Familjen Olsson från Sör Tyft 

På Tyft bodde Emanuel Olsson, född 20 jan 1849, och hans hustru Matilda född 24 mars 1857. Emanuel var från Lycke i Tanum och Matilda var från Ödsmål. De fick barnen Frans, Eva, Johan, Gustav, Hilma , Elsa, Gerda och Fredrik. Gustav dog när han var tjugo år och Gerda när hon var nio år gammal. Alla de andra barnen emigrerade utom Fredrik som övertog föräldragården.

Utmärkande för syskonen var att de såg väldigt bra ut, hade humor och blev om de inte råkade ut för sjukdomar mycket gamla. De var också duktiga med sina händer. Flickorna sydde, broderade och vävde fina saker och Fredrik var händig när han snickrade.

År 1900 åker Frans till Stockholm i militärtjänst. Beväringarna från Bohuslän var duktigast skrev han i ett brev hem till sina föräldrar. Han var ombord på logementsfartyget Eugenia i Stockholm.

1902 befann han sig i Dalhouise i Canada. Han arbetade på ett sågverk. Frans skickade också hem pengar. Ibland skickade han hem tjugoåtta dollar och ibland 49 och han ville att hans far skulle sätta in dem på banken. Han erbjöd sig att låna ut pengar till det nya huset och han var så nyfiken på att se hur det såg ut.
Frans åkte tillbaka till Sverige och byggde sig ett stort fint hus på Gurseröd. Han gifte sig med Amanda och fick barnen Erik, John, Gustav, Ivar, Eva och Holger.

Erik och John emigrerade till USA. Erik arbetade på sågverk. Han var förlovad när han krossade benet under en stock. Förlovningen bröts och han var tvungen att åka tillbaka till Sverige igen. John bodde i USA och arbetade som snickare. Han återvände till Sverige på sin ålders höst. 1902 byggde Emanuel ett nytt hus på Tyft. Då fick familjen bo på logen. Både Eva, Frans och Johan skickade hem pengar som de lånade ut till sin far så att han kunde bygga huset.

Eva emigrerade år 1900. Enligt Elsa lånade hon pengar av en granne som hette Lovisa. Hon åkte med en båt som hette Umbria. Eva var då 19 år gammal. Hon åkte till en man som hette Otto Olsson som bodde i Brooklyn i New York.
Resan över Atlanten gick bra. Eva skriver hem att de färdades genom England nattetid och kom till Liverpool klockan fyra på morgonen. Eva njöt av båtresan men hon skriver hem att många var sjuka och kräktes men att hon klarade sig. Hon åkte tillsammans med Hanna Gädda, Amanda Johansson från Hovsäter och Johanna Gustava Pettersson från S. Naverstad.

Eva arbetade i familj. Hon var kokerska. Det gick bra för henne och hon skickade snabbt hem pengar för att betala tillbaka pengarna som hon hade lånat till biljetten. Hon tjänade sexton dollar i månaden. 1902 skrev Eva att hon fick en boa i julklapp av familjen. På sommaren åkte familjen till landet.

De hade ett stort sommarhus som kallades Redbank*. Då fick Eva lite ledigt. Hon var då ute bland svenska och norska vänner. De roade sig i båtar och ibland gick de till svenska kyrkan. 1902 bytte Eva jobb. Först hade hon arbetat i Brooklyn men hon fick nu arbete i New York. Det var bara två i familjen och de hade fem tjänare. Eva arbetade som kokerska i olika fina familjer. En av dem var börsmäklare. Hon blev erbjuden att arbeta uppe hos familjen som kammarjungfru. Detta ansågs tydligen vara finare än att arbeta i köket men Eva fördrog att arbeta i köket där hon kände sig friare och trivdes bra.

Familjen hade fransk kökschef, kokerska, butler, städerskor och frun hade som sagt kammarjungfru. Eva var mycket vacker. Hon gifte sig aldrig.

Börsmäklaren som hon arbetade åt, placerade hennes pengar som hon tjänade på börsen, så när hon dog hade hon en liten förmögenhet.
Första gången Eva åker iväg är hon 19 år och den andra gången var hon 25 år. Eva var hemma i Sverige och hälsade på ett antal gånger. Hon hade många fina smycken och andra saker som hon frikostigt gav till sina släktingar. Eva var duktig på att sy, virka och brodera.
Johan åkte till Bessemer i Michigan 1901. Han åkte till en vän O. A. Larsson. Han kom först till England. Från Hull åkte han till London. De var åtta svenskar på resan. De ville bo tillsammans på båten men det gick inte. Han fick bo tillsammans med en som hette Rast. Det var tjugofem personer i hytten. På båten fanns 500 personer.

Johan arbetade på järnvägen. De började klockan 7.00 och slutade 18.00. De hade en timma middag så de arbetade tio timmar per dag. Bessemer var en liten stad, ungefär så stor som Grebbestad. Johan skickade hem pengar till sin morfar som bodde på Ödsmål. Johan hade ett speciellt förhållande till sin morfar eftersom han hade bott på Ödsmål innan han for till USA. Eva, Frans och Johan skrev ofta brev till varandra. Senare arbetade Johan i en gruva. Han tjänade en dollar och 80 cent per dag.

1903 flyttade Johan till Atwader och arbetade på en gård. Det var en stor gård. Det fanns tjugosju hästar och hundra kor.Så småningom hamnade Johan i Seattle. Han var med om ett skeppsbrott och han gick därefter aldrig ombord på en båt igen. Därför åkte han aldrig hem till Sverige. I Seattle arbetade han som milkman. Han gifte sig med en svenska och fick två döttrar, Iréne och Lucille.


17 år gammal åker Hilma iväg. Eva hjälpte till med biljetten. Även hon åker till Otto Olsson i Brooklyn. Hilma var en mycket vacker och vän person. Hon har ett alldeles speciellt förhållande till sin farbror August. Hon skickar många brev och kort till sin farbror och skriver väldigt rart.

August, Emanuels ogifta bror som bor på Tyft, har en väldig humor skriver tillbaka. August tecknar väldigt bra och tecknar humoristiska teckningar i breven. Hilma gifter sig med Robert Östlund från Eskilstuna. Hilma och Robert är ett mycket vackert par. De får dottern Ruth som kallas för Peggy. När Hilma åker hem till Sverige för att hälsa på sin far, Emanuel, som är sjuk, dör hon helt hastigt i spanska sjukan.

Peggy är då bara två år gammal. Peggy är periodvis i Sverige hos sina släktingar och periodvis i USA. Hon gifter sig och paret driver en restaurant som heter Tre Kronor. Där serveras svenskt smörgåsbord. De får en son som heter Jan-Persa. Peggys man dör när Jan–Persa bara är några år. Peggy får sedan själv uppfostra sin son och driva restaurangen.
Jan–Persa arbetade inom det militära och fick barnen Christina och Eric.

På Elsas tioårsdag dör hennes mamma, Matilda. Detta är kanske en bidragande orsak till att Elsa endast är 16 år när hon 1909 åker iväg till USA. Hon åker med båten Baltic. Det är sex unga flickor från Bullaren som åker samtidigt.
Med på båten är även Gerda Amalia Hansson 18 år från Skackestad och Matilda Olivia Hansson, även kallad Tilly, 24 år S. Naverstad. Tilly stannar i New York. Alma Kleontine Olsson 17 år N. Naverstad och Olga Olivia Olsson 19 år Apelhult i Mo åkte också med samma båt.
De åkte till Boise City i Idaho. Maria Sofia Tobiasson 16 år N. Tyft stannade i New York Elsa arbetar på samma ställe som Eva. Elsa är städerska. När Hilma och Emanuel blir sjuka och dör åker Elsa hem. Hon åker tillbaka när hon är tjugo år gammal. Även denna gång åker hon till Otto Olsson.

Elsa återvänder till Sverige och gifter sig med Gustav Carlsson. De får sonen Ewerth när Elsa är 44 år gammal. Elsa blir hundra år gammal. Även Elsa är en fantastisk person in i det sista.

Här arbetade Eva och Elsa

Eva på åktur

Här är familjens sommarhus i Redbank*
som Eva arbetade hos

Patriot

1909-10-03 åker sex unga flickor från Bullaren samtidigt till USA. Med på båten är Elsa Amalia Olsson, 16 år, från S. Tyft, Gerda Amalia Hansson, 18 år, från Skackestad, Matilda Olivia Hansson, även kallad Tilly, 24 år, S. Naverstad, Alma Kleontine Olsson, 17 år, N. Naverstad, Olga Olivia Olsson, 19 år, Apelhult och Maria Sofia Tobiasson 16 år, N. Tyft. Elsa, Tilly och Maria stannar i New York. Gerda, Alma och Sofia åker till Boise City, Idaho.

Texten om familjen Olsson från Tyft är skriven av Birgitta Karlsson i Kungälv.
Birgitta är gift med Elsas son Ewerth Karlsson.