Kumla Revysällskap bildades på våren 1980 av ett antal
entusiaster som ville återuppliva den revytradition som hade
funnits i Kumla under 1930 och 40-talet. Grundarna var Arne
Lindfors, Birgit Grenfeldt, Sören Antonsson, Lennart Wilson,
Egon Harfeldt, Göran Melander och Carl-Olof Steen. KRS bestod
ursprungligen av ett 25-tal medlemmar. På nyårsafton 1980 var
det premiär på sällskapets första revy "Småle". Sedan dess har
KRS satt upp 20 st. nyårsrevyer i en följd, med undantag för
säsongen 1998-1999.
Antalet föreställningar per säsong har varierat mellan 6
föreställningar för den första revyn "Småle" 1980-81, och 23
föreställningar för revyn "Spexdax" 1986-87. Om man räknar med
ett genomsnitt runt 15 föreställningar per säsong så har
KumlaRevyn spelats runt 300 föreställningar. Anmärkningsvärt är
att ingen föreställning har behövt ställas in, trots brutna
armar och brustna blindtarmar. Noteras bör också att Kumla
Revysällskap under alla år varit självbärande utan några som
helst externa bidrag. Alla medlemmar har arbetat ideellt utan
ersättning.
|
|
Bilden
visar kön för revybiljetter vid dåvarande Kumla
Bokhandel någon gång mellan 1983 - 1987. Biljetterna
släpptes alltid sista lördagen i
november kl. 0900. De första kunderna
började bilda kö runt kl. 04 på morgonen
för att få biljetter i första hand till
nyårsafton, i andra hand till
Trettondagen. Dessa biljetter sålde
alltid slut på biljettsläppsdagen.
|
|
Om man vill kategorisera KumlaRevyn kan man säja att det har
varit en "vanlig" lokal nummerrevy med inslag av mera kända
rikshändelser. Säsongen 1986 i revyn "Spexdax" gjordes ett
försök att forma revyn runt en "röd tråd" Det året var det ju
mycket ståhej runt Kvarntorpshögen och den då nyanlagda
golfbanan. Ordet "semesterparadis" hade förekommit i
lokalpressen och det gav ju upphov till många fina uppslag för
skrivargruppen.
I "Spexdax" startade föreställningen redan i
teaterns foajé som byggdes om för att likna avgångshallen för
"KRS Airlines" något suspekta flyglinje till "semesterparadiset" Kvarntorp.
Öppningsnumret i "Spexdax" talas det om än idag när
gamla revyer kommer på tal. Tänk dej en släckt salong, vi låter
publiken vänta en stund i mörkret, väntar tills de börjar tissla
och tassla och undra varför det inte händer något ....
DÅ
.... händer det något ...
De kommande säsongerna efter 1986 återgick revyn till "vanliga"
nummerrevyer. Säsongen 1998-99 blev det ingen revy på grund av
att en hel del av veteranerna, både i skrivargrupp, aktörer och
musiker, började känna av 20 års engagemang och behövde ta ett
sabbatsår.
Under sabbatsåret väcktes en del tankar hos KRS om att försöka
förnya verksamheten. Trion Thomas Dahlqvist, Tommy Carlsson och
KG Johansson "kokade" ihop en story med en löpande handling och
säsongen 1999-2000 var det dags att köra igång en revy efter ett
helt nytt koncept. Ordet "revymusikal" myntades av den enkla
anledningen att det var svårt att placera "Onkel Knuts
Testamente" i något revyfack. Det var en blandning av fars,
nummerrevy, musikal, dans osv. Konceptet visade sig vara mycket
lyckat och fick strålande recensioner av både press och publik,
så redan året därpå, 2000-01 blev det en uppföljare med ett
liknande koncept, "Stinas Pensionat" som också gick hem hos
publik och recensenter ...
Den tänkta kommande säsongen 2001-02 spolierades helt pga. av
händelser helt utanför KRS kontroll. Telekom-branschen gick ju
rakt ned i botten och med den Kumlas största industri, ERICSSON.
Många av de drivande krafterna inom KRS var anställda hos
ERICSSON. De fick nu helt nya arbetsuppgifter och många
förflyttades till nya arbeten, både inom Sverige och utomlands.
En så kraftig decimering av nyckelpersoner var mer än KRS orkade
med. Ytterligare problem tillstötte när Folkets Hus inte var
villiga att "ställa av" teatern halva december och hela januari
utan ville köra bio som vanligt. Dessutom drabbades föreningen
av minskat medlemsantal, något som många ideella föreningar har
råkat ut för på senare år. Även att många av nyckelpersonerna
uppnått "mogen ålder" och kände att de inte orkade med
ytterligare ett revyår. Allt detta sammantaget blev för mycket
och vi tvingades ställa in.
För att driva en revy av sån omfattning och
kvalité som KumlaRevyn var, fordras förutom aktörer, musiker och
dansare, ett antal personer "off stage". Det är svårt att finna
intresserade personer som är villiga att lägga ner så mycket tid
som det fordras för att åstadkomma en revy med de höga krav på
kvalité som KRS alltid har haft. Och på den vägen har det blivit
det under ett antal år ..... men ....
Kumla Revysällskap har inte upphört. Det finns en
interimsstyrelse som inte har gett upp hoppet om att skaka liv i
Kumla Revysällskap och som jobbar vidare på att i sinom tid åter beträda tiljan, och
ge vår kära publik ännu fler högklassiga revyer och varför inte
andra muntrationer, typ folklustspel utomhus på sommartid ...
Text: KG Johansson 2008-04-04 (Reviderad 2013-05-05)
