Om specialisering och integration
i socialtjänstens IFO
En totalundersökning av socialarbetares
klientarbete, attityder och hälsa i tre kommuner
Marek Perlinski
Björn Blom
Stefan Morén
Institutionen för socialt arbete
Umeå universitet
OBS! Detta är en mycket förkortad version av arbetsrapporten. En fullständig version
finns som PDF under följande adress: http://www8.umu.se/socw/personal/Socialtj.pdf
Den är också, liksom övriga publikationer inom projektet, åtkomlig från författarnas
hemsidor vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet:
http://www8.umu.se/socw/personal/index.html
Perlinski, M., Blom, B., & Morén, S. Att vara sig själv på jobbet. En totalundersökning av hur
socialarbetare inom IFO i tre kommuner ser på sin yrkesroll. (Research Note för publicering
på institutionens hemsida). Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för socialt arbete. Som
PDF under adressen: http://www8.umu.se/socw/personal/ReserchNote.pdf
Perlinski, M., Blom, B., & Morén, S. Health Self-Assessment and Mental Well-Being among
Swedish Female Social Workers. (Research Note för publicering på institutionens hemsida).
Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för socialt arbete. Som PDF under adressen:
http://www8.umu.se/socw/personal/Research2Health2A.pdf
BLOGG. M.Perlinski är under mars/april gästbloggare på SocialVetenskap. Bloggen
handlar i stor utsträckning om resultat från här presenterade projektet.
Se: http://www.socialvetenskap.se/
OBS! Preliminär arbetsrapport
(Work in progress) 2009-02-10
Innehållsförteckning
Sida
Förord
2
Inledning och bakgrund
3
Delprojektets syfte
4
Frågeställningar
5
Metod och empiriskt material
5
Datainsamlingsmetod
5
Avgränsning av undersökningspopulationen
6
Svarsfrekvens samt externt och internt bortfall
6
Karaktäristika av undersökningspopulationen
7
Konstruktion av tabeller
8
Förteckning över tabeller
9
OBS! Förteckningen är mycket lång. För att underlätta för läsaren
att hitta i materialet har tabeller samlats i tematiska grupper:
* Bakgrundsvariabler
14
* Utbildning
20
* Arbetsområde och IFOs organisering
23
* Klientarbete
29
* Socialarbetarrollen
36
* Bedömning av klientens problem
38
* Förutsättningar att göra relevanta insatser
39
* Metoder och arbetssätt
41
* Relation till klienten
43
* Klienteffekter och resultat
44
Tabeller
14
Litteratur
45
Förord
Detta är en preliminär arbetsrapport, dvs. det som internationellt ibland benämns Work in progress.
Det är meningen är att den längre fram ska utvecklas till en fullständig forskningsrapport där samtliga
resultat finns och där resultaten är teoretiskt analyserade. Vi har emellertid valt att göra rapporten
publik genom att lägga ut den som nedladdningsbar pdf via hemsidan i syfte att göra (nästan alla)
delresultat tillgängliga för en större publik. På så sätt kan vi snabbare dela med oss av vad vi
observerat och det finns möjlighet för andra att ge kommentarer. Inte minst är det viktigt i relation till
de deltagande organisationerna, men även gentemot andra forskare och organisationer. Den
vetenskapliga processen är många gånger långsam, vilket gör att tiden mellan datainsamling och
avrapportering stundtals kan bli tämligen utdragen. Sakförhållanden kan ändras vilket gör att resultat
ibland kan bli (eller åtminstone upplevas) inaktuella.
Det är relativt ovanligt att göra på det här viset, att lägga ut preliminära forskningsresultat till allmän
beskådan. Mer vanligt är att man håller hårt i sina data tills hela studien är färdig så att ingen ska
använda resultaten på fel sätt, eller hinna före med en liknande publikation etc. Men eftersom vi i olika
sammanhang refererat till resultat från undersökningen, och vi upptäckt att de rönt intresse, vill vi på
det här sättet erbjuda en möjlighet för andra att ta del av fler resultat samt se resultaten i ett
sammanhang.
Vi vill understryka att arbetsrapporten bygger på en delstudie som ingår i ett större projekt med flera
delstudier där vi även studerar politiker, chefer och klienter inom socialtjänsten (se referenserna
nedan). I den här rapporten har vi ännu inte dragit några slutsatser och bara i enstaka fall kommenterat
resultaten.
Andra publikationer inom projektet är:
Lundgren, M., Blom, B., Morén, S., & Perlinski M. (inskickad). Från integrering till specialisering –
om organisering av socialtjänstens individ- och familjeomsorg 1988-2008. Inskickad till
Socialvetenskaplig tidskrift.
Morén, S., Blom, B., Lundgren, M. & Perlinski, M. (inskickad). Specialisering eller integration? En
studie av socialarbetares arbetssätt och attityder i tre kommuner. Inskickad till Socionomens
forskningssupplement.
Perlinski, M., Blom, B., Morén, S. & Lundgren, M. (pågående). How to organize social services?
Politicians´ and managers´ views on organization and client work in Swedish municipalities.
Artikelmanus till internationell tidskrift.
Perlinski, M., Blom, B., & Morén, S. Att vara sig själv på jobbet. En totalundrsökning av hur
socialarbetare onom IFO i tre kommuner ser på sin yrkesroll. (Research Note för publicering på
institutionens hemsida). Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för socialt arbete.
Perlinski, M., Blom, B., & Morén, S. Health Self-Assessment and Mental Well-Being among Swedish
Female Social Workers. (Research Note för publicering på institutionens hemsida). Umeå: Umeå
Universitet, Institutionen för socialt arbete.
Kontaktuppgifter till den som kan lämna information om projektet
Marek Perlinski, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, 901 87 Umeå.
Tel: 090-786 71 86 eller e-post: marek.perlinski@socw.umu.se
2
Inledning och bakgrund
Socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) är i dag organiserad på olika sätt i olika kommuner. I
några kommuner är IFO integrerad så att varje socialarbetare arbetar med nästan samtliga former av
bistånd, medan organisationen i ett större antal kommuner är specialiserad eller funktionsuppdelad.
Samtidigt är det samma lagar och övergripande riktlinjer som gäller för samtliga kommuner.
Kunskapen är mycket begränsad när det gäller socialtjänstorganisationens betydelse för att hjälpa
människor med olika behov och problem. Den föreliggande arbetsrapporten ingår som delrapportering
i ett projekt med flera olika studier med det övergripande syftet att beskriva och analysera hur
integrerade respektive specialiserade organisationer för socialtjänstens individ- och familjeomsorg
påverkar socialarbetarnas insatser och resultat.1 Undersökningen har genomförts i tre svenska
kommuner med olikartade organisationsformer: (l) specialiserad organisation, (2) integrerad
organisation samt (3) en "blandad" organisationsform med inslag av både specialisering och
integration.
Organisatoriska förändringar inom socialtjänsten görs idag oftast utan vetenskapligt stöd för att den
nya organisationsmodellen fungerar bättre och mer effektivt än den förra. Istället tycks det vara bl.a.
ekonomiska skäl eller anpassning till nya ”modernare” organisationsformer som står till grund för
förändringen (Pettersson, 1994; Powell & DiMaggio, 1991). Men hur ska socialtjänstens individ- och
familjeomsorg bäst ska organiseras för att möjliggöra insatser som leder till positiva resultat för de
människor som har kontakt med socialtjänsten? Den tidigare forskningen på detta område är
förvånansvärt begränsad, trots det nästan självklara i att socialt arbete är starkt beroende av
kontextuella faktorer, och att det sätt varpå vilket arbetet är organiserat starkt påverkar hur
arbetsuppgifterna kan utföras.
I Sverige såväl som i många andra länder är en klar trend i socialt arbete att dela upp socialtjänstens
individ- och familjeomsorg (IFO) i specialiserade enheter och funktioner (Bergmark & Lundström,
1998; Bernler & Johnsson, 2001; Doel, 1997, Kokkin, 1998). Vanliga anledningar är politiska krav på
förnyelse, ökad effektivitet (Blom, 2001) och socialarbetarnas önskemål om professionalisering
(Eriksson, 1995). Ökad specialisering är dock inte unikt för IFO, det är en generell tendens i den
offentliga sektorns organisationer (Hjern, 2000; Repstad, 1998), såväl som i resten av samhället
(Blom, 2004). Specialisering är den organiseringsform som dominerar i praktiken, men den
övervägande majoriteten av läroböcker och kursplaner, speciellt på grundutbildningsnivå för
socionomer, betonar ”generalist practice” (Wolk & Wertheimer, 1999). Sålunda ökar den
organisatoriska specialiseringen i många länder, medan retoriken i läroböcker för socionomstudenter
argumenterar för integrerat arbetssätt. Möjligen finns här en klyfta mellan ”ideal och realitet”. Men
vad avses egentligen med ”generalistpraktik”? Vår genomgång av några aktuella läroböcker visar att
det inte råder någon enighet om hur ”generalistpraktik” ska definieras (jfr Wolk & Wertheimer, 1999.
I litteraturen sägs det vara nästan allt från ”multi-methods” och ”multi-level approaches” (makro,
meso, mikro); arbeta med alla eller de flesta klientgrupperna, till att ha ett antal roller och en eklektisk
uppsättning teorier att välja mellan (Thomas & Pierson, 1995; Wolk & Wertheimer, a.a.).
Om definitionen av ”generalistpraktik” är oklar, vad är då ”specialistpraktik”? Enligt Repstad (1998)
är specialisering en långtgående uppdelning av arbetet. Vi använder ofta termen specialisering som
om den är självklar och tidlös, men den kan referera till flera olika slags uppdelning. Exempelvis
skiljer Doel (1997) mellan fem huvudkategorier av specialisering. Vi har lagt till en sjätte som är
vanlig i Sverige.
1. Fält: socialtjänsten, hälso- och sjukvården, skolan, kriminalvården, kyrkan etc.
2. Plats: socialkontor, behandlingshem, fältarbete, hemma-hos etc.
3. Ålder: barn, familjer, vuxna etc.
1
Projektet Specialisering eller integration av socialtjänstens individ- och familjeomsorg påbörjades 2005 och
finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
3
4. Problem: ekonomi, relationer, missbruk, psykisk hälsa etc.
5. Metoder: kognitiv metod, lösningsfokuserat arbetssätt, familjeterapi etc.
6. Funktion/arbetsuppgift: utredning – insats, service – behandling etc.
Inom socialtjänsten i Sverige skiljer man traditionellt mellan två typer av organisationsprinciper. En är
integration, där alla IFOs arbetsuppgifter hanteras inom samma arbetsgrupp och där uppdelningen är
gjord utifrån geografiska principer. Den andra är specialisering, där 1) ansvarsområdena är delade
mellan olika enheter, t.ex. barn- och familjegrupp, missbruksenhet och ekonomisk biståndsenhet, eller
2) specialisering som är gjord utifrån intra-organisatorska principer för uppdelning av
arbetsuppgifterna. Ett exempel på det senare är så kallade utredningsgrupper, som arbetar med att
diagnostisera och sortera klienter i olika kategorier, innan man skickar dem till en behandlingsenhet
eller arbetslöshetsgrupp (Bergmark & Lundström, 1998, Lundström, 1994).
I det här sammanhanget betyder generalistpraktik att enskilda socialarbetare arbetar i en integrerad
socialtjänstorganisation med nästan alla slags problem och ärenden. Alternativt att den individuella
socialarbetaren förvärvar ett brett spektrum av kunskaper och kompetens och sålunda är förmögen att
hitta lösningar som berör flera olika samhälleliga sfärer. Ytterligare en variant är att socialarbetaren
ska kunna utnyttja kunskaper och kompetens inom andra professionella grupper. En vanlig åsikt är att
generalistpraktik antas göra det möjligt att ha en helhetssyn på klientens situation. Följaktligen, som
en spegelbild till det ovanstående, antas specialistpraktik underlätta utvecklingen av mer specifika
färdigheter inom särskilda områden (Bergmark, 1998. Bergmark & Lundström, 1998).
Vid sidan av organisatoriska indelningsprinciper, kan generalist och specialist syfta på socialarbetares
formella kunskaps- och kompetensnivå. Dvs. en socialarbetare kan både ha generalistkunskaper (t.ex.
teorier om hur människor och samhället fungerar, samtalsmetodik, juridiska baskunskaper) och
specialistkunskaper (t.ex. specifika teorier om hedersrelaterat våld, specifika metoder för samtal med
små barn eller socialt arbete med prostituerade). En hypotes är att organisatorisk specialisering delvis
hänger ihop med förställningen att socialarbetare då lättare kan bli specialister. I projektet gör vi alltså
en analytisk åtskillnad mellan organisatorisk integration och specialisering (som villkorar
arbetsuppgifterna), respektive socialarbetares generella och specialiserade kunskaper (som villkorar
kompetensen). I detta projekt riktar vi primärt in oss på kategorierna 3, 4 och 6 i typologin ovan
eftersom det är de vanligaste formerna av specialisering i Sverige.
Syftet med hela projektet är att beskriva och analysera hur integrerade respektive specialiserade
organisationer för socialtjänstens individ- och familjeomsorg påverkar socialarbetarnas insatser och
resultat (klienteffekter).
Frågeställningar:
• Vilka är de strukturella förutsättningarna för socialt arbete i specialiserade kontra integrerade
organisationer? (Här undersöks sådana förhållanden som lagar, politisk styrning, organisation,
ekonomiska och personella resurser).
• Hur genomförs arbetet med klienter i specialiserade kontra integrerade organisationer? (Här
undersöks vad socialarbetarna faktiskt gör, d.v.s. innehållet i insatserna).
• Vilka resultat uppnår man i specialiserade kontra integrerade organisationer? (Här undersöks
hur de olika organisationsmodellerna påverkar resultatet i klientarbetet).
Delprojektets syfte
Syftet för den delstudie som avrapporteras i den här arbetsrapporten är att kvantitativt beskriva,
analysera och jämföra socialarbetares klientarbete och hälsa, samt attityder till specialisering
respektive integration i tre kommuner med skilda organisationsformer.
4
Frågeställningar:
- Hur genomförs arbetet med klienter i de respektive organisationsformerna (innehållet i klientarbetet,
vad socialarbetarna gör)?
- Hur ser socialarbetarnas hälsa ut i de respektive organisationsformerna?
- Hur skiljer sig socialarbetarnas attityder till organisationen åt i de respektive organisationsformerna?
Metod och empiriskt material
Studien genomfördes i tre svenska kommuner med olikartade organisationsformer: (1) specialiserad
organisation, (2) integrerad organisation samt (3) en "blandad" organisationsform med inslag av både
specialisering och integration. Kommunerna valdes för att de hade en mycket renodlad
organisationsform i respektive kategori och ansågs därför som lärorika fall att studera. I var och en av
de tre kommunerna riktades en webbaserad enkät till samtliga socialarbetare anställda inom IFO.
Konstruktionen av frågor till enkäten gjordes på basis av en systematisk operationalisering av de
teoretiska begrepp som vägledde studien. Vi utgick från den s.k. KAIMeR-modell som vi tidigare
utarbetat i syfte att användas vid utvärdering av socialt arbete (Blom & Morén, 2007). Modellen
kompletterades med 1) teoretiska begrepp, 2) resultat från tidigare forskning på området samt, 3)
aspekter på organisering av socialt arbete ur lagtext, läroböcker, debattartiklar etc. som vi bedömde
vara relevanta. Dessa utgångspunkter grupperades och sammanställdes i en matris som strukturerats
efter de grundläggande begreppen i KAIMeR-modellen: Kontext, Aktörer, Insatser, Mekanismer och
Resultat. Vi erhöll därmed en teoretiskt och empiriskt grundad konceptuell karta över – vad vi anser
vara – forskningsobjektets mest relevanta beståndsdelar (se Blom & Morén, 2007). Utifrån den kartan
skapades enkätfrågor till socialarbetare. Tack vare den konceptuella kartan var det relativt enkelt att
bedöma hur forskningsobjektets olika delar skulle ”täckas upp” av specifika frågor. Dvs. vilka frågor
som behövde konstrueras för att samla in rätt uppgifter av rätt kategori av respondenter. Vidare har vi
med ett antal frågor som handlar om hur svarspersonerna mår.
Datainsamlingsmetod
Undersökningen genomfördes med hjälp av en Internetbaserad on-lineenkät med för varje respondent
unik inloggning. Enkätformuläret omfattade 133 frågor. Vissa frågor kunde besvaras bara genom fasta
svarsalternativ medan andra hade karaktären av öppna frågor som tillåter relativt långa skriftliga
utsagor. Diverse blandningar av ovanstående frågetyper förekom också i formuläret.
En av on-lineenkäters styrkor är att datorvana respondenter, vilket de flesta socialarbetare är, får
tillfälle att lämna uttömmande skriftliga svar utan att hämmas av de krav på formulering och
rättstavning som skrivandet för hand, dessutom på ett begränsat utrymme i en pappersblanklett eller
formulär ställer. Bland annat av denna anledning lämnar enkäten ett ganska stort skrivutrymme, 450
typografiska tecken, för svar på öppna frågor.
En enkät uppbyggd på detta vis genererar både numeriska data av olika slag och kvalitativa data i form
av fritext. I tabelldelen av denna rapport redovisas huvudsakligen resultat från frågor som resulterat i
numeriska svar. I några fall redovisas också resultat som bygger på kodning och tolkning av
fritextdata.
Med unik inloggning menas att varje tilltänkt respondent per e-mail erhåller en länk till enkäten.
Denna länk är unik för just den personen. När enkäten besvarats och skickats in stängs den länken för
gott och är inte åtkomlig för någon.
5
Avgränsning av undersökningspopulationen
Undersökningen syftar till att vara en totalundersökning d.v.s. omfatta all personal med vid IFO i tre
”idealtypiska” kommuner med var sitt distinkta sätt att organisera verksamheten. En sådan ambition är
dock något problematiskt då det kommer till genomförandet. Utgångspunkten i urvalsförfarandet
utgjordes av e-maillistor över personer som av den egna kommunen bedömdes vara anställda i
verksamheter som kunde betraktas som IFO. Den exakta grunden gör respektive kommuns bedömning
känner vi inte till. Exempelvis i några få fall refererade den tilltänkte respondentens e-mailadress till
en annan del av den kommunala verksamheten eller rentav annan del av den offentliga sektorn som
t.ex. landsting. Flera överväganden måste följaktligen göras innan man påbörjar datainsamling.
Framför allt måste man bestämma vad som menas med ”all personal”. Ska t.ex. kontorister och
receptionister, alltså personal som bevisligen har kontakt med klienter, ingå i undersökningen? Och
vad gör man när man dessutom saknar information vilka personer på e-maillistorna som arbetar som
kontorister och receptionister. Vi försökte lösa problemet på ett pragmatiskt sätt genom att i kontakter
med IFO-chefer be dem att instruera sin personal att bara anställda som kan betraktas som
”socialarbetare” ska besvara enkäten. En sådan pragmatism öppnar förstås för betydande inslag av
självselektion. I några enstaka fall vände sig de anställda till projektets enkätansvarige med
beskrivning av sina arbetsuppgifter och frågan om de ändå skulle besvara enkäten. I ytterligare några
fall meddelade man oss bara att deras chefer har sagt personer i fråga inte ingick i målgruppen för
undersökningen, ett beslut som de tänkte åtlyda. Ytterligare några personer bestämde själva att de inte
ingick i målgruppen. Ovanstående gäller enkom de fall då vi fått ett tydligt besked om att personen i
fråga inte skulle delta i undersökningen.
Rimligtvis finns det också en grupp som helt enkelt lät bli att meddela oss att de inte tillhörde
målgruppen och som inte heller besvarade enkäten. Det är inte möjligt att skatta storleken av denna
grupp.
Första utskicket av för varje respondet unik länk till enkäten ägde rum 2 april 2008. Det gav 24
automatiska svar om frånvaron, flertalet med innebörden att dessa personer inte skulle återkomma till
sina jobb innan datainsamlingens slut. Dessa 24 personer togs permanent bort från utskickslistan.
Givet ovan beskrivna reservationer och begränsningar bestämdes målgruppens (undersökningspopulationens) storlek till 377 personer.
Svarsfrekvens samt externt och internt bortfall
Datainsamlingen avslutades den 23 juni 2008. Under datainsamlingsperioden genomfördes också två
utskick av e-mail med påminnelser samt att chefer fick en gång påminna sin personal om
undersökningen. Sammanlagt har 249 socialarbetare besvarat enkäten vilket motsvarar två tredjedelar
av undersökningspopulationen.
En svarsfrekvens på 66 procent måste bedömas som bra eller åtminstone tillfredställande hög.
Svarsfrekvensen var ungefär lika hög i alla tre organisationstyperna. Samtidig måste man tillägga att
integrerade organisationer i Sverige förekommer huvudsakligen i små kommuner vilket gör att en
relativt hög svarsfrekvens innebär att det är ganska få individer som svarat.
Nedanstående tabell visar svarsfrekvens fördelad efter sättet att organisera IFOs verksamhet.
6
Tabell: I
Svarsfrekvens i absoluta tal och procent.
Fördelning efter organisationstyp.
___________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Svarat på enkät
rad
___________________________________________________
Ja
136 60,4% 90 77,6%
23 63,9%
Nej
89
26
13
___________________________________________________
N=
225
116
36
___________________________________________________
Av etiska skäl har vi avstått från analys av det externa bortfallet. Samtliga respondenter har utlovats
fullständig anonymitet och avpersonifierad hantering av uppgifter. Med tanke på att det handlar om
små organisationer skulle en analys av bortfallet, oavsett vilka kriterier och metoder som används, leda
till identifiering av enskilda individer. Det är tekniskt fullt möjligt att genomföra en sådan identifiering
men vi har explicit avstått från den.
Elektroniska enkäter kan förses med obligatoriska frågor d.v.s. frågor som om de lämnas obesvarade
hindrar inlämning av hela enkäten och tvingar respondenten att lämna ett svar på dessa frågor. Vår
enkät innehåller bara en obligatorisk fråga. Den handlar om i vilken kommun respondenten arbetar.
Alla andra frågor i formuläret kan respondenten utelämna vilket skapar utrymme för internt bortfall.
Storleken på det interna bortfallet på respektive fråga framgår indirekt av de n-tal som redovisas i
varje tabell. Dessa ska jämföras med de absoluta tal för svarsalternativet ”Ja” i ovanstående tabell.
Karaktäristika av undersökningspopulationen
Åldersstrukturen i den integrerade organisationen är ganska lik åldersstrukturen i
blandformsorganisationen. Båda domineras av personal i 50-årsåldern. Personalen i den specialiserade
organisationen är betydlig yngre, ca 10 år, lite beroende på vilket mått av genomsnittlig ålder man
använder.
Tabell: II
Åldersstruktur i olika organisationstyper.
Mått på centraltendens och spridning.
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
rad
______________________________________________________________
Aritmetiskt medelvärde
43,30
48,59
47,09
Median
43,00
49,00
49,00
Typvärde
41,00
52,00
50,00
Standardavvikelse
11,104
9,802
8,420
Variationsvidd
43,00
38,00
37,00
Minimum
22,00
26,00
25,00
Maximum
65,00
64,00
62,00
______________________________________________________________
N=
136
90
23
______________________________________________________________
Dessutom är åldersspridningen betydligt större så att ung och äldre personal blandas. Det kan röra sig
om en effekt av att denna organisation är numerärt väsentligt större och förmodligen har en större
7
personalomsättning. Följaktligen kan man gissa att rekryteringen av ny och företrädesvis yngre
personal är vanligare i den organisationen. Tabellen nedan ger empiriskt stöd åt en sådan förmodan.
Tabell: III
Anciennitet inom IFO i olika organisationstyper.
Mått på centraltendens och spridning.
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
rad
______________________________________________________________
Aritmetiskt medelvärde
11,69
13,59
13,65
Median
10,00
14,00
12,00
Typvärde
5,00,13,00 15,00,18,00 1,00,3,00,7,00,10,00,14,00,32,00
Standardavvikelse
8,89
8,63
10,06
Variationsvidd
39,83
39,00
31,0
Minimum
0,17
1,00
1,00
Maximum
40,00
40,00
32,00
______________________________________________________________
N=
126
88
23
______________________________________________________________
Tabellen visar att personalen i den specialiserade organisationen i snitt har en betydligt kortare
anciennitet inom IFO, därmed inte sagt att man hela tiden jobbat just inom denna organisation, än
personal i blandtypsorganisationen. Den integrerade organisationen med sina få anställda uppvisar
snarast en salig blandning av olika längd på yrkeserfarenhet från IFO-området.
Konstruktion av tabeller
Tabeller i denna redovisning använder organisationsform som strukturerande princip. Det innebär att
varje tabell kan läsas som en sambandsanalys som visar hur organisationsform betingar den beroende
variabelns värden. Det ligger förstås en teoretisk föreställning bakom valet av denna
presentationsform. Denna föreställning kommer att utvecklas i senare rapporter från projektet. Denna
redovisning är av mer informationskaraktär och läsaren uppmanas att betrakta tabellerna som rena
statistiska samband eller samvariation och inte som belägg för kausala resonemang.
Samtliga samband är signifikanstestade med Chi-2 metoden. En del läsare kan ha metodologiska
invändningar mot detta. Undersökningen är i sin ambition en totalundersökning och resultat från en
totalundersökning är säkra i den population undersökningen omfattar. Följaktligen är det i statistisk
bemärkelse mindre intressant att signifikanstesta samband i en totalundersökning.
Materialet har betydande inslag av självselektion. Det i kombination med omöjligheten att genomföra
en tillförlitlig analys av det externa bortfallet gör att man bör betrakta samtliga resultat med viss
försiktighet men inte skepsis. Vårt material ligger så nära en totalundersökning man kan komma i den
typen av forskning.
Å andra sidan kan signifikanstestning tjäna som ett heuristiskt hjälpmedel (”heuristic device”) genom
att fokusera på sannolikheten att det mönster en tabell visar skulle kunna uppstå som en effekt av
slumpen. Denna rapport använder signifikanstestning som just heuristiskt hjälpmedel.
Ett annat i statistisk mening diskutabelt inslag utgörs av envägsvariansanalyser där de tre kommunerna
betraktas som tre oberoende stickprov. Åter igen använder vi dessa analyser i första hand som
heuristiska hjälpmedel och inte som argument i någon form av bevisföring.
8
Förteckning över tabeller
(Variabel med tillhörande fråga och tabell/tabeller)
Sida
OBS! För vissa tabeller är det svårt att ange ett någorlunda kort variabelnamn.
Sådana tabeller har i denna innehållsförteckning både en kortfattad version av
variabelnamnet och den formulering som används i tabellhuvudet i tabellen
i fråga.
Bakgrundsvariabler
KÖN
Fråga: Du är…?
Tabell: 1a
Tabell: 1b
Socialsekreterare
14
14
ÅLDER
Fråga: Hur gammal är du?
Tabell: 2a
Tabell: 2b
Socialsekreterare
15
15
ANCIENNITET INOM IFO
Fråga: Hur många år har du arbetat inom individ- och familjeomsorg (IFO)?
Tabell: 3a
Tabell: 3b
Socialsekreterare
16
16
CHEFSPOSITION
Fråga: Är du chef med personal- och ekonomiansvar?
Tabell: 4
17
UNDERSTÄLLD PERSONAL
Fråga: Är någon personal direkt underställd dig?
Tabell: 5a
Tabell: 5b
Socialsekreterare
17
17
ARBETSUPPGIFTER
Fråga: Vad arbetar du som?
Tabell: 6
18
MYNDIGHETSUTÖVNING
Fråga: Arbetar du med myndighetsutövning (dvs. utreder och fattar beslut om enskilda
människors rättigheter och skyldigheter samt tillstånd av olika slag)?
Tabell: 7a
Tabell: 7b
Socialsekreterare
18
18
PERSONLIG KONTAKT MED KLIENTEN
Fråga: Ingår det i ditt arbete att ha personlig kontakt med brukarna/klienterna?
Tabell: 8a
Tabell: 8b
Socialsekreterare
9
19
19
Utbildning
SOCIONOMEXAMEN
Fråga: Har du socionomexamen?
Tabell: 9a
Tabell: 9b
Socialsekreterare
20
20
ÅRTAL FÖR SOCIONOMEXAMEN
Fråga: Om socionomexamen. Från vilket år är din socionomexamen?
Tabell: 10a
Tabell: 10b
Socialsekreterare
20
21
INRIKTNING AV SOCIONOMEXAMEN
Fråga: Om du har socionomexamen, vilken inriktning har den?
Tabell: 11a
Tabell: 11b
Socialsekreterare
21
21
INTERN UTBILDNING
Fråga: Intern utbildning?
Tabell: 19a
Tabell: 19b
Socialsekreterare
22
22
Arbetsområde och IFOs organisering
HUVUDSAKLIGT ARBETSOMRÅDE
Fråga: Vilket är ditt HUVUDSAKLIGA arbetsområde?
Tabell: 20a
Tabell: 20b
Socialsekreterare
23
23
PÅVERKAN PÅ SOCIALARBETARKOMPETENS
Fråga: Påverkas din socialarbetarkompetens (ditt kunnande) av IFOs organisering?
Tabell: 21a
IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen.
Tabell: 21b
Socialsekreterare
24
24
HUR PÅVERKAS SOCIALARBETARKOMPETENSEN
Fråga: Om du svarat "Ja", eller "Till viss del" på FÖREGÅENDE fråga.
På vilket sätt påverkas din socialarbetarkompetens (ditt kunnande) av IFOs organisering?
Tabell: 22a
IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen.
Tabell: 22b
Socialsekreterare
25
25
HUR SVARAR IFOs UTFORMNING MOT SOCIALA PROBLEM/BEHOV
Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till
aktuella sociala PROBLEM/BEHOV i kommunen?
Tabell: 23a
IFOs utformning med hänsyn till aktuella sociala problem/behov i kommunen.
Tabell: 23b
Socialsekreterare
IFOs UTFORMNING MED HÄNSYN TILL ANDRA OFFENTLIGA
10
27
27
ORGANISATIONER
Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till ANDRA
OFFENTLIGA ORGANISATIONERS ANSVARSOMRÅDEN (t.ex. hälso- och
sjukvård, skola, polis, FK och AF)?
Tabell: 24a
IFOs utformning med hänsyn till andra offentliga organisationers ansvarsområden.
Tabell: 24b
Socialsekreterare
28
28
IFOs ORGANISATION MED HÄNSYN TILL KLIENTERS BEHOV
Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn
till dina nuvarande klienters behov?
Tabell: 36a
IFOs utformning med hänsyn till nuvarande klienters behov.
Tabell: 36b
Socialsekreterare
29
29
IFOs ORGANISATION MED HÄNSYN TILL SOCIALARBETARNAS
UPPDRAG/ARBETE
Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till
socialarbetarnas uppdrag/arbete?
Tabell: 37a
IFOs utformning med hänsyn till socialarbetarnas uppdrag/arbete.
Tabell: 37b
Socialsekreterare
30
30
IFOs ORGANISATION – STÖRSTA NACKDELEN FÖR SOCIALARBETARNA
– omarbetad klartextvariabel
Fråga: Vilken är den STÖRSTA NACKDELEN för socialarbetarna med
IFOs nuvarande organisation?
Tabell: 38a
Socialarbetarnas åsikt om största nackdelen med organisationsformen.
Tabell: 38b
Socialsekreterare
31
31
HUR FUNGERAR SAMARBETET MED ANDRA ENHETER INOM
SOCIALTJÄNSTEN
Fråga: Hur anser du att ditt samarbete med andra enheter INOM socialtjänsten fungerar?
Tabell: 41a
Samarbete med andra enheter inom socialtjänsten.
Tabell: 41b
Socialsekreterare
32
32
PÅVERKAN AV IFOs ORGANISERING PÅ SAMARBETET MED ANDRA
UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN
Fråga: Påverkas ditt samarbete med personer vid organisationer
UTANFÖR socialtjänsten av IFOs organisering?
Tabell: 43a
IFO organiseringens påverkan på samarbetet med andra personer vid organisationer utanför
socialtjänsten.
Tabell: 43b
Socialsekreterare
33
33
KLARHET ANGÅENDE ANSVARET FÖR DEN ENSKILDA KLIENTEN
Fråga: Är det klart vem som har det övergripande ansvaret för den enskilda
klienten i de fall där flera personer och enheter inom socialtjänsten är inblandade?
Tabell: 60a
Klarhet angående ansvaret för klienten.
Tabell: 60b
11
34
34
Socialsekreterare
IFO-ORGANISATION versus KLIENTERNAS MÖJLIGHETER ATT FÅ HJÄLP
MED HELA SIN PROBLEMSITUATION
Fråga: Påverkar den aktuella IFO-organisationen klienternas möjligheter
att få hjälp med hela sin problemsituation?
Tabell: 62a
Påverkan på klientens möjlighet att få hjälp.
Tabell: 62b
Socialsekreterare
35
35
Socialarbetarrollen
IFOs ORGANISERING versus MÖJLIGHETER ATT PRIORITERA MELLAN
OLIKA TYPER AV ÄRENDEN
Fråga: Påverkas dina möjligheter att aktivt prioritera mellan olika typer av ärenden
av IFOs organisering?
Tabell: 74a
Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden.
Tabell: 74b
Socialsekreterare
36
36
IFOs ORGANISERING versus MÖJLIGHETER ATT PRIORITERA MELLAN
OLIKA TYPER AV ÄRENDEN - på vilket sätt - numerisk
Fråga: Om du svarat "Ja", eller "Till viss del" på FÖREGÅENDE fråga. På vilket sätt
påverkas dina möjligheter att aktivt prioritera mellan olika typer av ärenden av IFOs organisering?
Tabell: 75a
37
Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden.
Tabell: 75b
37
Socialsekreterare
Bedömning av klientens problem
IFOs EKONOMISKA RESURSER versus FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
EN RELEVANT BEDÖMNING AV KLIENTERS PROBLEM
Fråga: Ger IFOs EKONOMISKA RESURSER dig förutsättningar för en relevant
bedömning av klienters problem?
Tabell: 78a
Ekonomiska resurser som förutsättning för en relevant bedömning av klientens problem.
Tabell: 78b
Socialsekreterare
38
38
Förutsättningar att göra relevanta insatser
IFOs ORGANISERING versus FÖRUTSÄTTNINGAR ATT GÖRA RELEVANTA
INSATSER
Fråga: Ger IFOs ORGANISERING dig förutsättningar att göra relevanta insatser?
Tabell: 80a
Påverkan från IFOs organisering på förutsättningar att göra relevanta insatser.
Tabell: 80b
Socialsekreterare
IFOs EKONOMISKA RESURSER versus FÖRUTSÄTTNINGAR ATT GÖRA
RELEVANTA INSATSER
Fråga: Ger IFOs EKONOMISKA RESURSER dig förutsättningar att göra relevanta
insatser?
12
39
39
Tabell: 81a
Påverkan från ekonomiska resurser.
Tabell: 81b
Socialsekreterare
40
40
Metoder och arbetssätt
SPECIFIKA METODER/ARBETSSÄTT
Fråga: Hur ofta använder du SPECIFIKA metoder/arbetssätt i ditt klientarbete, dvs. sådana
metoder/arbetssätt som har ett eget namn (t.ex. lösningsfokuserat, AA:s tolvstegsmodell, MST,
familjerådslag, FFT etc.)?
Tabell: 87a
Specifika metoder/arbetssätt i klientarbetet.
Tabell: 87b
Socialsekreterare
41
41
OSPECIFIKA METODER/ARBETSSÄTT
Fråga: Hur ofta använder du OSPECIFIKA arbetssätt i ditt klientarbete (t.ex. en egen blandning
av olika metoder, dina tidigare erfarenheter, intuition)?
Tabell: 88a
42
Ospecifika metoder/arbetssätt i klientarbetet.
Tabell: 88b
42
Socialsekreterare
Relation till klienten
BÄRANDE/BETYDELSEFULLA RELATIONER TILL KLIENTERNA
Fråga: Har du i din nuvarande arbetssituation möjligheter att etablera bärande/betydelsefulla
relationer till klienterna?
Tabell: 91a
Tabell: 91b
Socialsekreterare
43
43
Klienteffekter och resultat
KLIENTKONTAKTENS/ÄRENDETS SLUT – VET MAN DÅ ATT ETT
BRA RESULTAT UPPNÅTTS
Fråga: När din kontakt med klienten avslutas (= ärendet avslutas), vet du då ATT ett bra
resultat har uppnåtts?
Tabell: 94a
Vetskap om bra resultat.
Tabell: 94b
Socialsekreterare
13
44
44
Tabeller
OBS!
Flertalet av nedanstående tabeller innehåller fördelningar efter tre
olika sätt att organisera IFO. Sådana tabeller visar alltså
statistiska samband, eller samvariation, mellan organisationsform
och variabel i fråga och får inte automatiskt tas för belägg/bevis i
resonemang rörande orsak – verkan.
Separata tabeller finns för samtliga anställda vid IFO i respektive
organisation/kommun och för socialsekreterare anställda vid IFO i
respektive organisation.
På grund av ett tekniskt missöde i konstruktionen av on-line
formuläret innehåller ett fåtal tabeller överlappande intervaller.
Bakgrundsvariabler
KÖN
Fråga: Du är…?
Tabell: 1a
Kön. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
___________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Kön
rad
___________________________________________________
Kvinna
87,5
82,2
69,6 *
Man
12,5
17,8
30,4
___________________________________________________
N=
136
90
23
___________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
1 cell (16,7%) har förväntad frekvens lägre än 5.
Det lägsta förväntade värdet är 3,69.
Tabell: 1b
Socialsekreterare
Kön. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
___________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Kön
rad
___________________________________________________
Kvinna
91,5
94,4
66,7 ***
Man
8,5
5,6
33,3
___________________________________________________
N=
82
36
18
___________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
2 celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5.
Det lägsta förväntade värdet är 1,99.
14
ÅLDER
Fråga: Hur gammal är du?
Tabell: 2a
Ålder. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
___________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Ålder
rad
___________________________________________________
22-30 år
16,2
4,4
4,3 *
31-40 år
22,8
20,0
17,4
41-50 år
28,7
31,1
43,5
51-60 år
27,9
31,1
30,4
61-65 år
4,4
13,3
4,3
___________________________________________________
N=
136
90
23
___________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
Tabell: 2b
Socialsekreterare
Ålder. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
___________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Ålder
rad
___________________________________________________
22-30 år
25,6
5,6
5,6 ***
31-40 år
30,5
25,0
16,7
41-50 år
24,4
33,3
50,0
51-60 år
17,1
22,2
27,8
61-65 år
2,4
13,9
___________________________________________________
N=
82
36
18
___________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
6 celler (40,0%) har förväntad frekvens lägre än 5.
Det lägsta förväntade värdet är 0,93.
15
ANCIENNITET INOM IFO
Fråga: Hur många år har du arbetat inom individ- och familjeomsorg (IFO)?
Tabell: 3a
Anciennitet inom IFO. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Anciennitet inom IFO
rad
______________________________________________________________
0,17-2,0 år
9,5
9,1
13,0
2,5-4,0 år
11,9
8,0
13,0
5,0-6,0 år
14,3
9,1
7,0-9,0 år
13,5
8,0
8,7
10,0-11,0 år
8,7
9,1
13,0
12,0-13,0
10,3
5,7
4,3
14,0-16,0 år
6,3
14,8
13,0
17,0-19,0 år
7,9
14,8
13,0
19,5-24,0 år
6,3
13,6
4,3
25,0-40,0 år
11,8
8,0
17,4
______________________________________________________________
N=
126
88
23
______________________________________________________________
Tabell: 3b
Socialsekreterare
Anciennitet inom IFO. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Anciennitet inom IFO
rad
______________________________________________________________
0,17-2,0 år
14,9
8,3
16,7
2,5-4,0 år
16,2
13,9
11,1
5,0-6,0 år
14,9
11,1
7,0-9,0 år
20,3
8,3
11,1
10,0-11,0 år
2,7
11,1
16,7
12,0-13,0
6,8
5,6
5,6
14,0-16,0 år
5,4
19,4
11,1
17,0-19,0 år
6,8
8,3
11,1
19,5-24,0 år
5,4
8,3
5,6
25,0-40,0 år
6,8
5,6
11,1
______________________________________________________________
N=
74
36
18
______________________________________________________________
16
CHEFSPOSITION
Fråga: Är du chef med personal- och ekonomiansvar?
Tabell: 4
Chefsposition. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Chefsposition
rad
______________________________________________________________
Ja
14,6
9,1
9,1
Nej
85,4
90,9
90,0
______________________________________________________________
N=
130
88
22
______________________________________________________________
Eftersom selektion sker på grundval av att man deklarerat att man arbetar som
socialsekreterare (se tabell 6) finns inga personer i chefsposition bland socialsekreterarna.
UNDERSTÄLLD PERSONAL
Fråga: Är någon personal direkt underställd dig?
Tabell: 5a
Underställd personal. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Underställd personal
rad
______________________________________________________________
Ja
17,2
15,7
8,7
Nej
82,8
84,3
91,3
______________________________________________________________
N=
134
89
23
______________________________________________________________
Tabell: 5b
Socialsekreterare
Underställd personal. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Underställd personal
rad
______________________________________________________________
Ja
2,5
Nej
97,5
100
100
______________________________________________________________
N=
80
36
18
______________________________________________________________
17
ARBETSUPPGIFTER
Fråga: Vad arbetar du som?
Tabell: 6
Arbetsuppgifter. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Arbetsuppgifter
rad
______________________________________________________________
Socialsekreterare
67,2
44,4
78,3***
Kurator
2,5
4,3
Skötare/vårdare
0,8
Hemterapeut
1,2
Sjuksköterska
0,8
1,2
Behandlingsassistent
22,2
4,3
Områdeschef
14,8
Enhetschef
9,9
4,3
Assistent
0,8
8,6
Annat
15,6
9,9
8,7
______________________________________________________________
N=
122
81
23
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
21 celler (70,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,10.
MYNDIGHETSUTÖVNING
Fråga: Arbetar du med myndighetsutövning (dvs. utreder och fattar beslut om enskilda
människors rättigheter och skyldigheter samt tillstånd av olika slag)?
Tabell: 7a
Myndighetsutövning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Myndighetsutövning
rad
______________________________________________________________
Ja
72,7
36,0
77,3***
Nej
27,3
64,0
22,7
______________________________________________________________
N=
132
89
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
Tabell: 7b
Socialsekreterare
Myndighetsutövning. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Myndighetsutövning
rad
______________________________________________________________
Ja
98,8
68,6
100 ***
Nej
1,2
31,4
______________________________________________________________
N=
80
35
17
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
2 celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,55.
18
PERSONLIG KONTAKT MED KLIENTEN
Fråga: Ingår det i ditt arbete att ha personlig kontakt med brukarna/klienterna?
Tabell: 8a
Personlig klientkontakt. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Personlig klientkontakt
rad
______________________________________________________________
Ja
89,0
86,7
95,7
Nej, men chef för personal med
personlig klientkontakt
9,6
8,9
4,3
Nej, arbetar med andra uppgifter 1,5
4,4
______________________________________________________________
N=
136
90
23
______________________________________________________________
Tabell: 8b
Socialsekreterare
Personlig klientkontakt. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Personlig klientkontakt
rad
______________________________________________________________
Ja
98,8
100
100
Nej, men chef för personal med
personlig klientkontakt
Nej, arbetar med andra uppgifter 1,2
______________________________________________________________
N=
82
36
18
______________________________________________________________
19
Utbildning
SOCIONOMEXAMEN
Fråga: Har du socionomexamen?
Tabell: 9a
Socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
___________________________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Socionomexamen
rad
___________________________________________________________________________
Ja
77,9
50,6
47,8***
Nej
22,1
49,4
52,2
____________________________________________________________________________
N=
136
89
23
____________________________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
Tabell: 9b
Socialsekreterare
Socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Socionomexamen
rad
______________________________________________________________
Ja
97,6
83,3
44,4 ***
Nej
2,4
16,7
55,6
______________________________________________________________
N=
82
36
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
2 celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 2,38.
ÅRTAL FÖR SOCIONOMEXAMEN
Fråga: Om socionomexamen. Från vilket år är din socionomexamen?
Tabell: 10a
Årtal för socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
_________________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Årtal för socionomexamen
rad
_________________________________________________________________
1968-1985
19,6
19,6
27,3
1986-1992
17,8
34,8
9,1
1993-1999
16,8
23,9
27,3
2000-2003
23,4
10,9
18,2
2004-2008
22,4
10,9
18,2
_________________________________________________________________
N=
107
46
11
_________________________________________________________________
20
Tabell: 10b
Socialsekreterare
Årtal för socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
_________________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Årtal för socionomexamen
rad
_________________________________________________________________
1968-1985
12,3
10,0
25,0
1986-1992
14,8
36,7
1993-1999
14,8
23,3
25,0
2000-2003
28,4
16,7
25,0
2004-2008
29,6
13,3
25,0
_________________________________________________________________
N=
81
30
8
_________________________________________________________________
INRIKTNING AV SOCIONOMEXAMEN
Fråga: Om du har socionomexamen, vilken inriktning har den?
Tabell: 11a
Inriktning av socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Inriktning av
Specialise- Blandform Integrerad
socionomexamen
rad
______________________________________________________________
Traditionell socionom
92,4
97,8
90,9
Inriktning mot socialpedagogik
3,8
Inriktning mot social omsorg
1,0
Annan inriktning
2,9
2,2
9,1
______________________________________________________________
N=
105
45
11
______________________________________________________________
Tabell: 11b
Socialsekreterare
Inriktning av socionomexamen. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Inriktning av
Specialise- Blandform Integrerad
socionomexamen
rad
______________________________________________________________
Traditionell socionom
91,3
96,6
87,5
Inriktning mot socialpedagogik
3,8
Inriktning mot social omsorg
1,3
Annan inriktning
3,8
3,4
12,5
______________________________________________________________
N=
80
29
8
______________________________________________________________
21
INTERN UTBILDNING
Fråga: Intern utbildning?
Tabell: 19a
Intern utbildning. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Intern utbildning
rad
______________________________________________________________
Ja
62,8
72,6
63,2
Nej
37,2
27,4
36,8
______________________________________________________________
N=
129
84
19
______________________________________________________________
Tabell: 19b
Socialsekreterare
Intern utbildning. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Intern utbildning
rad
______________________________________________________________
Ja
55,8
74,3
57,1
Nej
44,2
25,7
42,9
______________________________________________________________
N=
77
35
14
______________________________________________________________
22
Arbetsområde och IFOs organisering
HUVUDSAKLIGT ARBETSOMRÅDE
Fråga: Vilket är ditt HUVUDSAKLIGA arbetsområde?
Tabell: 20a
Huvudsakligt arbetsområde. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
___________________________________________________________________________
Huvudsakligt arbetsområde
Specialise- Blandform Integrerad
minst 20% av arbetstiden
rad
___________________________________________________________________________
Barn (inkl. ungdom och familj)
52,3
36,8
14,3***
Missbruk
10,6
14,9
4,8
Försörjningsstöd
14,4
9,2
Arbetar med missbruk och barn/
ungdom/familj
0,8
8,0
Arbetar med missbruk och
försörjningsstöd
3,4
4,8
Arbetar med barn/ungdom/familj
och försörjningsstöd
4,5
1,1
38,1
Annat
17,4
26,4
38,1
____________________________________________________________________________
N=
132
87
21
____________________________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
10 celler (47,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,35.
Tabell: 20b
Socialsekreterare
Huvudsakligt arbetsområde. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
___________________________________________________________________________
Huvudsakligt arbetsområde
Specialise- Blandform Integrerad
minst 20% av arbetstiden
rad
___________________________________________________________________________
Barn (inkl. ungdom och familj)
59,3
55,6
11,8 ***
Missbruk
9,9
11,1
Försörjningsstöd
18,5
13,9
Arbetar med missbruk och barn/
ungdom/familj
5,6
Arbetar med missbruk och
försörjningsstöd
2,8
5,9
Arbetar med barn/ungdom/familj
och försörjningsstöd
4,9
47,1
Annat
7,4
11,1
35,3
____________________________________________________________________________
N=
81
36
17
____________________________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
13 celler (61,9%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,25.
23
PÅVERKAN PÅ SOCIALARBETARKOMPETENS
Fråga: Påverkas din socialarbetarkompetens (ditt kunnande) av IFOs organisering?
Tabell: 21a
IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen.
Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i
procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan på socialarbetarSpecialise- Blandform Integrerad
kompetens
rad
______________________________________________________________
Ja, i mycket stor utsträckning
18,4
14,6
52,2 ***
Ja, i ganska stor utsträckning
35,3
30,3
34,8
Till viss del
25,0
30,3
8,7
Nej, i mycket liten utsträckning
10,3
10,1
Nej, inte alls
2,9
10,1
4,3
Vet inte
8,1
4,5
______________________________________________________________
N=
136
89
23
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
4 celler (22,2%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,30.
Tabell: 21b
Socialsekreterare
IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen.
Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i
procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan på socialarbetarSpecialise- Blandform Integrerad
kompetens
rad
______________________________________________________________
Ja, i mycket stor utsträckning
19,5
13,9
50,0
Ja, i ganska stor utsträckning
41,5
38,9
44,4
Till viss del
24,4
30,6
Nej, i mycket liten utsträckning
7,3
8,3
Nej, inte alls
2,4
2,8
5,6
Vet inte
4,9
5,6
______________________________________________________________
N=
82
36
18
______________________________________________________________
24
HUR PÅVERKAS SOCIALARBETARKOMPETENSEN
Fråga: Om du svarat "Ja", eller "Till viss del" på FÖREGÅENDE fråga.
På vilket sätt påverkas din socialarbetarkompetens (ditt kunnande) av IFOs organisering?
Tabell: 22a
IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen. Fördelning
efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
___________________________________________________________________________
Påverkan på socialarbetarSpecialise- Blandform Integrerad
kompetens
rad
___________________________________________________________________________
Jag utvecklar min kompetens mycket
21,7
18,8
47,6 *
Jag utvecklar min kompetens i viss utsträckning 60,4
60,9
47,6
Min kompetensutveckling har stagnerat
17,0
17,4
Min kompetens försämras
0,9
2,9
4,8
Min kompetens försämras mycket
____________________________________________________________________________
N=
106
69
21
____________________________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
5 celler (41,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,43.
Tabell: 22b
Socialsekreterare
IFO organiseringens påverkan på socialarbetarkompetensen. Fördelning
efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
___________________________________________________________________________
Påverkan på socialarbetarSpecialise- Blandform Integrerad
kompetens
rad
___________________________________________________________________________
Jag utvecklar min kompetens mycket
20,3
9.7
50,0 **
Jag utvecklar min kompetens i viss utsträckning 59,4
61,3
43,8
Min kompetensutveckling har stagnerat
18,8
29,0
Min kompetens försämras
1,4
6,3
Min kompetens försämras mycket
____________________________________________________________________________
N=
69
31
16
____________________________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
5 celler (41,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,28.
25
De sammanlagt 4 personer som anser att IFOs organisering leder till försämrad kompetens anför
följande argument för sin åsikt:
”Hierarkisk organisation, beslut ofta fattade på högre nivå varför delaktighet och respekten för
medarbetarens kunskaper ej tillvaratas.” Informanten arbetar i en blandtypsorganisation. Den andra
informant som tycker att socialkompetensen försämras arbetar också i samma organisation.
”Det beror på hur man ser på det. Då jag arbetar i en icke-funktionsindelad socialtjänst, samt var
nyutbildad då jag kom hit och därmed inte hade arbetat upp en spetskompetens, känner jag är halvbra
på allt och inte riktigt bra på något. Om jag hade varit i en funktionsindelad socialtjänst hade jag haft
en större kompetens inom ETT område. Styrkan med denna organisation är att jag får en BRED
kompetens och inblick i samtliga områden.” Informanten arbetar i en integrerad organisation och
informantens åsikt knappast är entydigt negativ utan snarast återspeglar balansgången mellan den
integrerade organisationens för- och nackdelar.
”Hög arbetsbelastning och tidspress leder till att jag gör ett jobb som jag inte själv är nöjd med.
Jag får inte tid att reflektera kring ärenden och bedömningar eller planera utredningsprocessen. På
så sätt tycker jag att min kompetens inte tillvaratas på ett bra sätt. Lite tid för samarbete med kollegor
och därmed sämre möjlighet till kompetensutveckling.” Informanten arbetar i en specialiserad
organisation.
Hela 46 informanter anser att de utvecklar sin kompetens mycket. Analys av dessa personers
motiveringar visar på en viss systematik i svaren. Informanter som arbetar inom specialiserad
organisation betonar möjlighet till specialisering och fördjupning inom arbetsområdet. 11 av 18
informanter som motiverat sin åsikt explicit nämner just möjligheten till specialisering och
kunskapsutveckling genom specialisering. Svaret från ytterligare en informant kan tolkas som ett
implicit framhävande av specialiseringens fördelar. Några typiska svar:
”Vi har funktionsindelning, vilket möjliggör specialisering och en fördjupning inom arbetsområdet.
Både praktsikt, teoretiskt och lagstiftningsmässigt.”
”Genom att mitt arbete är koncentrerat till vissa arbetsuppgifter utför jag dem ofta, får erfarenhet och
skaffar mig fortbildning inom området.”
”Då jag kan ägna mig åt det som intresserar mig mest så finns utrymme för större utveckling.”
”En specialiserad organisation gör att det går att utveckla sitt kunnande på ett bättre sätt än i en
organisation där alla arbetar med allt.”
Inte en enda informant i den gruppen nämner t.ex. samarbete.
Bland informanter som arbetar inom en integrerad organisation är motivbilden mer splittrad. Av 8
informanter som angett ett motiv betonar 4 stycken explicit olika aspekter av generalistkunskaper och
helhetsperspektiv. En informant gör det på ett mer implicit sätt. Bland de tre informanter som inte
nämner helhetsperspektivet finns en person med mycket specialiserade arbetsuppgifter och som just
betonar möjligheten till extrem specialisering. Ytterligare en person betonar hög grad av
ansvarstagande. Slutligen nämner en informant nära samarbete med kollegor och chefer. Några typiska
svar:
”Jag tränas hela tiden i ett vidvinkelseende utifrån att jag arbetar med alla typer av sociala problem.”
”Får ett brett kunnande tack vare att alla områden förekommer i mitt arbete.”
Av personer som arbetar i en organisation av blandtyp har 10 stycken angett ett motiv. Fyra av dessa
lyfter fram samarbete som motiv. Samarbetet handlar antingen om samarbete mellan olika sektioner i
organisationen (1 person) eller mer allmänt om samarbete mellan ”människorna” eller ”olika
gruppsammansättningar”. En informant framhäver möjligheten att få ”arbeta med helhetsperspektiv”.
De övriga 5 informanterna för olika resonemang kring möjligheten att erhålla nya kunskaper eller
uppdatera gamla. Dessa resonemang innehåller ett inslag av betoning på specialisering som något
positivt. Dock säger en av dessa informanter uttryckligen att specialisering inom ett område sker på
bekostnad av kompetens på andra områden.
26
HUR SVARAR IFOs UTFORMNING MOT SOCIALA PROBLEM/BEHOV
Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till
aktuella sociala PROBLEM/BEHOV i kommunen?
Tabell: 23a
IFOs utformning med hänsyn till aktuella sociala problem/behov
i kommunen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
IFOs utformning
rad
______________________________________________________________
Mycket bra
6,7
7,8
30,4 **
Ganska bra
47,0
56,7
60,9
Varken bra eller dåligt
25,4
22,2
4,3
Ganska dåligt
9,0
5,6
4,3
Mycket dåligt
0,7
Vet inte
11,2
7,8
______________________________________________________________
N=
134
90
23
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
6 celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,09.
Tabell: 23b
Socialsekreterare
IFOs utformning med hänsyn till aktuella sociala problem/behov
i kommunen. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
IFOs utformning
rad
______________________________________________________________
Mycket bra
4,9
5,6
27,8 **
Ganska bra
50,6
63,9
61,1
Varken bra eller dåligt
28,4
19,4
5,6
Ganska dåligt
7,4
8,3
5,6
Mycket dåligt
Vet inte
8,6
2,8
______________________________________________________________
N=
81
38
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
8 celler (53,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,07.
27
IFOs UTFORMNING MED HÄNSYN TILL ANDRA OFFENTLIGA
ORGANISATIONER
Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till ANDRA
OFFENTLIGA ORGANISATIONERS ANSVARSOMRÅDEN (t.ex. hälso- och
sjukvård, skola, polis, FK och AF)?
Tabell: 24a
IFOs utformning med hänsyn till andra offentliga organisationers
ansvarsområden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
IFOs utformning
rad
______________________________________________________________
Mycket bra
4,6
3,3
31,8***
Ganska bra
29,8
35,6
63,6
Varken bra eller dåligt
35,9
36,7
4,5
Ganska dåligt
8,4
3,3
Mycket dåligt
1,1
Vet inte
21,4
20,0
______________________________________________________________
N=
131
90
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
6 celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,09.
Tabell: 24b
Socialsekreterare
IFOs utformning med hänsyn till andra offentliga organisationers
ansvarsområden. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
IFOs utformning
rad
______________________________________________________________
Mycket bra
5,6
29,4 ***
Ganska bra
37,0
38,9
64,7
Varken bra eller dåligt
37,0
33,3
5,9
Ganska dåligt
7,4
5,6
Mycket dåligt
2,8
Vet inte
18,5
13,9
______________________________________________________________
N=
81
36
17
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
10 celler (55,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,13.
28
Klientarbete
IFOs ORGANISATION MED HÄNSYN TILL KLIENTERS BEHOV
Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn
till dina nuvarande klienters behov?
Tabell: 36a
IFOs utformning med hänsyn till nuvarande klienters behov.
Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar
i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
IFOs utformning
rad
______________________________________________________________
Mycket bra
8,3
4,6
27,3**
Ganska bra
54,1
62,1
72,7
Varken bra eller dåligt
22,6
16,1
Ganska dåligt
9,0
9,2
Mycket dåligt
0,8
Vet inte
5,3
8,0
______________________________________________________________
N=
133
87
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
7 celler (38,9%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,09.
Tabell: 36b
Socialsekreterare
IFOs utformning med hänsyn till nuvarande klienters behov.
Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar
i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
IFOs utformning
rad
______________________________________________________________
Mycket bra
11,1
2,8
27,8 *
Ganska bra
63,0
75,0
72,2
Varken bra eller dåligt
16,0
11,1
Ganska dåligt
6,2
11,1
Mycket dåligt
Vet inte
3,7
______________________________________________________________
N=
81
36
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
9 celler (60,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,40.
29
IFOs ORGANISATION MED HÄNSYN TILL SOCIALARBETARNAS
UPPDRAG/ARBETE
Fråga: Hur anser du att IFOs organisation är utformad med hänsyn till
socialarbetarnas uppdrag/arbete?
Tabell: 37a
IFOs utformning med hänsyn till socialarbetarnas uppdrag/arbete.
Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar
i procent av samtliga svarande.)
___________________________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
IFOs utformning
rad
___________________________________________________________________________
Mycket bra
7,4
6,7
31,8 ***
Ganska bra
51,9
61,8
68,2
Varken bra eller dåligt
18,5
18,0
Ganska dåligt
8,1
5,6
Mycket dåligt
0,7
Vet inte
13,3
7,9
____________________________________________________________________________
N=
135
89
22
____________________________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
7 celler (38,9%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,09.
Tabell: 37b
Socialsekreterare
IFOs utformning med hänsyn till socialarbetarnas uppdrag/arbete.
Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar
i procent av samtliga svarande.)
___________________________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
IFOs utformning
rad
___________________________________________________________________________
Mycket bra
8,5
2,8
33,3 **
Ganska bra
53,7
66,7
66,7
Varken bra eller dåligt
18,3
13,9
Ganska dåligt
9,8
11,1
Mycket dåligt
Vet inte
9,8
5,6
____________________________________________________________________________
N=
82
36
18
____________________________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
7 celler (46,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,32.
30
IFOs ORGANISATION – STÖRSTA NACKDELEN FÖR
SOCIALARBETARNA – omarbetad klartextvariabel
Fråga: Vilken är den STÖRSTA NACKDELEN för socialarbetarna med
IFOs nuvarande organisation?
Tabell: 38a
Socialarbetarnas åsikt om största nackdelen med organisationsformen.
(Andelar i procent av samtliga som svarat på frågan.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Typ av nackdel
rad
______________________________________________________________
Alla som överhuvudtaget
nämner samarbetsproblem
mellan avdelningar
65,2
67,3
28,6**
Andra problem
34,8
32,7
71,4
______________________________________________________________
N=
89
55
14
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
Tabell: 38b
Socialsekreterare
Socialarbetarnas åsikt om största nackdelen med organisationsformen.
(Andelar i procent av samtliga som svarat på frågan.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Typ av nackdel
rad
______________________________________________________________
Alla som överhuvudtaget
nämner samarbetsproblem
mellan avdelningar
62,5
64,3
33,3
Andra problem
37,5
35,7
66,7
______________________________________________________________
N=
56
28
12
______________________________________________________________
31
HUR FUNGERAR SAMARBETET MED ANDRA ENHETER
INOM SOCIALTJÄNSTEN
Fråga: Hur anser du att ditt samarbete med andra enheter INOM
socialtjänsten fungerar?
Tabell: 41a
Samarbete med andra enheter inom socialtjänsten. Fördelning efter
socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Samarbete
rad
______________________________________________________________
Mycket bra
10,4
22,7
50,0***
Ganska bra
69,4
68,2
50,0
Varken bra eller dåligt
12,7
5,7
Ganska dåligt
3,7
Mycket dåligt
Vet inte
3,7
3,4
______________________________________________________________
N=
134
88
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
8 celler (53,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,45.
Tabell: 41b
Socialsekreterare
Samarbete med andra enheter inom socialtjänsten. Fördelning efter
socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Samarbete
rad
______________________________________________________________
Mycket bra
14,8
27,8
44,4
Ganska bra
69,1
63,9
55,6
Varken bra eller dåligt
9,9
8,3
Ganska dåligt
4,9
Mycket dåligt
Vet inte
1,2
______________________________________________________________
N=
81
36
18
______________________________________________________________
32
PÅVERKAN AV IFOs ORGANISERING PÅ SAMARBETET
MED ANDRA UTANFÖR SOCIALTJÄNSTEN
Fråga: Påverkas ditt samarbete med personer vid organisationer
UTANFÖR socialtjänsten av IFOs organisering?
Tabell: 43a
IFO organiseringens påverkan på samarbetet med andra
personer vid organisationer utanför socialtjänsten. Fördelning
efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av
samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Påverkan på samarbetet
rad
______________________________________________________________
Ja, i mycket stor utsträckning
6,1
3,4
18,2***
Ja, i ganska stor utsträckning
14,4
16,1
40,9
Till viss del
29,5
36,8
18,2
Nej, i mycket liten utsträckning
18,9
21,8
9,1
Nej, inte alls
7,6
14,9
9,1
Vet inte
23,5
6,9
4,5
______________________________________________________________
N=
132
87
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
5 celler (27,8%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,37.
Tabell: 43b
Socialsekreterare
IFO organiseringens påverkan på samarbetet med andra
personer vid organisationer utanför socialtjänsten. Fördelning
efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av
samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Påverkan på samarbetet
rad
______________________________________________________________
Ja, i mycket stor utsträckning
7,5
22,2 ***
Ja, i ganska stor utsträckning
16,3
16,7
44,4
Till viss del
30,0
44,4
11,1
Nej, i mycket liten utsträckning
20,0
27,8
5,6
Nej, inte alls
3,8
8,3
11,1
Vet inte
22,5
2,8
5,6
______________________________________________________________
N=
80
36
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
8 celler (44,4%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,07.
33
KLARHET ANGÅENDE ANSVARET FÖR DEN ENSKILDA
KLIENTEN
Fråga: Är det klart vem som har det övergripande ansvaret för den enskilda
klienten i de fall där flera personer och enheter inom socialtjänsten är inblandade?
Tabell: 60a
Klarhet angående ansvaret för klienten. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Klarhet ang. ansvaret
Specialise- Blandform Integrerad
för klienten
rad
______________________________________________________________
Ja, alltid
17,7
8,4
40,9 **
Ja, för det mesta
47,7
57,8
54,5
Ibland
18,5
19,3
4,5
Nej, sällan
9,2
9,6
Nej, aldrig
Vet inte
6,9
4,8
______________________________________________________________
N=
130
83
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
5 celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,22.
Tabell: 60b
Socialsekreterare
Klarhet angående ansvaret för klienten. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Klarhet ang. ansvaret
Specialise- Blandform Integrerad
för klienten
rad
______________________________________________________________
Ja, alltid
13,4
5,6
33,3 **
Ja, för det mesta
52,4
61,1
61,1
Ibland
18,3
16,7
5,6
Nej, sällan
8,5
16,7
Nej, aldrig
Vet inte
7,3
______________________________________________________________
N=
82
36
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
7 celler (46,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,79.
34
IFO-ORGANISATION versus KLIENTERNAS
MÖJLIGHETER ATT FÅ HJÄLP MED HELA SIN
PROBLEMSITUATION
Fråga: Påverkar den aktuella IFO-organisationen klienternas möjligheter
att få hjälp med hela sin problemsituation?
Tabell: 62a
Påverkan på klientens möjlighet att få hjälp. Fördelning efter
socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan på möjligheten
Specialise- Blandform Integrerad
att få hjälp
rad
______________________________________________________________
Ja, alltid
9,3
6,0
22,7 ***
Ja, för det mesta
24,8
45,2
72,7
Ibland
43,4
25,0
Nej, sällan
8,5
6,0
Nej, aldrig
0,8
4,5
Vet inte
13,2
17,9
______________________________________________________________
N=
129
84
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
6 celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,19.
Tabell: 62b
Socialsekreterare
Påverkan på klientens möjlighet att få hjälp. Fördelning efter
socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan på möjligheten
Specialise- Blandform Integrerad
att få hjälp
rad
______________________________________________________________
Ja, alltid
11,1
8,3
27,8 ***
Ja, för det mesta
23,5
38,9
66,7
Ibland
43,2
33,3
Nej, sällan
9,9
5,6
Nej, aldrig
1,2
5,6
Vet inte
11,1
13,9
______________________________________________________________
N=
81
36
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
9 celler (50,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,27.
35
IFOs ORGANISERING versus MÖJLIGHETER ATT PRIORITERA
MELLAN OLIKA TYPER AV ÄRENDEN
Fråga: Påverkas dina möjligheter att aktivt prioritera mellan olika typer av ärenden
av IFOs organisering?
Tabell: 74a
Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden.
Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent
av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan på möjligheten
Specialise- Blandform Integrerad
att prioritera
rad
______________________________________________________________
Ja, i mycket stor utsträckning
7,8
11,1
4,5 **
Ja, i ganska stor utsträckning
18,6
13,6
50,0
Till viss del
23,3
24,7
31,8
Nej, i mycket liten utsträckning
25,6
32,1
Nej, inte alls
12,4
8,6
9,1
Vet inte
12,4
9,9
4,5
______________________________________________________________
N=
129
81
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
4 celler (22,2%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,90.
Tabell: 74b
Socialsekreterare
Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden.
Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent
av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan på möjligheten
Specialise- Blandform Integrerad
att prioritera
rad
______________________________________________________________
Ja, i mycket stor utsträckning
8,5
11,1
5,6 ***
Ja, i ganska stor utsträckning
22,0
11,1
55,6
Till viss del
22,0
11,1
33,3
Nej, i mycket liten utsträckning
31,7
44,4
Nej, inte alls
7,3
8,3
5,6
Vet inte
8,5
13,9
______________________________________________________________
N=
82
36
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
8 celler (44,4%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 1,32.
36
IFOs ORGANISERING versus MÖJLIGHETER ATT PRIORITERA
MELLAN OLIKA TYPER AV ÄRENDEN - på vilket sätt - numerisk
Fråga: Om du svarat "Ja", eller "Till viss del" på FÖREGÅENDE fråga. På vilket sätt
påverkas dina möjligheter att aktivt prioritera mellan olika typer av ärenden av IFOs
organisering?
Tabell: 75a
Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden.
Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent
av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan på möjligheten
Specialise- Blandform Integrerad
att prioritera
rad
______________________________________________________________
Möjligheterna påverkas
mycket positivt
13,6
27,0
27,8 **
Möjligheterna påverkas
något positivt
44,1
54,1
66,7
Möjligheterna påverkas
något negativt
37,3
16,2
5,6
Möjligheterna påverkas
mycket negativt
5,1
2,7
______________________________________________________________
N=
59
37
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
5 celler (41,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,63.
Tabell: 75b
Socialsekreterare
Påverkan på möjligheten att prioritera mellan olika typer av ärenden.
Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent
av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan på möjligheten
Specialise- Blandform Integrerad
att prioritera
rad
______________________________________________________________
Möjligheterna påverkas
mycket positivt
11,9
10,0
25,0
Möjligheterna påverkas
något positivt
47,6
50,0
68,8
Möjligheterna påverkas
något negativt
33,3
30,0
6,3
Möjligheterna påverkas
mycket negativt
7,1
10,0
______________________________________________________________
N=
42
10
16
______________________________________________________________
37
Bedömning av klientens problem
IFOs EKONOMISKA RESURSER versus FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
EN RELEVANT BEDÖMNING AV KLIENTERS PROBLEM
Fråga: Ger IFOs EKONOMISKA RESURSER dig förutsättningar för en relevant
bedömning av klienters problem?
Tabell: 78a
Ekonomiska resurser som förutsättning för en relevant bedömning av
klientens problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Ekonomiska resurser Specialise- Blandform Integrerad
Förutsättningar för en relevant rad
bedömning av klienters
problem
______________________________________________________________
Ja, alltid
8,5
7,4
18,2
Ja, för det mesta
41,1
34,6
63,6
Ibland
23,3
19,8
4,5
Nej, sällan
6,2
11,1
Nej, aldrig
3,1
2,5
Vet inte
17,8
24,7
13,6
______________________________________________________________
N=
129
81
22
______________________________________________________________
Tabell: 78b
Socialsekreterare
Ekonomiska resurser som förutsättning för en relevant bedömning av
klientens problem. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform.
(Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Ekonomiska resurser Specialise- Blandform Integrerad
Förutsättningar för en relevant rad
bedömning av klienters
problem
______________________________________________________________
Ja, alltid
3,7
2,8
22,2 ***
Ja, för det mesta
42,7
33,3
61,1
Ibland
31,7
22,2
5,6
Nej, sällan
8,5
13,9
Nej, aldrig
2,4
Vet inte
11,0
27,8
11,1
______________________________________________________________
N=
82
36
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
10 celler (55,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,26.
38
Förutsättningar att göra relevanta insatser
IFOs ORGANISERING versus FÖRUTSÄTTNINGAR
ATT GÖRA RELEVANTA INSATSER
Fråga: Ger IFOs ORGANISERING dig förutsättningar att göra relevanta insatser?
Tabell: 80a
Påverkan från IFOs organisering på förutsättningar att göra relevanta
insatser. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar
i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan från IFOs
Specialise- Blandform Integrerad
organisering
rad
______________________________________________________________
Ja, alltid
4,7
6,1
22,7 **
Ja, för det mesta
62,8
68,3
77,3
Ibland
27,1
20,7
Nej, sällan
3,1
1,2
Nej, aldrig
Vet inte
3,1
3,7
______________________________________________________________
N=
129
82
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
8 celler (53,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,47.
Tabell: 80b
Socialsekreterare
Påverkan från IFOs organisering på förutsättningar att göra relevanta
insatser. Fördelning efter socialtjänstens organisationsform. (Andelar
i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan från IFOs
Specialise- Blandform Integrerad
organisering
rad
______________________________________________________________
Ja, alltid
3,7
2,8
22,2 **
Ja, för det mesta
62,2
69,4
77,8
Ibland
29,3
27,8
Nej, sällan
2,4
Nej, aldrig
Vet inte
2,4
______________________________________________________________
N=
82
36
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
10 celler (66,7%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,26.
39
IFOs EKONOMISKA RESURSER versus FÖRUTSÄTTNINGAR
ATT GÖRA RELEVANTA INSATSER
Fråga: Ger IFOs EKONOMISKA RESURSER dig förutsättningar att göra relevanta
insatser?
Tabell: 81a
Påverkan från ekonomiska resurser. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan från ekonomiska
Specialise- Blandform Integrerad
resurser
rad
______________________________________________________________
Ja, alltid
3,1
7,4
13,6 ***
Ja, för det mesta
46,9
42,0
86,4
Ibland
35,9
33,3
Nej, sällan
7,0
4,9
Nej, aldrig
3,7
Vet inte
7,0
8,6
______________________________________________________________
N=
128
81
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
8 celler (44,4%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,29.
Tabell: 81b
Socialsekreterare
Påverkan från ekonomiska resurser. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Påverkan från ekonomiska
Specialise- Blandform Integrerad
resurser
rad
______________________________________________________________
Ja, alltid
2,4
16,7 ***
Ja, för det mesta
46,3
47,2
83,3
Ibland
36,6
30,6
Nej, sällan
9,8
8,3
Nej, aldrig
2,8
Vet inte
4,9
11,1
______________________________________________________________
N=
82
36
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
11 celler (61,1%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,13.
40
Metoder och arbetssätt
SPECIFIKA METODER/ARBETSSÄTT
Fråga: Hur ofta använder du SPECIFIKA metoder/arbetssätt i ditt
klientarbete, dvs. sådana metoder/arbetssätt som har ett eget namn
(t.ex. lösningsfokuserat, AA:s tolvstegsmodell, MST, familjerådslag, FFT etc.)?
Tabell: 87a
Specifika metoder/arbetssätt i klientarbetet. Fördelning efter
socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Specifika metoder
rad
______________________________________________________________
Alltid
7,9
2,5
4,5
För det mesta
19,7
21,3
18,2
Ibland
41,7
45,0
59,1
Sällan
18,1
12,5
4,5
Aldrig
5,5
10,0
4,5
Vet inte
7,1
8,8
9,1
______________________________________________________________
N=
127
80
22
______________________________________________________________
Tabell: 87b
Socialsekreterare
Specifika metoder/arbetssätt i klientarbetet. Fördelning efter
socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Specifika metoder
rad
______________________________________________________________
Alltid
3,7
För det mesta
18,3
17,1
5,6
Ibland
43,9
40,0
72,2
Sällan
22,0
17,1
5,6
Aldrig
4,9
14,3
5,6
Vet inte
7,3
11,4
11,1
______________________________________________________________
N=
82
35
18
______________________________________________________________
41
OSPECIFIKA METODER/ARBETSSÄTT
Fråga: Hur ofta använder du OSPECIFIKA arbetssätt i ditt klientarbete (t.ex. en
egen blandning av olika metoder, dina tidigare erfarenheter, intuition)?
Tabell: 88a
Ospecifika metoder/arbetssätt i klientarbetet. Fördelning efter
socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga
svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Ospecifika metoder
rad
______________________________________________________________
Alltid
11,9
11,1
4,5
För det mesta
51,6
39,5
40,9
Ibland
27,0
33,3
31,8
Sällan
3,2
1,2
9,1
Aldrig
0,8
1,2
Vet inte
5,6
13,6
13,6
______________________________________________________________
N=
126
81
22
______________________________________________________________
Tabell: 88b
Socialsekreterare
Ospecifika metoder/arbetssätt i klientarbetet. Fördelning efter
socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga
svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Ospecifika metoder
rad
______________________________________________________________
Alltid
8,6
13,9
5,6
För det mesta
54,3
30,6
38,9
Ibland
27,2
36,1
33,3
Sällan
3,7
2,8
5,6
Aldrig
2,8
Vet inte
6,2
13,9
16,7
______________________________________________________________
N=
81
36
18
______________________________________________________________
42
Relation till klienten
BÄRANDE/BETYDELSEFULLA RELATIONER TILL
KLIENTERNA
Fråga: Har du i din nuvarande arbetssituation möjligheter att etablera
bärande/betydelsefulla relationer till klienterna?
Tabell: 91a
Bärande/betydelsefulla relationer till klienterna. Fördelning efter
socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Möjlighet att etablera
Specialise- Blandform Integrerad
bärande/betydelsefulla
rad
relationer till klienterna
______________________________________________________________
Ja, alltid
5,4
10,0
31,8 ***
Ja, för det mesta
36,4
52,5
68,2
Ibland
33,3
22,5
Nej, sällan
14,7
5,0
Nej, aldrig
2,3
3,8
Vet inte
7,8
6,3
______________________________________________________________
N=
129
80
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
6 celler (33,3%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,57.
Tabell: 91b
Socialsekreterare
Bärande/betydelsefulla relationer till klienterna. Fördelning efter
socialtjänstens organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Möjlighet att etablera
Specialise- Blandform Integrerad
bärande/betydelsefulla
rad
relationer till klienterna
______________________________________________________________
Ja, alltid
1,2
11,1
27,8 ***
Ja, för det mesta
37,8
47,2
72,2
Ibland
45,1
33,3
Nej, sällan
9,8
5,6
Nej, aldrig
1,2
2,8
Vet inte
4,9
______________________________________________________________
N=
82
36
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
10 celler (55,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,26.
43
Klienteffekter och resultat
KLIENTKONTAKTENS/ÄRENDETS SLUT – VET MAN
DÅ ATT ETT BRA RESULTAT UPPNÅTTS
Fråga: När din kontakt med klienten avslutas (= ärendet avslutas), vet du då
ATT ett bra resultat har uppnåtts?
Tabell: 94a
Vetskap om bra resultat. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Vetskap om bra resultat
rad
______________________________________________________________
Ja, alltid
1,2
- **
Ja, för det mesta
24,8
42,0
63,6
Ibland
56,8
44,4
27,3
Nej, sällan
7,2
4,9
Nej, aldrig
1,2
Vet inte
11,2
6,2
9,1
______________________________________________________________
N=
125
81
22
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
9 celler (50,0%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,10.
Tabell: 94b
Socialsekreterare
Vetskap om bra resultat. Fördelning efter socialtjänstens
organisationsform. (Andelar i procent av samtliga svarande.)
______________________________________________________________
Specialise- Blandform Integrerad
Vetskap om bra resultat
rad
______________________________________________________________
Ja, alltid
2,8
***
Ja, för det mesta
19,0
36,1
66,7
Ibland
60,8
41,7
27,8
Nej, sällan
10,1
11,1
Nej, aldrig
2,8
Vet inte
10,1
5,6
5,6
______________________________________________________________
N=
79
36
18
______________________________________________________________
Signifikans: *** = 0,01, ** = 0,05, * =0,10
10 celler (55,6%) har förväntad frekvens lägre än 5. Det lägsta förväntade värdet är 0,14.
44
Litteratur
Bergmark, Åke & Lundström, Tommy (1998) Metoder i socialt arbete: om insatser och arbetssätt i
socialtjänstens individ- och familjeomsorg, Socialvetenskaplig tidskrift, 1998:4, 291-314.
Bernler, Gunnar, & Johnsson, Lisbeth (2001) Teori för psykosocialt arbete, Stockholm: Natur och
Kultur.
Bergmark, Åke (1998) Nyckelbegrepp i socialt arbete, Lund: Studentlitteratur.
Blom, Björn (2004) Specialization in social work practice – effects on interventions in the personal
social services. Journal of Social Work, 4:1, 25-46.
Blom, Björn (2001) The personal social services in a Swedish quasi-market context, Policy & Politics,
1, pp. 29–42.
Blom, Björn & Morén, Stefan (2007) Insatser och resultat i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
DiMaggio, Paul J. & Powell, Walter W. (1991) The ironcage revisited: Institutional isomorphism and
collective rationality in organizational fields, In Walter W. Powell & Paul J. DiMaggio (eds.), The new
institutionalism in organizational analysis, Chicago: The University of Chicago Press.
Doel, Mark (1997) Social Work Practice Revisited: Generalist and Specialist Practice. Occasional
Monograph, Faculty of Health and Community Care, University of Central England in Birmingham.
Eriksson, Bodil (1995) Från omsorg till förändringsarbete: en analys av villkor för stödgruppsarbete,
(avhandling för doktorsexamen, Stockholms universitet).
Hjern, Benny (2000)Välfärdsstatens institutioner och de multipla behovsmänniskorna. Opublicerat
manuskript, Statsvetenskapliga institutionen, Jönköpings universitet.
Kokkin, Judy (1998) Profesjonelt sosialt arbeid, Oslo: Tano Aschehoug.
Lundström, Tommy (1994) Vad har det blivit av barnavården?, i Ulla Pettersson, (Red.). (1994)
Socialtjänstens klientarbete. Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, Ulla (Red.). (1994) Socialtjänstens klientarbete, Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål (1998) Sociologiskt perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Thomas, Martin, & Pierson, John (eds.) (1995) Dictionary of Social Work. London: Collins
Educational.
Wolk, James L. & Wertheimer, Mindy R. (1999) Generalist practice vs. case management: An
accreditation contradiction, Journal of Social Work Education, 35:1, 101-114.
45