetsrum kl – fm.


Justerat Ut supra
C.M. Gädda C.A. Landberg

________________________________________________________

Sammanträde med sockennämnden i Naverstad den 17 juni 1860.

Närvarande jämte ordföranden Johannes Andersson i Flötemarken, Johannes Andersson i Stengrimseröd, Johan Olsson, Anders Andersson, Anders Håkansson, Olaus Olsson, Anders Olsson i Lersik, Anders Gudesson i Esperöd, Hans Johansson i Ödegården och Axel Hansson uteblivna utan laga förfall, ålades att böta det bestämda vitet en RB Rkmt.

1. Per Andersson i Norr Naverstad hustru hade tagit ett sjukt barn till sig, vilket under natten befanns liggande dött, med anledning varav och med stöd av gällande sockenstämmobeslut finner sockennämnden makarna genom denna vårdslöshet hava gjort sig förfallna till 3 Riksdaler Riksmynt böter vilka tillfalla fattigkassan.

2. Med anledning av Bullarens Häradsrätts beslut av den 30 maj detta år rörande skuldfordringsmål mellan hustrun Marta Maria Olsdotter under Ejde och hemmansägaren Andreas Christiansson därstädes, befullmäktigar sockennämnden dess ordförande prosten och kyrkoherden C.A Landberg att Marta Maria Olsdotters och dess mans rätt och talan vid Häradsrätten utföra och bevaka men föreskriver, att hemställan bör till Häradsrätten göras att Andreas Christiansson hos vederbörande prästerskap innan han tillåts svära den föreskrivna eden, fullgöra i sin kristendomskunskap förhöras och för mened skriftligen varnas.

Ut supra Justeras
C.A. Landberg Anders Andersson i Söder Naverstad
Johannes Andersson i Flötemarken



Sammanträde med Kyrkorådet i Naverstad församling den 12 april 1860.

Närvarande utom ordföranden hovrättscommisarie C.M. Gädda, patron W.F. Ehrnst och som särskild kallad pastorsadjunkten W. Berger.

1. Hemmansägaren Peter Hansson och dess hustru Georgina Sofia Olsdotter i Halvordseröd hade till kyrkorådet genom sexman blivit inkallade, den förre inställde sig personligen och föregav att hustrun av sjukdomsförfall hindrad för inställelse.

2. Ordföranden tillkännagav såsom anledning för deras kallelse att Peter Hansson visat mycken såsom det synes vårdslöshet i andeliga ting, stundom under loppet av flera år icke begått Herrans nattvard, sällan bevistad den allmänna gudstjänsten, aldrig husförhör och kristendomsförhör – tillåtit sin hustru ströva kring under bettlande och genom lögnaktiga berättelser om sin nöd och sina missöden, vilka senare voro alla uppdiktade vika sina medmänniskor till medlidande och förbarmande, på vilket sätt hon länge och med fördel ockrat på medmänniskors lättrogenhet och deltagande, medan hon försummade sina husliga göromål och sina barns vård och uppfostran.

3. Mannen förmanades i ömma men allvarliga ordalag att bättre vårda sin andliga välfärd genom Guds ords flitiga bruk till eget och andras bästa, samt i övrigt icke försumma de tillfällen till uppbyggelse vilka genom ordets predikande och kristendomsförhör stodo honom öppna, samt styrka och befästa sig i tro och gudaktighet genom det dyra nådemedlets bruk m.m.

4. Då hustrun icke var tillstädes förmanades mannen genom hjärtlig övertalning söka hindra hennes skamliga tiggeri och i stället omsorgsfullt sköta sitt hus och vårda barnen såväl andeliga som kroppsliga uppfostran.

5. Mannen och hustrun kallades till ny inställan inför kyrkorådet den 19:e i denna månad å pastors ämbetsrum kl – fm.


Justerat Ut supra
C.M. Gädda C.A. Landberg


Georgina och Peter från Halvordseröd (fortsättning från 12 april 1860)

Anmodats inställa sig hos kyrkorådet för fortsatt undersökning av hemförhållanden och okristligt leverne.

1 §
För hustrun Georgina Olsdotter från Halvordseröd som jämte sin man Peter Hansson var närvarande upplästes ett brev från Herr Civilingeniör Aamodt i Fredrikshald däruti det informerades att hustrun Georgina Olsdotter under föregivande av nöd och stor fattigdom samt svåra olyckshändelser som skulle hava drabbat henne, anlitat enskilda personers ädelmod i Fredrikshald, och åtskilliga gånger erhållit betydligt understöd av människovänner deltagande för hennes nödställda beläget mm.

2 §
Georgina Olsdotter tillspord därom huruvida hon kunde vidhålla sin i begärda brev omförmälda uppgifter påstod sig vara skamligen förtalad, emedan hon endast framställt sin belägenhet såsom den i verkligheten var.

Hon förnekar sig hava sagt och påstått:

Att hon var änka
Att hon burit ett lamt barn till prästen för att undervisas
Att hon lämnat något sitt eget barn till länsman
Att hon har haft någon svägerska vars barn hon åtagit sig att försörja
Att hennes hus nedbrunnit förleden sommar
Att hon varit tappad för vattusot
Att hon avlämnat något brev till pastorn
Att hon företett något bevis med uppgift att det vore från honom som förestår fattigvården

Däremot påstår hon sig hava uppgivit att hon önskade sig vara skild från man och barn emedan det översteg hennes krafter att dem försörja, vilken lindrigast sagt okristliga önskan hon nu i mannens närvaro och inför kyrkorådet förnyade.

Att hon haft en lam son som avlidit i barndomen

Att det barn hon avlämnat till länsman, nu i kyrkorådet närvarande commissarie Gädda, icke varit hennes eget utan ett främmande barn varom den upplysning nu vanns att det varit ett barn som herr commissarien avhämtat för att åt fattigvårdens försorg återlämnas

Att hennes hus väl brunnit men att det var 15 – 16 år sedan

Att hon haft större vattenblåsor på fötterna men aldrig anlitat läkarbiträde för att bliva tappad

Att hon väl företett ett bevis som nu framlämnades, men icke sagt det vara från fattigföreståndaren – detta bevis befanns vara utfärdat av tulluppsyningsmannen Björkman och hans hustru, vilka utan att därtill auktoriserade, lämnat henne detsamma och om icke fullkomligt sanningslöst, dock i sina uppgifter överdrivet och missledande.

Av hennes sålunda gjorda förklaringar framstår tydligt hennes bemödanden att genom nya osanningar söka överskyla sina uppdiktade berättelser om hennes nödställda belägenhet och missöden.

3 §
Det upplystes visserligen å andra sidan att makarna för det närvarande befinna sig i mycket torftiga omständigheter, att de sakna både kor och häst, men att de icke äro berättigade till understöd av fattigvården, så länge de besitta fast jordegendom och hus, ehuru dessa senare är dåligt underhållna genom vårdslöshet och försummelse. Lika som det är allmänt känt att mannen är sjuklig, blind å ena ögat och föga duglig att sköta egendomen.

4 §
Till följd av vad sålunda utretts erhöll hustrun Georgina Sofia Olsdotter de allvarligaste förmaningar för de ogudaktiga förhållandena, att genom osannfärdiga uppgifter om olycksfall som icke timat, vilseleda sina medmänniskor och falskeligen beveka dem till deltagande. Hon förmanas att med kristligt tålamod, ihärdig arbetsamhet och sann förtröstan till den himmelska barmhärtigheten själv söka mildra sina tryckande omständigheter då medmänniskors deltagande icke skulle utebliva - att därnäst icke genom olovligt kringströvande missvårda sitt hus och sin egendom samt försumma sina barns vård och uppfostran – och för ingen del genom lögn, falskhet och bedrägliga uppgifter söka sin utkomst. Ingen sann och rättskaffens kristen, om än i nöd stadd, kan tjäna lögnens fader och att det just är ett bevis därpå att hon icke fruktar Gud, då hon ljuger och bedrager sina medmänniskor, uppsåtligen överträder Herrans bud och under sådana omständigheter icke får och kan hoppas på Hans hjälp och bistånd i sina jordiska vedermödor, utan måste bära sitt armod och sitt lidande såsom ett himmelens straff för sitt eget fördärvade och hårda hjärta.


5 §
På därom av Hovrättskommissarien Gädda gjord framställning beslutar Kyrkorådet att avskrift av detta protokoll skall meddelas herr civilingenjören Aamodt, att hustrun Georgina Sofia Olsdotters bedrägliga uppförande, må bliva uppenbart för de välgörare hon genom sina falska uppgifter sökt vinna i Fredrikshald.

Ut supra
C. A. Landberg