Tyvärr stöter jag ibland på folk som tror att träning med positiva metoder enbart betyder att man stoppar i hunden godis i tid och otid. Det kan inte bli mer fel!
När jag tränar mina hundar och det jag lär ut på mina kurser är att hunden ska förstå att ingenting i livet är gratis. Hunden ska vara delaktig träningen och själv få tänka ut vad som krävs för att belöning ska komma.
Eftersom samhället ställer stora krav på våra hundar, och även oss hundägare, idag måste vi tala om för dem vad som är rätt och fel och då händer det att vi måste korrigera.
För mig gäller det att en korrigering måste vara genomtänkt. Man ska ha en plan för sin korrigering.
En korrigering ska få hunden att avbryta ett oönskat beteende men det betyder inte att hunden gör rätt nästa gång. Ett riktigt beteende måste du som ägare träna in och visa din hund hur den ska göra. Många gånger är det så att vi korrigerar utan att hunden egentligen aldrig har förstått hur den ska göra. Jag väljer att inte blanda in ordet ”Nej” i lydnadsträning alltså inlärning av olika moment då all träning ska vara av positiv betydelse för hunden. ”Nej” är ett ord som är starkt och som snabbt ska avbryta ett oönskat beteende, det kan ibland rädda liv.
Att tro att hunden lär sig och blir en glad och lydig hund med bara nej och bra är fel. Då fastnar man i att leta fel och det in sin tur leder till att man inte får en bra relation med hunden. All träning ska bygga på kommunikation och viljan att vara tillsammans.
En korrigering kan vara en utebliven belöning , vid tex lydnadsträning där du tränar in ett nytt moment. Hunden prövar ett beteende men kom inte riktigt dit du ville alltså blir det ingen belöning. Vill hunden verkligen samarbeta med dig provar den igen och lägger till lite extra och blir det då rätt kommer belöningen.
Nonchalans kan också vara ett sätt att korrigera. En äldre hund har oftast ett oerhört tålamod med de yngre och istället för att använda aggressivitet mot slynglarna väljer de att helt enkelt nonchalera dem. De kan ställa sig och nosa, gräva, gå undan, gäspa eller vara totalt ointresserade för att tala om för den yngre att den helt enkelt inte bryr sig om den.
Att man måste vara arg när man korrigerar är helt fel. Då är du så frustrerad och blockerad att du förmodligen inte kan avläsa din hund. Ett av de absolut vanligaste felen vi gör är att fortsätta att låta arga och agera hotfullt fastän hunden avbrutit sitt felaktiga beteende. Ex. hunden kommer inte på inkallning men har vänt sig emot dig och i det ögonblicket har hunden avbrutit det felaktiga beteendet men är du fortfarande arg och tvärförbannad och fortsätter att agera ut din ilska över hunden är det ingen korrigering snarare ett tecken på dåligt omdöme och det du gör är ren och skär hämnd.
Du kan istället vid korrigering använda dig av kroppsspåket, blås upp dig, gå med bestämda steg och låt rösten vara lugn, men allvarlig.