Jag har (nej, mamma gjorde det) färgat håret nu. Äntligen. Det var över 3 månader sen sist. Utväxten var 4 cm lång och började göra sig påmind genom att kittlas. Vet inte om det var inbillning eller om hårstråna liksom hoppade av önskan att bli färgade. Känns ju rätt gött att kunna kolla sig i spegeln på ett normalt sätt igen. Utväxten brände i mina ögon innan. 

 

Hittade en helt underbar bok på antikvariatet idag! Började typ dregla. Fick nåt slags tunnelseende så att allt på sidorna blev suddigt, jag såg bara ett litet ljus längst bort i tunneln och det var den här boken. Där låg den på golvet, inklämd mellan några andra random böcker, täckt av damm. Den ropade "köp mig, köp mig!" Och ja, jag är ju en godhjärtad varelse så jag förbarmade mig över den. 

 

Det är en faktabok om vikingar (obviously) som beskriver hur de bodde, deras handelsplatser, orsakerna till vikingatågen, deras tro och om vikingaskeppen. Ska gotta ner mig riktigt ordentligt med den. 

 

Jag tänkte bara meddela att jag har varit hos tandläkaren och lagat ett hål. Så om någon har något otalt med mig så är det nu man ska slå mig, jag kommer nämligen inte känna nånting. 

 

Fast det kan ju tilläggas att det kan vara smart att ta på sig en rånarluva eller så, för jag misstänker att jag får lust att ge igen när känseln kommer tillbaka. 

 

I morse ragglade jag sömnigt ut till köket, i bara t-shirt och trosor. Som man gör varje dag. Alla gör väl det? Inte? Nehe. Det var ju synd. Men det var inte det jag skulle säga, det var bara för att beskriva hur oberedd jag var på det som skulle hända. 

 

Rakt framför mina ögon stod nämligen mamma, min egna mor för tusan, och klämde fast en mus mot golvet med soptunnan. Hon brölade nåt i stil med: "HÅLL FAST DEN!". Och ni förstår, jag var ju inte riktigt bright i den stunden. Jag hade ju inte ens gnuggat sömnen ur ögonen. Det finns förstås inget som rättfärdigar denna grymhet, jag vill bara att ni ska förstå. Jag greppade kanten på soptunnan och höll fast musen mot golvet samtidigt som mamma tog på sig en ugnshandske och lyfte upp musen. Smart drag, nu finns det inga bevismaterial i form av musens DNA på hennes händer. 

 

Sen kommer den hemska delen i det här dramat. Mamma nöjde sig tydligen inte med att bara släppa ut musen, hon skulle PRESENTERA DEN FÖR KATTEN. Han fick inte ens en ärlig chans att smita undan till sina små barn. "Var är pappa?", undrar de nånstans med sina små nosar vibrerande i morgonluften. 

 

Och jag då? Jag har gjort mig skyldig till medhjälp till mord. Inte mycket bättre det. 

Ibland bubblar de där våldsamma tankarna upp ur mitt innersta, de som jag inte ens trodde fanns. Farliga grejer. 

 

Jag sitter och läser en av artiklarna till en skoluppgift. Det handlar om att Kineserna uppfann tryckpressen innan Gutenberg.

 

Jag: Jag gillar kinesernas namn; Feng Dao, Wang Zheng, Bi Sheng... 

Aron: Eller De Fekt. 

 

Det var också ett fint namn.