Verktygslådan är ett projekt som ska återge företagshälsan kunskap och redskap till insatser mot stress, belastningsskador, hörselskador och andra arbetssjukdomar och – skador. Vissa verktyg ska kunna användas av skyddsombud eller av besökaren i väntrummet.
– Svensk arbetsmiljöforskning har högt anseende, men företagshälsan har halkat efter ända sedan statsbidraget togs bort 1993, säger Maria Albin, docent och överläkare på Arbets- och miljömedicin, Lund. Nationella riktlinjer saknas och vetenskaplig metoder är otillräckligt kända.
Projektet Verktygslådan finns med i AFA:s program Från Ord till Handling. Det ska återuppbygga företagshälsans förebyggande och testande arbete. Det ska även nyttiggöra forskning på centrala arbetsmiljöområden, genom att göra den tillgänglig och föra ut nya verktyg för företagshälsovården.
Företagshälsan är central för bättre arbetshälsa. Uppgifter är att ge råd och hålla uppe en säker och god arbetsmiljö, anpassa arbetet till de anställdas förmåga utifrån mental och fysisk hälsa, övervakning och bedömning av risker, preventiva råd om säkra arbetssätt.
Dock råder en stor brist på evidensbaserad tillämpning för och inom företagshälsan. Kunskap utifrån forskning och utveckling får ofta dåligt genomslag i verksamheten.
Den forskningspolitiska propositionen från 2008 framhåller att kunskapen om effektiva metoder och arbetssätt, liksom nyttan av företagshälsan, behöver göras tydligare, systematiseras och fördjupas.
Samverkan teknik och medicin
Det här ska Verktygslådan hantera. Den ska visa på metoder för företagshälsan i praktiken, som lärs ut via kurser, webben och andra vägar. Redan nu finns en stor efterfrågan hos Arbets- och miljömedicin i Lund och deras forskningsparter.
Projektet är en samverkan mellan Arbets- och miljömedicin i Lund, Centrum för Ergonomi- och Aerosolteknik på Lunds Tekniska högskola samt Arbets- och miljömedicin plus Institutet för Stressmedicin, båda i Göteborg
– En idé är samverkan mellan tekniken och dess säkerhetstänkande med medicin och dess koppling till människans skyddsbehov, säger Maria Albin. Teknologerna har fina skyddssystem, exempelvis inom flyget som räddar från krockar i luften. Vi behöver samma nollvision och systematiska tänkande för säkerhetsarbetet i arbetsmiljön vad gäller arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar.
Parallellt med AFA-projektet finns ett sexårigt stöd från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, FAS, för forskning om företagshälsovårdsmetodik.
I ledningen medverkar från företagshälsovårdens sida ”Hälsan och arbetslivet”, en inbyggd FHV för Västra Götalandsregionen med chefen Marie-Louise Fasth samt den inbyggda hälsovården
vid Tetra Pak genom koncernläkare Stefan Gram.
Avsikten är att testa införandet av följande tre insatser inom företagshälsan:
- Modeller för screening av arbetsrelaterad hälsa och arbetsförmåga
hos enskilda individer. - Metoder för att övervaka risker och utvärdera arbetsplatsförändringar.
- Nya metoder för tekniskt arbetarskydd.
De hälsoproblem som ska studeras är hjärtkärlsjukdomar, diabetes och njursjukdomar, cancer och skador på reproduktionen, luftvägssjukdomar, stress och psykosociala sjukdomar, ergonomi och belastningsskador.
– Mycket av vår verksamhet är inriktad mot företagshälsan och vi har redan utbildning och kontakter med många hälsor, säger Maria Albin. Vi har mött ett stort intresse för detta projekt, och det behövs eftersom de måste satsa tid och resurser själva för att vara med.
Brist på enkla instrument
Risk för begynnande stressrelaterad ohälsa kan undersökas med befintliga enkätinstrument. De är utvecklade på Arbets- och miljömedicin för subjektiva hälsobesvär, utbrändhet, utmattningsreaktioner, bristande återhämtning eller trötthet. De är även koordinerade mot internationella resultat.
– Det har saknats lättanvända instrument för tidig upptäckt, säger Maria Albin. Det har vi nyligen utvecklat på AMM. Nu vill vi veta hur de fungerar när andra använder dem. Vi ska göra överenskommelser med olika FHV-enheter som vill pröva dem i sin verksamhet. Sedan utvärderar vi metoderna tillsammans.
Nya metoder för tekniskt arbetarskydd ska implementeras med stöd av Centrum för Ergonomi- och Aerosolteknik. Med hjälp av internationella riskbedömningar utför man tester som kan bli standard inom företagshälsan.
Metodik
Uppgiften blir att inventera den metodik som idag användas av arbetsmiljöingenjörer, samt få deras åsikter om vad som behöver förbättras. Det ska ge ett webbaserat verktyg som tar fram riskprofiler.
Resultatet ska sedan bedömas utifrån en inventering av arbetsplatsen med hjälp av en checklista för att gradera riskfaktorn. Det blir en uppgift som för företagets arbetsmiljöansvarige med stöd av företagshälsan. Mer kvalificerade mätningar utför företagshälsan själv, eller en konsult som fått speciell utbildning.
– Metoden ger en fördel för små och medelstora företag som har stöd av företagshälsan att bedöma många av sina problem, säger Maria Albin. Fördelen är med deras medverkan är att de själva känner sina företag bäst. Den fungerar i andra länder, bland annat Holland, i det förebyggande arbetet.
Holland
– Vi har en hel del kunskap att ta del av från Holland, där motsvarigheten till vår egen Företagsläkareföreningen har arbetat ambitiöst med riktlinjer för företagshälsovårdens arbete i olika frågor. I Finland bedriver man systematiska kunskapsgenomgångar av vilka åtgärder som företagshälsan utför där effekten har vetenskapliga belägg. Det är färre än man tror, säger Maria Albin.
Ohälsa relaterad till arbetsstress är en stor bov vad gäller sjukskrivningar och kostar mycket för samhället. Här vill projektet skapa instrument för tidig upptäckt, i form av screening, och sedan arbeta förebyggande innan stressen skapat för stora skador.
Metoder för att överföra vetenskaplig kunskap till aktörerna ska samtidigt utvecklas.
Hälsofrämjande ledarskap
Ytterligare en aspekt är att stärka den psykosociala arbetsmiljön på företag, genom att finna systematik i hälso- och arbetsmiljöarbete.
En vinkel är hälsofrämjande ledarskap. Ett forskningsbaserat studiematerial har använts för att studera ledarutveckling inom kommuner och privata företag. Man har utvecklat ett processtöd från forskare till företagshälsan som i sin tur leder grupper vid två företag. Detta stöd ska få en mer vetenskaplig metodik.
Kvinnor har dubbelt så hög förekomst av nedsatt funktion av leder och muskler i nacke, skuldra och underarm/hand jämfört med män. Det visar en AFA-studie vid Göteborgs Universitet. Arbets- och miljömedicin i Lund har utvecklat en metod för undersökning av de kroppsdelarna. En analys utförs
nu inom AFA-programmet Kvinnor i industrin.
Förenklad
En förenklad version av metoden ska ge kostnadseffektiva undersökningar som utförs av företagshälsan. Planer finns att skapa ett webbaserat material med analys av riskerna, till stöd för företagshälsans insatser som konsult vid tekniska/organisatoriska förändringar.
En annan uppgift är att ta fram metoder för studier av luftvägar med frågeformulär och spirometri som en obligatorisk del av hälsokontrollen.
Screening genom frågeformulär fungerar bra för att analysera astma, kronisk bronkit och tidig upptäckt av symptom från näsa eller nedre luftvägarna. De kan bland annat användas av företagshälsan vid de lagstadgade kontrollerna vid exponering för fibrosframkallande damm eller diisocyanater.
Mäta vibration och buller
Företagshälsovården kommer att erbjudas utbildning, tillgång till projektets webbplats, support från Arbets- och miljömedicin och ett program för hälsooövervakning som ger data på individ- och gruppnivå. Programmet har larmfunktion vid avvikande värden.
Systematiskt arbetsmiljöarbete vid exponering för vibrationer ska bedrivas enligt lag, men det har inte kommit igång på allvar i vårt land. Där brister det i kompetens hos bedömarna och där saknar man verktyg för bedömning. Forskare har därför skapat en flödesschemamodell, som ett stöd för arbetsmiljöingenjörerna som man ska utbilda bedömarna i.
– Tillsammans med ett annat projekt inom AFA:s program från Ord till handling, som ska utveckla ett verktyg för att bedöma exponering för och effekt av vibration, ska vi göra det tillgängligt, bland annat i väntrummet på företagshälsan för besökarnas egenkontroll, säger Maria Albin. En annan part vi gärna ser att de använder detta och andra checklistor är skyddsombuden när de synar sina arbetsplatser.
Buller
Buller är ett jätteproblem inom arbetslivet, hörselskada är den fjärde vanligaste orsaken till arbetsskada i vårt land. Ett speciellt problem är förskolor och skolor, där förskollärare och lärare rapporterar om mycket besvär. Särskilt knivigt är det för dem att förebygga skador, eftersom lärare och förskollärare knappast kan bära hörselskydd.
En screeningmetod enligt ett webbaserat formulär är på gång. Den ska mäta ljudöverkänslighet, ljudtrötthet, tinnitus, svårigheter att uppfatta tal, röstbesvär, uttröttning, stress och koncentrationssvårigheter. Det ska finnas på projektets hemsidesportal tillsammans med användarinstruktioner. Resultat från summeringar och analyser kommer man att lägga ut på portalen, för information och kunskap.
Allt detta och mer därtill väntar på att bli redskap i verktygslådan för företagshälsovården. Nu följer tre år med utveckling, skolning, anpassning och tester av verktygen så att de fungerar i praktiken.
– Sedan handlar det även om att utbilda säljare för företagshälsans tjänster, så att företag och förvaltningar förstår vilken nytta de kan ha av de av de nya verktygen, säger Maria Albin.
Torbjörn Uhlin