Internet fungerar enligt klient/server modellen. Det innebär att vissa datorer utför tjänster åt andra datorer. En klientdator ger uppdrag åt en serverdator, som sedan fullföljer (eller vägrar fullfölja) dessa uppdrag. I servrarna finns alltså de olika webbplatser som vi alla kan nå via våra klientdatorers webbläsare.
Alla servrar har givetvis inte direktkontakt med varandra och därför måste trafiken ledas rätt. Detta kan göras med hjälp av en router, som enbart leder trafiken vidare, eller en switch som aktivt styr vart trafiken ska dirigeras.
Alla datorer som är anslutna till Internet måste ha en unik adress annars kan de inte hitta varandra. Dessa så kallade IP-adresser (eller IP-nummer) består av en sifferkombination som ofta är svår att komma ihåg och därför finns till vår hjälp DNS-servrar. De har till uppgift att "komma ihåg" vilken IP-adress som hör till ett visst domännamn och översätter således den adress vi skriver in till rätt nummer på rätt server.
När datorerna väl hittat varandra på Internet måste de också kommunicera med varandra för att ett utbyte ska vara möjligt. Det språk som datorerna använder kallas protokoll och består av ett regelverk för hur data ska sändas och tas emot så att det blir begripligt för alla inblandade datorer.
De viktigaste protokollen är IP (Internet Protocol) och TCP (Transmission Control Protocol). De ser till att den data som ska överföra förpackas i lämpliga paket och kontrollerar sedan att överföring och leverans av data sker korrekt och att inget försvinner längs med vägen.
När vi pratar om ”digitalt” i vardagstal är det detsamma som bitar. Det är den minsta informationsbärande enheten vid datorkommunikation. En bit är antingen en etta eller en nolla. En nolla är ”av” och en etta är ”på”. Jämför t.ex. digital-TV med analog-TV. All datorkommunikation består således av ettor och nollor.
En byte består av åtta bitar och är ett mått på binärt minne. En byte består av 8 bitar, vilket motsvarar värden mellan 0 och 255 i vårt decimala talsystem. T.ex. är en Kilobyte (KB) detsamma som 1024 bytes, eller 8192 bitar.
En identifiering av en logisk förbindelse. Porten kan liknas vid en dörr som bara vissa program har tillgång till. Anrop till webbservern görs exempelvis normalt på port 80 medan e-post-anrop normalt sker på port 25. Anrop till en FTP-server sker vanligtvis på port 21.