Vattnet är en förutsättning av allt liv på jorden och vattnet täcker 70 % av jorden yta. Vattnets kretsloppa är ett av de viktigaste kretsloppen på jorden. En följd av vattnets kretslopp, solens strålning och jordens rörelser är vad vi kallar väder. Eftersom vädret påverkar jordens ekosystem och ekosystemet påverkar vädret kan man säga att allt sker som ett enormt kretslopp av olika krafter. Vattnet är i en ständig rörelse som drivs av solen. När solen strålar värmer vattenytan i havet och marken, avdunstar vattnet till ånga. När vattenångan stiger upp och kyls ner bildar den moln. En vattendroppe kan stanna i ett moln allt ifrån några timmar upp till flera veckor. När molnen till slut är mättade med vatten faller det som regn, snör eller hagel ut i älvar. En del av vattnet rinner av som ytvatten och samlas i sjöar för att förr eller senare nå havet igen. En del av nederbörden tränger ner i marken och tas upp av växtligheten och avgår till växternas klyvöppningar upp i atomsfären igen. Det vattnet som inte avdunstas från marken eller transpireras från växterna rinner djupare ner genom marken och bildar till slut grundvatten.
Vattnets tre former
De flesta ämnen som vi ser och använder i vår vardag uppfattar vi antingen som fasta, flytande eller i gasform. Men beroende på temperatur och tryck kan de ändra ”tillstånd”. Vatten är det tydligaste exemplet i naturen. Vattnet har tre olika former. Det finns både fast form (is), flytande form (vatten) och i gasform (vattenånga). Normalt fryser vatten till is vid noll grader. Fast inte saltvatten, för det behöver oftast flera minusgrader för att bli till is. Därför fryser insjöar före havet när temperaturen sjunker. Is är lättare än vattnet under som inte har fryst, man kan ibland se att isblock flyter på havsytan. Vattenångan är en osynlig gas som finns i varierande mängd i luften runt omkring oss, i genomsnitt mindre än 1%. Den påverkar både vårt väder och vårt klimat. När vattenångan kyls av i atmosfären bildas små vattendroppar eller iskristaller, som i sin tur blir till moln och kanske även regna eller snör. Dessutom är vatten ångan en viktig växthusgas som står för en stor del av den naturliga växthuseffekten och ser till att vi har ett så behagligt klimat här på jorden.
Bräckt vatten
Vattnet i Östersjön är en blandning av sött och salt vatten. Det beror på att stora älvar med sött vatten rinner ut i havet här. När sött och salt vatten har blandats säger man det är bräckt vatten.
”Inget vatten försvinner från jorden. Det flyttar bara på sig, och så småningom kommer det tillbaka till samma plats. Det vatten som rinner ut i havet på en plats på jorden, kan var det samma som vi senare badar i här hos oss på sommaren. Den mängd vatten som fanns på jorden när dinosaurierna levde, är lika stor idag. Det är det vatten som också framtidens barn och vuxna ska leva av. Det finns varken mer eller mindre. Havet kan bara bli renare eller smutsigare” ( http://www.gutta.se/default.asp?pageid=295&hpage=2)
Saltvatten och Sötvatten
Förr så hade havet en lägre salthalt än idag. Regnet som faller över bergen för med sig nya salter som i sin tur via floder och grundvattnet strömmar ut i havet. När vattnet avdunstar blir salterna kvar i havet. Av den anledningen har salthalten blivit högre i havsvattnet. Världshaven är nu mer än tre gånger saltare än vad det en gång var. 94 % av vattnet på jorden är salt havsvatten. Sötvattnets salthalt är mindre än 0,05 % och utgör endast 6 % av jordens vattenmängd. Sötvattnet som finns i grundvattnet är 4 % och 2 % finns som ytvatten i sjöar, vattendrag och inlandsisar och snötäcke.
Vattnets skiktning
Den viktigaste fysikaliska egenskapen som vattnet har är dess täthet som är störst vid + 4 celsius. Det solvärmda vattnet som ligger vid ytan är lättare än det kallare vattnet som är tyngre som ligger längre ner i havet. Vattnets densitet minskar både om temperaturen stiger eller faller under + 4 celsius. Densitet i det varma vattnet är lägre än i det kalla vattnet.
Referenser
Holmgren,P & Paulsson,T. (2009). AKTIVA LÄRARE - Barn frågar om klimat. Förlag: Liber.
Peinerud, I., Lager-Nyqvist, L & Lundegård. (2000). Biologi A. Bonnier Utbildning.
Zetterlund-Persson, I & Docksjö, S. (2005). Vatten – Guttas resa mellan himmel och hav. Förlag: Hummer Publishing.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattnets_kretslopp
http://www-vaxten.slu.se/ekologi/vattnets_krets.htm
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi
// Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar