Jag minns mitt 00-tal

Läser en artikel i DN som sammanfattar detta decennium, eller i alla fall den senare hälften av den. Jag fyllde 16 år när decenniet började och blir 26 i nästa decenniums första månad. Jag växte upp på 90-talet och var ung vuxen på 00-talet. Sammanfattar decenniet med uppräkning av ord som präglade decenniet hos mig det vill säga mitt liv mellan 16 och 25.

Vara 16 år och hata hela världen. Depression. Sluta 9:an. Bokslukare. TV-beroende och dokusåpor. Gymnasietid. Morfar och stor sorg. Tonåring. Vegetarian mellan 18 och 22. Politik. Bredbandets införande i mitt hem någon gång när jag var 17. Ändlösa diskussioner. Lambohov. 202:an. Ensamhet. Skola. Dagbok. Folkunga. Utanförskap. Längtan, Kent. Prov. Lars Winnerbäck. Ta studenten. Litteraturvetenskap. Första riktiga kärleken. Granen som välte. Föräldrarnas skilsmässas. Flytta hemifrån. Vara 20 år. Vasastan. Självkänslans vara eller inte vara. Party. Stormen Gudrun och händelserna däromkring. 21 år och stor sorg. Sommarjobb. Böcker. Kultur. Fika på liten balkong. Universitet. Nya vänner. ICQ som blev MSN som blev facebook. Affärsjuridiska programmet med Europainriktning. Nystart i livet. Solrosen. Grupparbeten. Ändlösa tentor och inlämningsuppgifter. Studentliv. Fester. Vin och babbel. Kaffe. Fikor. Bloggläsande. Frankrike. 24 år. Erasmus. Framtidsångest. Statusmeddelanden. Killar som kom och mest gick. Nyfunna vänner. Vara 25 år och kanske äntligen finna sig själv.

Det var min korta sammanfattning av mitt liv under de senaste tio åren. Som vanligt minns jag de senaste händelserna och början av 00-talet är mer dunkelt. Kan säga att jag ser fram mot att gå in i 10-talet även om jag inte har en aning om vad som väntar. Men 00-talet blev rätt bra till slut även om slutet var betydligt bättre än början. Aldrig att jag hade kunnat ana vad som skulle ske hos mig och i min familj under de kommande tio åren när mamma, pappa, jag och Karin skålade in det nya millenniet på Borggården i Linköping då jag var 15 och strax skulle fylla 16 år.