En stjärna tänds

I en kristen församling i den tyska staden Herrnhut började man redan på 1800-talet tillverka inifrån upplysta pappersstjärnor för adventshögtiderna. En bokhandlare tog upp idén och började masstillverka stjärnor för försäljning. 1912 lär den första stjärnan ha kommit till Sverige via en invandrad tyska som fått den i lysningspresent. Man plockade ihop stjärnan genom att fästa ihop de många olikfärgade taggarna i varandra. Eftersom den var omfångsrik hade man den i taket istället för i fönstret.

Julpyssel

Att varje år sätta ihop en tysk herrnhut-stjärna är en riktig ritual. Med pappersklämmor fäster man ihop de olika långa taggarna i varandra enligt en viss ordning. Ursprungligen fäste man taggarna i en stålställning, men när man började masstillverka stjärnan för kommersiell försäljning och även export blev det smidigare att ta bort stålställningen och förpacka enbart taggarna i en kartong. Innan elektriciteten fanns hängde man stjärnan över en liten olje- eller fotogenlampa.

En klassisk orange stjärna

På 40-talet började den orange pappersstjärnan tillverkas och säljas i Sverige. Det var H&M:s grundare Erling Persson som kom på idén med en platt, smidig stjärna som gick att fälla ihop. Den blev så vanlig att man kallade den "proletärstjärnan". Just den här fick jag av ett gammalt par jag kände som barn. Den lyste under andra världskriget i deras gamla röda hus på Uppsalaslätten. Så småningom ersattes den av en nyare stjärna i metall med små hål. Den här "proletärstjärnan" är både knölig och och lagad men det milda varma skenet är detsamma! Enligt många är detta den klassiska julstjärnan med den rätta barndomsstämningen.

Sprakande plaststjärna

Liten vit stjärna i plast från Osram, lustig i sin lite fyrkantiga form. Kanske inspirerad av julgranens toppstjärna? 50-60-tal.

Stjärnan blid

Pappersstjärnor finns det just nu massor av, i alla färger, former och storlekar, med olika många taggar. Just den här stiliga, djupröda lyser i ett fönster i Uppsala.

Plåtigt stämningsljus

Stjärnan, troligen formgiven av Carl-Arne Breger, ser ut att vara urklippt med plåtsax. I rundeln i mitten är hål utstansade som det lyser vackert genom. 60-tal?

Hemsydd

En riktig "tantstjärna" sydd som en lampskärm. Just den här är gul men de i djupröd sammet är verkligt mysiga!

Gediget och rustikt

Stjärnor i halm kan varieras mycket, men just den här är klassisk.

Orientalisk stjärna

På 90-talet dök de orientaliska stjärnorna upp, ofta stora, i tillsynes oändligt många variationer. En del av dem påminner om genomlysta kyrkfönster, andra är mera dunkla. De här kan nästan hänga uppe året om - de liknar just inte juldekorationer. Trots de invecklade mönstren är själva stjärnans form väldigt tydlig och enkel med sina fem taggar. De första tyskimporterade stjärnorna som såldes i Sverige lär ha sett ut så.

Metall med tindrande hålmönster

De här metallstjärnorna tindrar särskilt vackert! Just den här är köpt på 70-talet. Numera har de fler taggar och olika former, och de finns i rött, koppar, mässing och frostigt vitt.

Runda elljusstakar

Elljusstaken uppfanns på 30-talet av en lagerarbetare på Osram, som tyckte de traditionella ljusstakarna var för brandfarliga. Idén snoddes helt fräckt av en annan medarbetare på företaget som helt tog åt sig äran av denna försäljningssuccé. Här har man gjort om den omtyckta ljusstaken till stjärnor. Troligtvis är de från 60-talet. När man går förbi utanför fönstret ser de mest ut som en ring av sju ljusprickar. Den fina designen uppskattar bara vi som sitter inne och myser.

Glas och mässing

Taggarna liknar istappar på denna lilla stjärna, som passar så fint ihop med nylongardiner.

Tindra Kristall

De populära orange stjärnorna som spreds i Sverige på 40-talet hette Tindra kristall och ska ha designats av formgivaren Ralph Lysell, som bland annat är känd för sin Kobra-telefon. Många mörkrädda barn har tröstats av den när krigsvintrarna var mörklagda och stearinljusen ransonerade.

Rustik näverstjärna

Stjärnan av flätad näver lyser mycket stämningsfullt trots att den är lite klumpig och grov.

Persiennljus

Vit pappersstjärna från 70-talet med mitt av guldpapper. Den här modellen fanns i flera färger: rött, blått, guld, vitt. Nu ser man den sällan. Pappersstjärnorna håller inte hur många jular som helst.

Sparsmakad plexistjärna

På nittiotaler dök de här extremt minimalistiska stjärnorna upp: en liten lysdiod i en glasklar plexiglasstjärna. Nästan osynlig...

Rotting och ljusslinga

Också ett nittiotalsminne: en massa hoptrasslad rotting, kanske inspirerat av den stora trädgårdstrenden? Inne i trasslet finns en ljusslinga inflätad.

Murrig trästjärna från 70-talet

De här träslöjdsstjärnorna från hemslöjden spred julstämning i mexitegelvillorna i min barndoms samhälle. De flesta lite odistinkta i formen, mer som solar än stjärnor. En solsymbol för midvintersolståndet? Många gånger har det jordnära materialet bestämt den lite klumpiga formen - långt från 40-talets svävande, himmelska betlehemsstjärna. Just den här från Bo Svensk Hemslöjd har en glasprisma i centrum - på ena sidan en grön, på den andra en gul.

Förortsfönster

"I Stockholm befinnes adventsstjärnan ha haft sin största användning i förorterna och i de nya stadsdelarna och mindre inne i själva staden, antagligen beroende på att det är i ytterområdena, som de yngre generationerna dominera. Det är de som mest intressera sig för dylika uppslag."
Källa: Sigurd Erixon "Moderna festseder", Saga och sed 1955

Foto från en kvällspromenad i Årsta utanför Stockholm - eller var det Högdalen, Huddinge eller Hägersten?

Sparad från 50-talet

"Adventsstjärnan utgöres av en stor pappstjärna, c:a 30-50 cm, antingen av platt typ med långa taggar i sidled som en sjöstjärna eller med ett något större antal taggar åt alla håll. Den platta typen, som synes ha varit vanligast, har merendels anbragts i ett fönster, medan den andra typen måst upphängas på annat sätt inomhus. Dessa stjärnor har varit konstruerade så att de skulle ekläreras med hjälp av en elektrisk glödlampa, vars strömförande ledning därvid kom att fungera som upphängningsanordning. Det var alltså helt enkelt en stjärnformad lampskärm."

Källa: Rehnberg "Ljusen på gravarna" , Nordiska Museet

Det hemlighetsfulla skenet

"Det betraktades av många som banalt och lite 'declassé' att ha en adventsstjärna i fönstret. Motiveringen till denna attityd är i regel att stjärnorna finnas i nästan vartenda fönster och att de hänga uppe alldeles för länge."

Källa: Brita Egardt "Adventsstjärnan. Ett herrnhutiskt bruk som blev svensk folksed." Rig 1959. Nordiska Museet

Fin till stringhyllan

Lampskärmsställning lindad med linnegarn. På avstånd ser man inte ens att det ska föreställa en stjärna - den gör sig klart bäst inifrån. Stringhyllor och teakmöbler matchar bra.

Pappersstjärnor

Den vanliga orange pappersstjärnan med sina sju uddar - tre långa och fyra korta - tillverkades i en massa olika varianter. Den blå har gulnat med åren och tänder man den så lyser den i något slags beige färg...

Den präktiga halmstjärnan

Den orange pappersstjärnan, lite försmädligt döpt till "proletärstjärnan", var inte så rumsren. Den var alldeles för banal. När även andra än proletärer ville ha en vacker stjärna i fönstret började man ta upp gamla svenska hantverkstraditioner och tillverka stjärnor i halm, spån och näver. Hemslöjdens stämningsfulla stjärnor passade bra ihop med malmstenmöblerna, ett sammanhang där en pappstjärna verkade ogedigen.

Mera sol än stjärna

Vacker hopfällbar stjärna från 60-70-talet av guldpapper.

Den vita arkitektstjärnan

På nittiotalet dök den gigantiska, vita och mycket eleganta adventsstjärnan upp. På arkitektkontoret Tom Rantil tillverkades den för hand och hålen i de långa taggarna gjordes med hålslagsapparat. Det här var en stilren stjärna för vackra Östermalmsvåningar. Snart efterapades den och spred sitt vintervita sken överallt medan vi gick mot millennieskiftet. Med åren har den dock gulnat en hel del...

Kvällen före första advent

Min favoritkväll på året, då jag måste ut och titta på hur det vinglas på stegar och trasslas med lampsladdar. Många svenskar deltar i denna hemliga glada sammansvärjning då stjärnan skall upp - den mystiska signalen!