Mors dag

I år kommer inga skator, kråkor eller andra fåglar att kunna knycka våra körsbär. Inte om de försöker angripa trädet längs en meterbred remsa i mitten i alla fall. Där har jag nu med Olivias och Ludwigs hjälp anordnat ett effektivt skydd i form av ett blått nät.

Jag gissade att det fanns 647 ord på en halvfull tidnings-sida (resten var bilder). Det kan ha varit skiljefrågan som avgjorde och gav mig tredje pris på dagens tipspromenad. Två gula ljus, runda som bollar, blev priset.

I vårt urblåsta kök bakas det just nu tårta och görs andra förberedelser för mors-dag festen lite senare.

Kommande vecka har jag planerat att hålla mig i Sverige, mestadels i Stockholm.

Försommar

Fingrarna, händerna och hela armarna. Allt detta är utarbetat och fullt av rivsår efter dagens närstrid med bl.a. stiksiga ros- och krusbärs-buskar. Nu är hela norra sidan av trädgården upprensad och täckt med bark där det behövs. Avslutningen på dagens trädgårdsarbete bestod av gräsklippning. Jag gjorde mig besväret att spara en del förgätmigej.

Den bästa stunden på hela veckan är det lilla glapp som ibland uppstår mellan arbetets slut och början av grillningen. Särskilt en dag som denna, då man mer än gärna förlägger en stunds eftertanke till körsbärsträdets gungstol som ger god utsikt över hela trädgårdgen. Inget bryderi är vare sig för litet eller för stort för att passa utmärkt att kontemplera på detta ställe.

Kvällens grillning inkluderade nyheter för oss i form av såväl 'grill-ost' som färsk vitlök. Alltsammans var gott.

Växtvärk

Jag tror att det var något fel på uppgifterna vi fick. Det skulle vara sexton grader i vattnet idag, men man kände genast när man kom i att det var mycket kallare. Ringhals kör inte för fullt just nu; därför värms inte havet upp tillräckligt bra.

Vi träffades i hamnen för att ha pick-nick och äta dagens kvällsmat där. Eftersom jag och Emil kom direkt ifrån gymmet passade det bra att svalka av sig med ett bad. Senast vi badade direkt efter kvällsmaten var en kväll i Kroatien förra året. Det var mycket behagligare.

Idag har jag bara varit en sväng på Göteborgs-kontoret. Sedan jag startade i november har jag ökat från två till sju medarbetare där. Ungefär lika stort tillskott i Stockholm (fast där fanns det ett par fler redan från början). Efter sommaren ska vi fortsätta att växa på båda platserna, samt på ett nytt kontor i England.

Vita varor

Tre vitvaror. En kyl/frys, en spis och en diskmaskin. Det är hela vårt kök just nu. Allt annat är utrivet och forslat till återvinnings-stationen. Jag passade på att hålla mig lite på avstånd när arbetet pågick och vågade mig hem igen igår kväll då dammet hade lagt sig.

Nu ska vi ha det så här ett litet tag. Sedan blir det ytterligare rivning då en vägg ska flyttas, men därefter kommer återuppbyggnaden att inledas med golv, tak, köksinredningar osv.

Det hela ska vara över i tid till Emils konfirmation 11:e juli, som dessutom är vår 25-års förlovningsdag.

Bonus

I dagens nummer av Dagens Industri kan man läsa den föga förvånande slutsatsen att bonus-system får som effekt att i de fall man måste välja agerar majoriteten på ett sätt som gynnar den egna bonusen snarare än på det sätt om bäst gynnar företaget och dess kunder. Ett av de extrema och mer välkända exemplen på gravt missbruk av systemet var när Skanskas direktörer för ett antal år sedan avyttrade verksamheter på affärsmässigt ytterst tveksamma grunder. Resultatet blev dock ett oväntat stort kassaflöde just det året, och i följd därav extra bonusar á flera hundra miljoner till ett fåtal av girigbukarna.

Jag ser med spänning fram emot genmälet från arbetarrörelen som väl lär komma i morgondagens nummer. Upp till kamp nu Lundby-Wedin! Dags att näpsa företrädarna för stor-kapitalet och slå ett slag för hederligt och rimligt avlönat arbete utan dolda förmåner - precis som hos LO.

Utan hopp om bonus eller andra extra belöningar arbetar jag nu vidare en stund till här på Råcksta-kontoret. 17:00 går planet mot Göteborg; 19:00 (eller strax efter) ska jag vara på gymmet och skicka minst 60 kg rakt upp i luften.

Med ett höganäskrus

Precis som i måndags klev jag hurtigt upp strax före halvfem idag. Så får man göra om man vill hinna med första planet till Bromma. Hurtigheten började ta ut sin rätt mot slutet av arbetsdagen; redan vid halvsju-tiden begav jag mig till hotellet. Dessförinnan ägnade jag dagen åt först ett långt möte med projektets styrgrupp och sedan en timme på slutet med föredragning för ett par av våra chefer.

På kvällens promenad upptäckte jag att det finns en staty av August Strindberg vid Alviks strand. Jag har gått motsvarande promenadstråk ett par gånger innan, men inte lagt märke till författaren då.

Torsk från Tallin

Fiskegubbarna som stod och pratade på hamnen när vi kom dit ikväll höll fortfarande på med detta när vi kom ut från gymmet efter ca 40 minuters hårdträning. Om några år syns förmodligen varken sådana gubbar, deras båtar, eller något annat som hör fiskeriet till här i Bua. Under en rad av år har fiskeriverket utövat maktmissbruk genom att oavbrutet och systematikst förändra regelsystemen vad gäller allt från redskapens utformning, tillåtna kvoter, fiskeplatser och tider. Det senaste infallet de har fått är att begränsa tillåtna fiskedagar för respektive båt så långt att det i praktiken inte blir möjligt att försörja en besättning.

Medan våra grannländer skrattar så att de får ont i magen och gladeligen fiskar upp fisken för export till Sverige, börjar den ene efter andre fiskegubben i Bua att kasta in handduken i den hopplösa kampen för att försöka bedriva sin näring enligt verkets allt märkligare nycker.

Lapp-lisa

Nu packar jag ihop efter en produktiv men aningen splittrad dag på Göteborgs-kontoret. Fem kortare möten och en massa diskussioner däremellan. Vi promenerade till det närbelägna ”läppstiftet” för att äta lunch. Där träffade jag Buas förre präst Gunnar, som nuförtiden arbetar på Göteborgs stift. Inte läppstift alltså, utan inom Svenska kyrkan.

Idag var sista gången som jag behövde bus-parkera. Nu har jag fått ett alldeles eget parkeringstillstånd, så att jag helt lagligt kan nyttja en av platserna här utanför.

Ett tips till den som är i Göteborg ibland och har svårt med parkering:
Skriv ut bilden av mitt parkeringstillstånd på en färgskrivare. Klipp till och plasta in. Det ska vara ca 5x8 cm. Parkera sedan helt gratis på kajen utanför Gullbergs Strandgata på södra älvstranden. Tänk på att välja en av platserna där det finns en skylt som säger ”Vattenfall AB”

Proffs

Det närmaste jag har kommit att bli uttagen till fotbollslandslaget är att jag har flugit i deras flygmaskin. Det är ett särskilt plan, målat i svenska färger och med fotbollsförbundets emblem. Nu är det tydligen inte resor med landslaget så ofta att planet blir fullbelagt bara med sådana transporter. Istället används det i mellantiden till vanlig reguljärtrafik; som idag t ex, på min tur upp till Bromma.

Det näst närmaste jag har varit att bli med i landslaget var att jag satt på samma fik som Tomas Ravelli en gång på central-stationen i Stockholm.

Idag har vi haft möte i ett konferensrum som hette ”Biblioteket”, men där fanns inga böcker att låna. När jag flög hem igen ikväll fick vi ett annat plan utan särskilt motiv.

Extreme Home Makeover

Sakta men säkert har vi påbörjat upprustningen av vårt hem. Dagens lilla bidrag bestod av att inhandla två fåtöljer på IKEA och sedan slänga ut två utslitna d:o. Olivia rattade galant Saaben till/från Kållered. Om leverans-schemat för köket håller drar det sedan igång på allvar kring midsommar. Alla ytor är noga uppmätta nu ikväll, för att vi också ska kunna beställa golv och kakel.

Nu väntar ännu en helsvensk vecka för min del. Dagsutflykt till Stockholm imorgon och ett besök där med övernattning onsdag-torsdag, tisdag och fredag ska jag hålla till på Göteborgskontoret.

Kött e gött

Återvinnings-centralen i Varberg fick ringa in bakjouren idag. Två extra hjullastare fick arbeta en god stund med att samla ihop det lass av trädgårdsavfall som jag lämnade efter mig.

När skräp-körningen var avklarad passade jag på att besöka den nya butiken "Årnäs Kött" i Varberg. Det är bara dess köttbutik som finns inne i sta'n. Självaste Årnäs för övrigt ligger en bra bit utanför, mitt emellan Varberg och Bua ungefär. Nu ligger några smaskiga entrecoter i vår kyl och väntar på att jag ska tända grillen.

Sopberget i trädgården förblev inte borta särskilt länge. Direkt när jag kom hem fortsatte röjningsarbetet i de mer tätvuxna delarna, så nu har det åter börjat fylla på med skräpsäckar för senare bortforsling. Såväl täckbark som mina krafter tröt precis nyss, men nu har det åtminstone kommit så långt att bara något dagsverke till ska behövas innan uppröjningen är klar.

Sopberg

Ca 20 säckar med trädgårdsavfall och därutöver en rishög. Allt detta står nu och väntar på morgondagens transport till återvinnings-stationen. Det mesta fanns där redan igår. Idag har jag bara ägnat en kort stund åt detta. Det visade sig nämligen att den morgontimme jag vikt för att färdigställa och skicka ut material inför nästa veckas möten, i verkligheten pågick drygt fem timmar.

Mycket mer stordåd än så har det inte blivit idag. Möjligen då att toaletten försetts med en ny knapp, så att man kan spola ordentligt igen.

Endast tomten

Inte ens Texas orkade resa sig ur soffan och komma ut till köket när jag åt frukost för en dryg timme sedan. Jag klagar dock inte över detta. Det är tvärtom mycket skönt med en tyst och lugn stund för sig själv så här alldeles i början av dagen. Bästa tillfället för tankar och funderingar.

Våra röstkort till EU-valet har kommit. Jag är väldigt kluven inför att ha ett folkvalt gemensamt europeiskt parlament. Det är å ena sidan ett mycket starkt och positivt uttryck för ett enat Europa. Å andra sidan blir det med nuvarande konstitution (de verkligt tunga gemensamma EU-frågorna om t.ex. försvar och ekonomisk politik ligger på kommissionen, inte på parlamentet) tämligen uddlöst och nära nog begränsat till en rent cermoniell institution. Det parlamentet i praktiken får ägna sig åt blir att hitta Europa-kompromisser av lagar och regelsystem på lägre nivå. För sådana uppgifter är det inte nödvändigt, det är t.o.m. direkt olämpligt, att tillsätta parlamentarikerna via allmäna val i respektive medlemsland. Betrakta sedan hur majoriteten av de valda personerna utför sina uppdrag; i första hand lägger de energin på att tillskansa sig maximala ersättningar på felaktiga grunder, men struntar gladeligen i att delta i parlamentets arbete. Därav min skepsis till det kommande valet, men jag går kanske och röstar ändå.

Nu har politiska kvarten förflutit för den här gången. Dags att istället väcka tidningsbudet, som till skillnad från de flesta av oss ska arbeta hela helgen.

Jubiléum

Oktetten skulle ha blivit komplett om jag orkat komma iväg till 25-års-jubileumet lördags. Nu blev det istället bara 7 personer från min gamla gymnasieklass, enligt de informationer jag har fått i efterhand. Jag siktar nu på att delta vid 50-års kalaset istället.

Kommande helg firar jag ett annat jubileum, då det är 5 år sedan jag besökte S:t Petersburg och badade i Finska viken. Kanske borde jag fira detta genom att i samma stil rusa naken nedför båtrampen och ut i vattnet vid Bua hamn?

Strax ska jag packa ihop kontoret för den här veckan och tillsammans med den andre Magnus bege mig till Bromma för flyget söderut. Med kommande hela fyra dagar i sträck på hemmaplan ska jag nog hinna ifatt med trädgården lite.

Spegel

05:15 promenerade jag längs vallgraven i Göteborg för att hämta bilen. Jag planerade att vara i extra god tid för att hinna köpa en ny strömkabel till laptopen på Landvetters prylshop. Där fanns bara leksaksflygplan och dalahästar. Jag tänkte köpa ett flygplan, men avstod då jag drog mig till minnes Anna-Lenas uppmaning så sent som igår om att sluta med onödiga inköp på mina resor (randiga skjortor och sådant).

Nu har jag just skickat hem en grupp franska gäster som vi har haft möte med här i Stockholm idag. Ett par interna möten står närmast på programmet, sedan har jag lite pyssel på min egen kammare, där jag inte haft särskilt mycket tid de senaste två veckorna.

Ett skepp kommer lastat

Årets arbeten på Ringhals är extra omfattande. För att hysa all hitrest personal under sommaren har en bostadspråm med plats för 280 gäster släpats hit och ligger nu vid kajen i Videbergs hamn. Jag besökte Ringhals en stund idag, men motstod frestelsen att checka in på bostadsbåten.

För att hinna in till Varberg innan banken stängde lämnade jag kontoret redan strax efter två. Av slantarna vi lånade spenderade vi genast den första hundralappen på McDonalds, redan på vägen ut ur sta'n. Sedan hann vi med ett besök på Derome byggvaror. Där gick det ännu mer, men då fanns det både en dörr och en toalett-knapp på inköpslistan. Ligger vi i så här ska det nog inte dröja förrän hela kapitalet är förbrukat.

Jag bokade om mitt planerade eftermiddagsmöte med Fredrik till en träff på kvällen; jag kommer just från ett besök på hans konsultföretag. Eftersom det ligger precis vid Chalmers passade vi på att smita in på Club Avancez för en liten bit mat efteråt. Nu ska jag natta mig själv med hjälp av power-point presentationer inför morgondagens möten i Stockholm.

75/75

Hela 60 kg orkade jag med i bänkpressen igår. Det är över 10 kg mer än när jag började träna på gym i januari. Efter succen med GI-bantning har jag tänkt ut ett nytt mål - att lyfta min egen vikt. Vikten har för övrigt hållt sig kvar där jag lämnade den i början av mars, eller ett par hg under t.o.m., på ca 77 kg. Ett jämnt och bra mål blir därför att putsa ett par kg till och samtidigt öka armkraften så att jag vägandes 75 kg klarar att lyfta just så mycket. Det lär behövas några månaders träning. Jag väljer för enkelhets skull 20:e september (Berlin-maraton och slutpunkt för denna blogg) som mål även för 75/75 utmaningen.

En nackdel med att vara på resande fot så mycket är att posten inte kommer dit man är, utan hela tiden hem dit där man borde vara. Min hög har nu vuxit till 4-5 cm. Ikväll har jag två av helgens rutiner på programmet - posthögen och att städa golven. Så här långt har jag annars helgat vilodagen väl, men inte har jag blivit piggare av att vila. Tvärtom känns det som.

Kommande vecka blir det ett kort arbetsprogram, med måndagen i Göteborg och sedan bara en tvådagarsutflykt till Stockholm innan långhelgen.

Café du Nord

Majoriteten av gästerna på det lilla caféet vid Saluhallarna i Göteborg valde inte kaffebröd eller andra traditionella tillbehör till sitt morgonkaffe. Istället langades det ut rader av fat med köttbular över disken. Man kunde välja på 2, 3 eller 4 stycken, men då var varje bulle stor som en bandyboll ungefär. Brun sås till, det var allt. Jag valde den minsta varianten med två köttbullar av denna lite ovanliga frukostfika. Strax innan hade vi följt Amanda till provskrivning på Chalmers, där jag passade på att förevisa lite av omgivningarna i mitt gamla lärosäte.

Planen var egentligen att fortsätta från Göteborg mot det lärosäte jag hade dessförinnan, Skara. Efter ett par intensiva veckor med 100% bortavaro och några framför som ser likadana ut bestämde jag mig för att istället vara hemma en hel helg åtminstone. Efter köttbullefesten vände vi därför kosan hemmåt igen, strosade en stund på IKEA för nöjes skull och har sedan haft en lugn dag här hemma.

Hemma

Tänk om det hade funnits reguljär flygtrafik för 150 år sedan. Säkert skulle Kristina ha rest hem till Duvemåla och hälsat på emellanåt. Då hade berättelsen om hennes öde inte blivit alls lika episk. Jag undrar om hon var införstådd med att resan över Atlanten var enkelriktad och definitiv. Uthärdade hon kanske situationen genom att intala sig att hon tids nog skulle få återvända hem?

Världen är så mycket mindre och enklare att röra sig i idag. Ikväll har jag anlänt till Stockholm, den sjätte storstaden och det tredje landet hittills på denna veckans turné. Förmodligen har jag bara på dessa få dagar sett fler människor än vad Kristina - trots sin långa resa - gjorde sammanlagt i hela sitt liv. Man etablerar ingen djupare kontakt med särskilt många av dem man möter. Skörden av bestående nya relationer den här veckan är nog inte mer än en eller två (med detta menar jag personer som jag sannolikt kommer att utveckla kontakten med och lära känna väl, dvs bli vän med på riktigt).

Jag hade varit smart nog att boka ett hotell precis vid stationen, eftersom jag kom in ganska sent med Arlanda Express. Hotellet i fråga var mindre smart. De hade överbokat och kunde efter en halvtimmes kalabalik ordna med taxi till hotell de bokat om oss till (mig och ett antal fler irriterade gäster). Således sitter jag just nu ute på Lidingö, på ett Scandic-hotell där ett större afrikanskt sällskap håller stort kalas. Det verkar vara ett bröllopsfölje.

Bloomers

Om man bor på Holliday Inn Manchester Airport och äter middag där på kvällen kan man välja tomatsoppa till förrätt, vilken serveras med tillbehöret ”bloomer bread”. Ingen av oss visste vad det var för något, men engelsmännen kunde istället berätta att ”bloomers” är jättestora underbyxor som gamla tanter har. Brödet visade sig vara helt vanligt vitt bröd. En annan fördel med hotellet är den väl tilltagna pissoaren, där hela nio personer kan stå och kissa samtidigt bredvid varandra.

Jag hann med en kort promenad innan frukosten idag. Grått och ganska kyligt. Dagens diskussioner har varit mycket intressanta. Vi har besökt ett kontorshotell där vi nu har ett erbjudande om att hyra in oss för att starta ett UK-kontor. Det ser väldigt bra ut. Nu handlar det bara om att vilja och att våga för att gå vidare, samt förstås att utverka de interna beslut som behövs – jag ska börja arbeta med saken redan imorgon. Om en knapp timme hoppar jag på planet till Stockholm. 2,5 timmar i luften är precis vad som behövs för att förbereda morgondagens aktiviteter.

Aintree

Dagens huvudmöte hölls på galoppbanan Aintree, i utkanten av Liverpool. Detta är tydligen national-arenan för gallopp, som är en stor sport i UK (här vet man knappt vad trav är för något). Morgonens promenad till stationen för att ta lokaltåget ut hit tog bara tio minuter, men det var tillräckligt för att börja frysa i snålblåsten. Vinden har sedan tilltagit alltmer; mot slutet av dagen ven det ordentligt kring den stora inglasade läktaren som för dagen gjorts om till konferenslokal. Nu ikväll gissar jag att det är styv kuling, eller kanske till och med kul styving.

Kärnkraftsmyndigheten i UK (organisatör av dagens seminarium) heter NII (Nuclear Installations Inspectorate) och lyder under HSE (Health and Safety Executive), som i sin tur sorterar under energi- och miljödepartementet DECC (Department of Energy and Climate Change); allesammans nådiga undersåtar till Her Majesty – ett faktum som man är noga med att framhålla allt som oftast.

Vår svenska delegation á sex personer splittrades i tre olika riktningar efter mötet. Jag och Gunnar har just tagit oss med taxi de ca 4 milen till Manchester; det kostade £52, men då ingick en extra runda på 20 minuter eftersom chauffören hade svårt att hitta vårt hotell. Nu ska vi strax ha sent möte och middag med en konsultgrupp. Imorgon fortsätter vi diskussionerna med samma gäng, inklusive ett besök på ett av deras kontor.

A Hard Days Night

Det finns fortfarande en teoretisk chans att Keith*) får fälla glädjetårar när 2008/2009 Premier League säsongen är slut om ett par veckor. Liverpool ligger inte mer än 3 poäng efter serieledarna Manchester United - men det återstår bara två omgångar.

Vi har avnjutit en behaglig tågfärd hit från Euston, en av Londons tågstationer. Fyndigt nog heter hotellet ”Hard Days Night Hotel”. Bortsett från detta tog det en stund att hitta anknytningarna till Beatles här i deras hemstad. Stora delar av hamnkvarteren är helt moderniserade. Paul & co. skulle gå vilse om de kom hit.

Efter lite promenerande hittade jag till slut ett par gator med flera pubar och musikklubbar som gjorde anspråk på att ha något med den kända popgruppen att göra. En staty av John Lennon stod och hängde utanför ett av ställena och på ett annat spelade ett coverband Beatles-låtar så högt att man hade bäst behållning ute på gatan. Istället för att gå in i ett sådant oväsen avslutar jag dagen med att lyssna på originalens egen version av sin musik, fast i behaglig volym från CD-spelaren i hotellets lobby dit jag nyss återvänt.

*) Fannon i efternamn. Legendarisk lärare på Buaskolan som stammar från Liverpool och gillar dess fotbollslag väldigt mycket.

Onytta

Liksom de allra flesta dagar kan den 12:e maj beskrivas som en kombination av nytta och nöje. Även lite onytta har slunkit in på programmet i form av en paj och en pint engelsk ale till lunchen alldeles nyss. Som nästan alltid lite mindre tid för eget kontorsarbete än planerat hittills, men istället ett par kortare möten och några telefonsamtal. Nu stundar i alla fall några välbehövliga timmar vid den egna datorn.

London bjuder på ett behagligt försommarväder. Knappa 20 grader och en ljum vind. Det var behagligt att promenera ett par kvarter till lunch-puben; rocken fick hänga kvar på kontoret. Ikväll tar vi tåget vidare till Liverpool. Om min plan för resten av dagen visar sig hålla (någon gång ska vara den första) har jag dessförinnan producerat en uppdaterad projektbudget och kan nyttja tågresan för att läsa två rapporter.

Utsikt just före frukost från Hilton Paddington Station.

Riktiga män

Under dagens två verkstadsbesök har vi fått uppleva gedigen tung industri. Bl.a. har vi sett Europas största smedja. En mycket inspirerande miljö; en snart 100 år gammal fabrikslokal, dämpat ljus från några få takfönster, dimma från ångande heta smiden som kyls med strilande vatten, brända och smutsiga dofter, kompakt värme. Alla proportioner är enorma. Inkommande gjöt á flera hundra ton, en 11700 tons press, ugnar som värmer materialen till 1200 grader, taktravers som lyfter 1000 ton (varav dess egen lyftkrok står för 70 ton). Här arbetar bara riktiga män. Sådana som dricker råa ägg till frukost och snyter sig med bara fingrarna. Tyvärr var det fotoförbud, så jag kan inte komplettera med en bild. Våra värdar anordnade dock ett gruppfoto (taget i den den andra fabriken för maskinbearbetning - även den imponerande, men inte fullt lika dramatisk).

I södra Frankrike är det redan högsommar. Vallen har slagits första gången av tre. Vi har haft soligt väder och ca 25 grader varmt. Tre av oss har nu dragit vidare till ett något svalare men lika soligt London, där vi just checkat in på ett av stadens Hilton hotell, denna gång precis vid Paddington station. Man ser på bilden från inflygningen strax innan Heathrow att grönskan har kommit långt här också.

Le Cep

Johan var den förståndigaste av oss fyra som tidigare ikväll gav oss ut på resa till Frankrike. Klokt nog hade han tagit med sin GPS, så att vi skulle hitta till hotellet "Le Cep", som ligger i den lilla staden Beaune i Bourgogne-distriktet. Det handlar om ca två timmars bilåkande från flygplatsen i Lyon. Jag har inte varit på just detta hotellet, men annars ett tiotal gånger kört samma väg till grannstaden Chalon dit vi ska imorgon. Jag skulle nästan säkert ha hittat utan karta eller GPS.

Nu kuskade vi istället några mil på småvägar innan vi kom ut på A6:an och fick upp farten. Johans GPS visade sig vara inställd på att undvika betalvägar. Det är i alla fall ett trevligt hotell vi bor på. I matsalen hänger en stor tavla föreställande en marskalk hos Ludwig XIII någon gång på 1600-talet.

Det var molnigt över Frankrike idag.

Arbetsveckan har tjuvstartat och ser ut att bli bra. Den föregående var också till belåtenhet. Det är tiden mellan dessa två som jag inte är nöjd med. Helgerna är alldeles för korta just nu; jag spenderar för lite av min tid med dem som är viktigast. (Jo, jag vet - ingen annan kommer att ändra på det åt mig)

Underbart är kort

Veckorna flyger förbi just nu. Den senaste har gått planenligt, med undantag för mitt deltagande i gårdagens Springtime som jag ställde in. Den envisa hostan som inte helt ger sig förstör inte bara min idrottskarriär, jag kunde heller inte sjunga med ordentligt i psalmerna på dagens konfirmationsgudstjänst. Innan det bar av till Värö kyrka ställde jag upp som chaufför åt familjens tidningsbud. Inte pga vädet den här gången, utan just för att även han skulle hinna delta i konfirmationsfirandet.

Om en liten stund ska jag packa mig iväg till flyget för utresa till Lyon i södra Frankrike.

Kommande veckan i sin helhet ser ut så här:
Måndag: Besök på tillverkningsenhet hos min förra arbetsgivare AREVA i Frankrike

Tisdag: Arbete på Vattenfalls kontor i London, vidare med tåg till Liverpool på kvällen

Onsdag: Seminarie med engelska kärnkraftsmyndigheten i Liverpool

Torsdag: Möte med engelska konsulter i Manchester, flyg till Sthlm på kvällen

Fredag: Två möten på Vattenfalls kontor i Råcksta. Hemkomst i tid för en date med Anna-Lena i Gbg.

Lördag: Besök i min gamla studentstad Skara, där vi firar 25 år sedan studenten

Söndag: Vila

GT

GT (Gin & Tinoc) är en trevlig drink; passar egentligen i alla sammanhang. Bäst gör den sig dock som fördrink innan middagen, precis som jag nyttjade den idag. Den ideala blandningen är ca 30/70 av Gin/Tonic, men det går bra upp till 50/50 - samt helst ordentligt med is.

Efter en massa tungt trädgårdsarbete större delen av dagen har vi grillat och slappat framför TV:n ikväll med Arn I och II. Den första filmen har gått på Canal+ ett bra tag nu, så även ikväll. För att vi skulle få se den andra delen fick Emil traska iväg till Pressbyrån och hyra. Som oftast är böckerna mycket bättre.

Skönt grönt

Denna dagen består mest av lite olika pyssel i trädgården. Efter klippning av gräs och häck (ca 2,5 månader för sent) har jag gett mig på evighetsarbetet att rensa ogräs. Hur länge man än håller på och hur stora lass med ogräs man plockar bort är det svårt att se någon skillnad. Trots att det verkar utsiktslöst ska jag ägna ytterligare en stund åt sysslan efter det korta fika- och blogg-avbrott jag har unnat mig just nu. Enligt gammal tradition lägger jag ner arbetet och ringer till helg klockan 6. Då sätts det fyr på bricketterna inför min, Olivias och Emils grillfest.

Ett tidigare avbrott har det också varit, mellan gräs- och häck-klippningarna. Vi gjorde en kort sväng till sta'n, där jag bl.a. har handlat nya allergi-piller. Utan minsta fruktan vågar jag nu ge mig på både ogräs och vanligt snällt gräs igen. Matilda bjöd på extra frukost, åtminstone på kaffet som hörde till.

Egentligen skulle jag ha triumferat i kampen mot Anders i Helsingborg idag, men förkylningen hänger kvar lite för mycket fortfarande för att ge sig på tävlingslopp. Mycket nesligt att behöva lämna WO när segern egentligen fanns i en liten ask.

Over the rainbow

Det var molnigt över Danmark vid kvällens överflygning. Jag tror att vi passerade lite längre söderut den här gången, så det skulle inte ha blivit en bra bild av Skagen i alla fall. Så här var i alla fall utsikten över vårt västra grannland.

Ett par minuter senare, när vi flög in över Göteborg, var molntäcket helt uppsprucket. Tyvärr får man inte ha mobilen på ens i " flight mode" precis före landning, så detta kunde jag inte fotodokumentera.

För ca en timme sedan har jag nått slutdestinationen i Bua. Jag passade på att vimsa runt i Gloppes en stund på vägen för att hämta Olivia. Följande knep är bra att lägga på minnet när hon förklarar vägen via telefon: varje gång Olivia säger 'vänster', sväng åt höger och vice versa. När jag väl kommit underfund med denna regel slutade jag att förvilla mig längre ut i vildmarken och kom istället snart fram till stället där hon skulle hämtas.

You are blind, Michael!

Jag sitter just i London på ett intressant möte där några av våra engelska konsulter presenterar resultatet av en del utredningar de har gjort. Under tiden passar jag även på att kontemplera kring ett av mina favoritämnen.

Man skulle kunna tro att världshistoriens mest storslagna produktion, Gudfadern-trilogin, handlar om maffia, gansters, våld och kriminalitet. Alla dessa element finns med och utgör en perfekt inramning till historieberättandet; huvudpersonen Michael (Al Pacino) har förvisso hela tiden strider och uppgörelser med andra skurkar liksom med myndigheter och rättssamhället. Hans allra viktigaste strid, den som faktiskt är hela historiens kärna, är dock en helt annan – den med Kate.

Det slutliga uppbrottet dem emellan utgör den uppslitande scenen som avslutar del 1. Då Kate låter alla ridåer falla blir det plötsligt uppenbart att Michael har missförstått henne i allt, vad hon vill med sitt eget och sina barns liv, vad hon tycker och känner för Michaels brottsliga förehavanden och även för honom personligen. Skådespelarinsatserna från dem båda (Al och Diane Keaton) är på topp här.

Jag tillhör inte, som mina döttrar, gruppen av lipsillar som har för vana att gråta när man ser på film. Om jag gjorde det skulle den här sekvensen absolut vara en av mina favoriter att snyfta till. (Det finns en scen i del 3, många år senare i handlingen, som man kan se som ett efterspel till händelsen. Ett nytt gräl får fram en liten aning av samma stämning.)

Flight mode

Efter min missade bild på Skagen nyss har jag utforskat min mobil lite mer. Som jag anade har den precis som de flesta telefoner nuförtiden en ”flight mode” funktion. Det betyder att man kan starta den ombord på flyget och använda andra funktioner än att ringa, t.ex. kameran; allt detta utan den minsta lilla krasch som följd.

Jag hoppas nu att det ska vara lika vackert väder nästa gång jag passerar i luften över norra Jylland, då ska jag nyttja min nyvunna kunskap och ta en bild med telefonen. Jag testade redan på resan hit ikväll, men som synes var det molningt när vi flög in över England.

Leicester square - där jag just nu sitter - ligger mitt i Londons nöjeskvarter med massvis av teatrar, biografer, restauranger och nattklubbar, bara ett stenkast från Picadilly. Inget av detta har jag någon nytta av under just det här besöket, men jag lägger det på minnet inför semsetern här i Augusti.

Gate F61

Jag har påbörjat dagens lilla utflykt med att åka transferbuss från hotellet till terminal 5 på Arlanda. Nu är jag incheckad och klar att strax kliva ombord vid gaten som har nummer F61. Sedan väntar dryga två timmar i luften och därefter åter lite matrktransporter innan jag kan knoppa in i London. Jag ska bo vid Leicester square den här gången, det blir gångavstånd till kontoret imorgon bitti.

Konferensen har varit ganska bra idag också. Bäst var en rolig gubbe som bl.a. jobbade åt försvaret och forskade om beslutsfattande i svåra situationer. En intressant slutsats är att mängden information man skaffar sig inte alls (åtminstone väldigt lite) har betydelse för om man fattar bra beslut.

Dionysos

I mitt inlägg den 8:e april förklarade jag kaffets stora betydelse för min yrkesutövning. Måhända var framställningen i det inlägget en aning enkelspårigt, i det att jag inte alls berörde andra drycker som kan ha en utromordentligt stor betydelse.

Jag har alldeles nyss kommit upp till mitt rum på 5:e våningen, efter en angenäm middag bestående av lax-carpaccio och lamkotletter. Ungefär halva sällskapet tackade för sig genast efter maten, men några av oss föredrog att innan sortin sjunka ner i kalvskinns-fåtöljerna framför brasan i lobby-baren för att inta ett extra glas vin.

Utan att föregripa morgondagens program kan jag ganska säkert säga att det bestående värdet av de här två dagarna kommer att vara kvällens middag och i synnerhet den avslutande diskussion över de sista glasen vin. Det handlar om relationer. Att upprätthålla och förstärka befintliga, liksom att etablera nya. Kunde det ha gjorts lika bra utan vin? Möjligen, men högst osannolikt. Alltså kompletterar jag mitt tidigare påstående om kaffedrickandets betydelse. Detta gäller fortfarande under vanliga arbetsdagar på kontoret. Så snart vi ger oss ut på konferens eller andra sammanhang med kvällsaktiviteter och middagar blir det dock nya spelregler och andra drycker som får betydelse.

Frukost

Jag valde fil och müssli till frukost idag. Några extra val- och hassel-nötter unnade jag mig att lägga till, men inga andra extravaganser trots det generösa utbudet här på hotell Radisson SAS Arlandia.

Detta är första dagen av två i ett internt seminarium på temat ”safety management”. Just nu har vi lyssnat på en psykologi-forskare som pratat om normer och värderingar i olika kulturer. Bl.a. en aktuell och intressant utläggning om effekten av bonussystem.

Strax startar vi sista passet för dagen med en case-studie från Ringhals. Ikväll blir det en trevlig (antar jag) middag tillsammans med hitresta kollegor från Tyskland.

Maj-tisdag = sång i Botan

Fördelen med Lupomobilen är det bara kostar 243 kronor att tanka fullt; då kommer man ändå lika långt på en tank som med en vanlig stor bil. Efter att jag hade gjort denna investering på Shell i Sandsjöbacka 07:55 körde jag vidare mot Göteborg. Jag kom mitt i rusningen idag, men hade Bennos hemliga tips i minnet sedan igår.

Jag lämnade E6:ans långsamma bilkö redan i Mölndal för att istället köra Södra vägen, Korsvägen, förbi Ullevi och polishuset, Odinsplatsen, Friggagatan, runda GP-huset, förbi Järnvägsstationen och till sist snurra i stora rondellen och över till älvstranden via den viadukt som numera finns vid Götatunnelns norra mynning. Farten var oändligt långsam hela vägen. De korta stunder man fick köra alls vill säga - för det mesta fick man stå helt stilla för något av alla rödljus. När Benno listade ut att denna ’genväg’ sparar tid måste han ha jämfört med att parkera bilen på vägrenen och gå den sista biten på E6-alternativet.

På kvällens bilfärd vidare från centrala Göteborg till Landvetter undvek jag både tankning och genvägar. Det är tämligen avslaget i vänthallen så här dags en tisdag i maj. Bara några få loosers som väntar på dagens sista avgång till Arlanda. Den enda ljusglimten i detta dystra sätt att fördärva en skön majkväll är att cafét där jag sitter spelar en massa trevlig musik; just nu en schysst jazzig version av "Fly me to the moon".

På banan

Åter till ordningen. Förkylningen är så gott som över. Idag har jag varit på kontoret i Göteborg helt planenligt. Kul att välkomna en annan Magnus som ny medarbetare till vår avdelning. Vi träffades första gången hösten 1991, då vi båda som nyutexaminerade började på Ringhals. Det fanns även en tredje Magnus i den grupp á 6-7 nya ingenjörer som anställdes samtidigt. Troligtvis hade de bara tänkt anställa en av oss, men glömt vilket efternamn det var och därför tog med alla tre.

Magnus betyder 'den store' och är ett hederligt gammalt kunganamn, Ladulås är väl en av de mest kända. Det finns en lång rad med andra kända historiska Magnusar, långt innan den uppmärksammade trippel-anställningen för 18 år sedan, t.ex. De la Gardie. En halvkändis som jag är avlägsen släkt med hette Magnus Abraham Sahlstedt och var präst på 1700-talet. Jag vill minnas att han även ska ha haft något med den då nybildade svenska akademin att göra (han satt inte i den, för det har jag just kollat).

Nu ska jag nyttja veckans enda hemmakväll till en hundpromenad, sedan äta ett kokat ägg och ägna morgondagens möte en del förberedelser.

Snorigt

Igår kväll grillades det både fiskspett och fläsk-schnitzlar på Tulpanvägen. Det smakade säkert bra, för alltsammans gick åt.

Förkylningen fick mig att stanna hemma hela den gågna veckan. Jobbet har nästan flutit som planerat ändå. Värre är det med träningen och min fysiska formkurva; idag orkade jag med nöd och näppe att ta mig runt tipspromenaden. Blir jag inte betydligt bättre inom ett par dagar, så är min planerade tävlingspremiär på lördag i fara.

Trots nesan senast gör jag nu ett nytt försök att prediktera den kommande veckan:

Måndag: Arbete på Göteborgskontoret. Start för ett par nyrekryterade medarbetare bl.a.
Tisdag: Stort projektmöte i Gbg hela dagen. Fortsättning på kvällen och vidare till Sthlm med sista avgången.
Onsdag-torsdag: Konferens på Arlanda. Flyg till London torsdag kväll.
Fredag: Möte i London. Åter i Bua innan det blir lördag och gräset ska klippas.
Lördag: Gräsklipning och tävlingspremiär? (beror på förkylnings-status)
Söndag: Vila. Konfirmation (Elin m.fl.). Ev. utresa till Lyon på kvällen.

Lördagsnyttor & nöjen

Som vanligt den här tiden på året klipper jag gräset om lördagen, så även idag. För första gången på många år har jag även skiftat till sommarhjul på bilen helt själv. Taktiken jag utvecklat är annars att alltid tajma detta med ett servicebesök på verkstaden och få det gjort där. Tyvärr är det ju så långa service-intervall numera; denna gång gick det inte alls att få till det som vanligt. Några stämninsbilder från denna ovanliga händelse idag.







Vi har ett celebert släktbesök hela helgen, då Maja gör oss den äran att på helt egen hand avlägga en visit. Just nu är hon på bio tillsammans med Olivia. Jag ska förbereda grillen tills de kommer hem igen. Vi slapp krångel med gästsäng och sådant, eftersom gästen valde att lägga beslag på min bädd. Själv hittade jag snart en alternativ sovplats på övervåningen.