albinracing

Knutstorp 24-26 april 2009

Jaha så var äntligen årets premiär avklarad.

Det hela startade från Hedemora torsdag morgon 23 april. Stefan Wemmenlöv en MC tokig entusiast som följde med som mek och chaffis dök upp lite före kl 9 på morgonen och en stund senare dök även Micke Gustavsson från Falun upp med en buss fullastad med en Supermono hoj och massor av prylar.
Det blev ett sjå att stuva allt på släpet men med hjälp av skohorn och ytorna inne husbilen så fanns till sist både herr Albin och Mickes TigCraft Yamaha inbaxade. Vi lämnade Hedemora vid 9,45 och en lång tur till Knutstorp startade. En snabbvisit hos KTM i Örebro för byte av depåtält blev nästa stopp, sedan lunch i Ödeshög på en E4 sylta. Kalevi Brandhed nyfrälst Supermono förare med Lena anslöt där och vi slog följe söderut för att anlända till Knutstorp Ring ca 18.30

Fredag morgon efter en depåfrukost kryper det i kroppen och herr Albin står och frustar i depåtältet nu vill vi ut på friträning dags att vädra gjutjärnet från 1943 och se vad operationerna i dess inre gett.

 Nja börjar så snällt rulla runt för att känna mig för och höjer så sakta farten, då börjar fanstyget gå dåligt, blir trög och protesterar på alla sätt jag far in i depån och kollar tändningen som inte står som jag vill gör en snabbjustering och drar iväg men den går så dålig på utfarten att jag snällt får rulla tillbaka och avbryta träningen. Det visar sig att tändningen står helt fel och jag fattar inte varför, efter justering så går motorn bra och vi inväntar eftermiddagens tidskval.

Kvalet börjar hyggligt och jag börjar så sakta få gång på det egna fläsket och gjutjärnet mellan benen, då börjar herr Albin trilskas igen på 5e varvet så det blir bara att rulla in i depån men jag har i alla fall fått tillräckligt med varv så jag får starta i lördagens race fast väldigt långt bak.

Det visar sig att plattan till tändgivaren vridit sig igen så här krävs åtgärder. Stefan slipar in konan med carborundum och lägger på ett par droppar Loctite och drar fast så hårt han orkar.

Lördag klar för start. Jodå herr Albin sköter sig heatet igenom enda kruxet är att treans växel vill hoppa ur tätt som oftast så jag får slå av och gräva djupt med högerdojan för att hitta rätt. Ganska nöjd ändå att motorn gått skapligt även om den inte är så vass som jag vill men dit når man väl aldrig men det kändes som att jag äntligen fick träna lite. Provar att justera om växellägena inför söndagen.

Söndag morgon får vi faktiskt en friträning och jag bestämmer mig för att testa att köra bara på trean och fyran, det är ju ändå bara en hårnålskurva som kräver tvåan och det är efter uppväxlingen där som problemen kommer. Jag låter jawakopplingen hjälpa mig  runt hårnålen och det rullar på bra så nu är taktiken klar inför racet.

Race 2 söndag. Jag står i näst sista ledet och får till en bra start så jag kan plocka fem -sex förare in i första kurvan det jävliga är ju att dom snabbt plockar tillbaka så for det blir en raka. Jag kommer så småningom ikapp Christer Watz på sin Husqvarna V twin och lyckas köra om honom men på rakorna går den gamla skönheten som ett spjut så det blir varv efter varv ett jobb att ta in på honom i kurvorna, han klår mig knappt men det är en njutning att ligga bakom den hojen när den sträcker ut på rakan och höra det grymma ljudet jag njuter hela tiden, detta är örongodis "Mums".

26 mars 2009
Förarporträttet Christer Watz     

Christer föddes 1948 i Linköping men bor sedan 11 år i Motala där han jobbat som museichef på Motala Motormuseum fram till sommaren 2008. Christer sade i somras upp sig och hankar sig numera fram med diverse jobb. Han har ett förflutet som bilmek och lärare i fordonsteknik. Men det som dom flesta mest känner till om Christer är hans enorma kunnande om gamla Husqvarnor och då speciellt dom gamla tävlingsmaskinerna samt han smakfulla sätt att renovera dom på.

Sedan dess har han varit synlig på dom flesta racen och träffarna då alltid på någon Husqvarna racer och till allas njutning i somras på den grymt snygga Husqvarna

V-twin från 1935. Den cykeln tävlade Martin Strömberg på internationellt 1936 som fabriksförare sedan försvann cykeln från Sverige och dök så småningom upp igen 1968 i Schweiz då i ägo av Mr Taveri som var far till Luigi Taveri som var framgångsrik i TT på 50 talet. Husqvarna köpte tillbaka cykeln och gav Christer som ansågs vara en talangfull mekaniker i uppdrag att renovera den 1969. 1970 så var cykeln återigen synlig på bana i en uppvisning. Christer säger att renoveringen pågår fortfarande och det är ju glädjande för oss övriga som får njuta av skönheten och ljudet från denna unika racer samt att hans avtal med Husqvarna museet gör det möjligt att lufta cykeln i rätt miljö.

Nu har det handlat mycket om V-twinen men en sån entusiast som Christer har ju naturligtvis en massa andra Husqvarnor i sin ägo, han äger dessutom en ganska unik 4-cylindrig Indian 1938 som han tagit över efter sin far.

Någon karriär som tävlingsförare har han ingen, men har motionerat en del i endurospåren och på crossbanorna

Christer äter helst husmanskost och favoriten är paltbröd med fläsk.

Och hans läsvanor är inte helt överraskande facklitteratur inom MC och teknik.

När det gäller musik är det dragspel som gäller.

Om det blir någon tid över från allt skruvande tar han gärna en promenad i skogen för att plocka svamp och så skriver han lite i diverse motortidningar.

Kan nämnas att han besitter mycket gamla ritningar av gamla Husqvarna racers så om någon behöver veta något om dessa maskiner så är Christer den rätte att fråga.

20 april 2009
Motorbygge höstjobb 2008

Efter att börjat lära mig bromsa hyfsat sent och börjat trycka ner hojen i krökarna så har jag insett att det behövs lite mer knuff ut på rakorna också. Det kändes lite snopet när man jobbat sig ikapp och förbi en del förare för att sedan bli frånåkt på alla rakor.

Sagt och gjort. Jag har ett till motorämne som började snidas till under höstkanten.

Vad kan men då göra åt en ALBIN motor från -43 som har en slaglängd som når till himlen (101mm) och ett vevparti på hela 14 kg.
 

Efter diverse tips från ALBIN kollegor så hade jag en idé om hur jag skulle gå till väga. Jag har till min hjälp haft två pojkar från Långshyttan, Rolf Granlund som efter många års trimmande och körande på gammal hoj vet allt om toleranser och vad som ger effekt. Sven-Erik Johansson som har en utmärkt mekanisk verkstad och ett gediget yrkeskunnande samt en noggrannhet som jag bara kan drömma om i egenskap av vebodtrimmare han är dessutom stor Ducati fantast

1. Vevpartiet. 

Eftersom jag inte har för avsikt att förändra slaglängden så var det bekymret ur världen. Men däremot den gigantiska vikten på vevskivorna måste åtgärdas.

Dom har lättats 4 kg så det återstår fortfarande en hel del massa som skall dras runt.

Då originalstaken har visat sig för klen om man lyckas höja varvtalet så måste ju den också bytas. Nu sitter det en kraftigare stake från en HD i samt lager och tapp från Jawa speedway som Bjuven modifierade och en ny lagerbana har tillverkats och härdats av BSM i Borlänge.

Alltihop har pressats ihop och riktats och balanserats efter alla konstens regler i Långshyttan av Roffe, Sven-Erik och sista handen har lagts av Johan Liljegren som trimmar GP motorer för Speedway men var nyfiken på lite genuin ALBIN teknik.

2. Kolv/Cylinder  

Att hitta en så spinkig som 79mm kolv med högkomp löste sig hyfsat efter att jag snokat i BAS motors utbud. Valet föll på en BSA Viktor kolv som var ganska lätt och hade en hög topp samt urfräsningar för ventiler.

Cylindern honades till rätt kolvspel 15/100 mm. Eftersom staken är ca 1mm kortare och kolven 4,5 mm lägre så har cylindern svarvats ned 5,5 mm och den översta kylflänsen försvann.

3. Kamaxel

En originalkam har modifierats av Bror Boll Säffle. Han svetsade helt enkelt på kammen med något hårt material och slipade om den så att öppningstiderna blev längre och något högre lyfthöjd, den är inte vacker men fungerade problemfritt hela fjolårssäsongen då jag körde med den i min standardmotor.

3 Topplock

Jag har inte gjort något åt toppen ännu så den får väl hänga med i originalskick under 2009 men det känns alltid bra att ha något att skylla på om jag fortfarande inte hänger med, så den får jag väl ta i tu med nästa höst.

Nu återstår att se om mina idéer funkar i praktiken också  premiären i Knutstorp närmar sig   

Info om klass 1 <48

Vad är klass 1?

Classic racing med riktigt gamla motorcyklar är det roligaste man kan hålla på med, i alla fall tycker vi som kör att det är så. I den här klassen är de flesta motorcyklarna från 1930- och 1940-talet och går fortare än någonsin. Du som inte har sett tävlingar i verkligheten tror kanske att det är någon slags uppvisning av gamla motorcyklar där förarna glatt vinkar till publiken när de i maklig takt puttrar förbi. Så är det inte.

Här trimmas det, fixas med däck och väghållning, det diskuteras spårval och körställning.  Kort sagt så handlar det om racing på allvar, att försöka vinna, att försöka slå sitt personbästa, se till att man slår kompisen eller åtminstone komma i mål med motorn i ett stycke. Alla hittar vi någon utmaning. Mellan tävlingarna är vi alla i klassen bästa kompisar, du kan alltid låna nåt du glömt, få ett handtag eller ett tips. Men när du står där vid starten och ser skylten 30 sekunder, pulsen går upp, du lägger i startväxeln, då...

Kravet på 7 tums bromsar gör klassen extra spännande. (Garanterat låsningsfritt!)

Vad är det för slags hojar?

Under de senaste åren har klassen dominerats av hojar från 1940- talet men en del är äldre. De flesta är 500cc stånkor men det förekommer även andra motorer. Exempel på cyklar är AJS, Ariel, BMW, BSA B31 och B33, Matchless, Monark Albin, Norton och Triumph.

Vilka är det som kör?

Du kanske tror att det är bara är gamla gubbar som kör sådana här hojar och visst har en del av oss kommit upp vad som kan sägas vara en mogen ålder. Mogen och mogen förresten, en speaker sa en gång att ingen av förarna blir äldre än 19 år i den här klassen!? Faktum är att det finns förare som är i 20 årsåldern och några av förarna är tjejer.

Hur fort kör ni med dessa gamla järn?

Medelhastigheten är runt 100 km/h på de flesta banorna och många kommer upp runt 140 i toppfart, de snabbaste kanske i 170 km/h.  Med tveksam väghållning, stel bakram och 7 tums bromsar blir det en fartupplevelse som håller i sig långt in på natten!

Finns det reservdelar?

Många av oss som kör är intresserade av att själv preparera våra cyklar och är kanske inte så beroende av tillgången på reserv-delar. Det som fattas får man tillverka eller bygga om från någon annan MC. Jag har själv erfarenhet av BSA B33 och det är en mycket lämplig MC för "nybörjaren" då det mesta finns att köpa över disk. Den har dessutom visat sig vara mycket konkurrenskraftig. Rolf Granlund har dominerat klassen med en sådan under många år och Börje Ivarrsen blev årets rookie 2006 på BSA med B33:ans motor. Erfarenheten visar dock att det inte räcker att ha en snabb hoj, du måste kunna köra också. Konkurrensen är stenhård!

Vilka regler gäller för hojarna?

Maskinreglementet slår fast vad som gäller för den här klassen och generellt kan man säga att motorcykeln ska vara uppbyggd och ha ett utseende så att den skulle ha gått att tävla med från den tiden. Den ska vara i ett racemässigt utförande. Det är tillåtet att sätta i en främmande motor och låda i en annan ram. Teleskopframgaffel får bara användas om det fanns som original. Du får trimma motorn och preparera växellådan hur mycket du vill. Dock ska motor och låda har orginalutseende och om du ökar borret måste du minska slaget så slagvolymen är densamma. Naturligtvis går det bra att borra för vanlig överdimension.

Vad ska jag tänka på om jag vill bygga en hoj?

Innan du bygger din motorcykel måste du läsa igenom maskin-reglementet noga och om du är det minsta osäker ska du lyssna med maskinkommittén. När din hoj är färdig skickar du in 2 foton med ifylld ansökan och eftersom du gjort allt rätt så har du ett maskinkort i brevlådan några veckor senare. Maskinkortet är en förutsättning för att få tävla.

Är det dyrt att köra i klass 1

Klass 1 är en billig klass där du har möjlighet att komma över delar på marknad och liknande ställen. Det är möjligt att plocka ihop en hoj för 10 000:- om du handlar rätt och är händig. En färdig cykel med pallplatspotential kan man se i annonser för runt 25-35 000:-  Vi använder moderna hjälmar och ställ. Säkerheten går före det tidstypiska när det gäller klädsel. Snåla inte med din egen säkerhet!

Vilka regler gäller för förarna?

Du behöver en förarlicens och har du fyllt 55 år måste du ha ett godkänt läkarintyg. Kurser ordnas varje år till en låg kostnad av MCHK-racing.

Vill du veta mer om Klass 1 <1948,
Maskiner tillverkade före 1948

Vill du ställa frågor om klassen ska du vända dig till vår klass-representant Rolf Granlund. Rolf är den mest rutinerade föraren i klassen och har också den bäst preparerade motorcykeln.

Rolf svarar gärna på dina frågor på telefon 0225-60020. På klingande dalmål berättar han för dig om finessen om att ha ett vevparti som "hupper".

Vill du veta mer om regler för maskiner och förare?

Då ska du besöka vår hemsida www.mchk-racing.org och läsa "maskinreglemente" och "förarutbildning"

Till sist!

Vore det roligt om dessa rader inspirerat dig oavsett om du redan kör eller om du vill börja. Du får gärna komplettera den här sidan med bilder eller text. Hör av dig till mig på [email protected] eller på 070-663 52 34.