XXXIX:526270566465 Kung av Frankerrike Pippin III "Den Lille" av Österrike "Karolinger"

De släppte aldrig kontakten med sin ursprungliga hemvist, bredde ut sig snarare än att vandra till nya områden.
De blev katoliker i motsats till de flesta andra germanska stammar som bekände sig till den arianska kristendomen. I Rom, Katolska kyrkan, brukade man kalla Frankrike "Roms äldsta syster".

Grundade år 754 Kyrkostaten? och utnämndes därvid till »[Patricius romanorum]?

Pippin den lille, även Pippin den yngre eller Pippin III (fr. Pépin le bref), frankisk kung, född c:a 715, död 24 september 768. Son till Karl Martell och Chrotrudis.

Mottog år 741, vid sin faders död, såsom major domus styrelsen över Neustrien, Burgund och Provence, medan rikets tyska delar tillföll brodern Karloman.

Segerrika krig med akvitaner, alemanner, bayrare och sachsare befäste hans ställning; och då Karloman 747 antog munkkåpan, förenade Pippin i sin hand hela monarkin. Han ville då även anta kungatiteln. Med sina stormäns bifall inhämtade han hos påven Zacharias Petrus vilja angående tronbestigningen. Zacharias uppges då ha givit det bekanta svaret, att kungatiteln hellre borde tillhöra den, som hade makten, än den, som saknade konungs myndighet. Det var ett världshistoriskt ögonblick, då Pippin på en riksförsamling i Soissons (751 eller 752) hälsades som frankernas konung, medan den siste merovingern insattes i ett kloster.