Del I En artikel om Tors arbete på skolan.  

Del II En artikel om han arbete efter skolan. 

Del III Om skolan och utbildningen.

 

 

 

Tor Ek är fil kand i murhantverk. Han gick ut murarlinjen på hantverksskolan Dacapo i Mariestad i våras. När han åkte hem till Malmö efter tre års studier hade han med sig en egen uppfinning i bagaget. Det är den han nu, vid sidan om anställningen som murare, håller på att introducera på marknaden – och intresset är stort.

 

 

Del I

 

 

Tor har konstruerat en värmevägg. Den kan lagra värme från en vedeldad spis. I själva verket har han hittat lösningen på ett besvärande problem när det gäller spisar och kaminer – svårigheten att hålla ett jämnt klimat. Alla vet hur skönt det är att lägga in en brasa, men hur snabbt blir det inte för varmt i rummet, man måste öppna ett fönster. Eller också samlas den sköna värmen uppe i taket och fötterna är fortsatt kalla. Det var detta dilemma som väckte Tors experimentlust.

Eleverna på Dacapos Bygghantverksprogram uppmuntras att ha ett medvetet förhållande till sina material. Skolan tillhör Institutionen för kulturvård vid Göteborgs Universitet och har ett kulturhistoriskt och ekologiskt perspektiv, vilket själva namnet Dacapo syftar på. Naturligtvis är grundkunskaperna i hantverket basen. Men när man besöker skolan och tittar in i huset där murareleverna har murat övningsväggar blir man överraskad. Här finns något extra utöver vanliga munkförband och släta fogar. Här finns murade valv som är fantasifullt framvuxna i gult och rött tegel, här finns väggar som är geometriskt smyckade med blinderingar och utkragningar. Det är i detta hus Tors värmevägg kom till.

I delkursen ”Spis och ugnar” under andra året, får studenterna kontakt med eldning i olika former. Under den kursen satte Tor bland annat upp en kakelugn. Kakelugnen lagrar värme. Det var här idén väcktes. Han började fundera på om det gick att utveckla den traditionella kakelugnens princip och hitta lösningar anpassade till dagens småhus.

Tors examensarbete bestod alltså av en serie praktiska försök för att skapa ett system där spis, luft och lager samverkar optimalt. Principen är en skalvägg med luftspalt och en integrerad spis som värmer luften i ett slutet system. I stället för rökgas, som i kakelugnen, ville han testa ren luft som medium för att skona tegel och fogar.

En villa på 160 kvadratmeter har en elementyta på 8-10 kvadratmeter tänkte han, så han murade en vägg som var fyra meter lång och två meter hög. Tanken var att den skulle stråla värme från båda sidor och placeras centralt i ett småhus – som ett stort element. Väggen var uppbyggd som ett skal och i mellanrummet lade han in ett horisontellt skiljeplan med öppningar för att få luften att självcirkulera. Sedan började han elda.

Först var resultaten nedslående. Varför blev inte hela väggen varm? Varför cirkulerade inte luften bättre? Så här i efterhand konstaterar Tor att han varken skulle ha kommit på idén eller lyckats lösa problemen som uppstod på vägen om han inte gått på skolan. Där fanns den tid som man behöver för att experimentera och där fanns lärare som var intresserade och engagerade. Idén att skapa en värmevägg utvecklades i samråd med handledaren Jonny Eriksson. Han delade Tors nyfikenhet och han hör fortfarande av sig och frågar hur det går med väggen.

Efter flera försök med olika eldningsperioder och olika mängd vedinlägg kom till sist genombrottet. Spisen hade helt enkelt inte kapacitet att värma hela väggen. Han rev ner en och en halv meter och det hjälpte. Han lyckades även få fart på självcirkulationen genom att ändra på skiljeplanet. Hela processen finns dokumenterad i Tor Eks examensrapport.

Tor uppförde sin provvägg i murarnas kalla övningshus. Trots att förhållandena inte går att jämföra med en välisolerad småhusmiljö tycker han ändå att resultatet är övertygande. Det tog sex timmar att få väggen mättad på värme, temperaturen låg mellan 30 och 40 grader. Temperaturen kunde hållas på jämn nivå genom tillskott av en brasa morgon och kväll. Tor betonar att han gått in i sin forskning med hantverkarens ögon, för att se vad som händer i praktiken. Det är hans väg att söka kunskap. Nu återstår en sak – att styrka resultaten. Marknaden väntar.

 

KARIN ASKBERGER

071217

 

 

Bildtext:

Tor Ek proveldar sin värmevägg på skolan. Sten och spis är övningsmaterial. 

 

Ritningar som illustrerar Tors värmevägg och ingår i examensrapporten.

 

 

Del II

 

 

Vad hände efter utbildningen på Dacapo? Tor Ek fick jobb direkt. Han blev kontaktad av en arkitekt- och byggfirma som hade sett en artikel om honom och hans värmevägg i Sydsvenska Dagbladet. På dagarna arbetar han alltså nu som bygghantverkare med restaureringar och nybyggnation och på övrig tid försöker han få fart på sin nystartade firma, Tor Ek mur och kulturvård. Han har en ettårsplan. Nästa höst, då kaminsäsongen börjar, ska ”TEK Värmevägg” finnas på marknaden. 

- Just nu håller jag på att organisera upp det hela. Jag är på spaning efter lämpliga samarbetspartners och leverantörer av spisar och tegel. Jag vill inte förhasta mig.

I klartext har han bett en av de stora kamintillverkarna att sponsra honom med en spis. Han undersöker även om det finns statliga medel att söka för utveckling av miljövänlig energiteknik. Bara att skydda varumärket kostar flera tusen. Egentligen hade Tor planerat att ha en referensvägg klar innan årets slut, men allt har tagit längre tid än han räknat med. Ett avtal finns om att få mura upp en visningsvägg i en privat villa. Först när han fått pröva sitt system i en autentisk miljö känner han att han kan gå vidare. Ambitionen är att styrka resultaten i examensarbetet.

- Jag måste styrka att värmeväggen fungerar, både för min egen skull och för tron på själva produkten.

Tidningsartikeln var ett lyft. Det finns ett enormt sug på marknaden efter miljövänliga energilösningar vid nybyggnation. Både småhustillverkare och enskilda hörde av sig. Tor skulle i princip kunna börja mura värmeväggar till kunder redan nu.

Är du inte orolig att någon stjäl idén innan du kommer igång själv?

- Nej, det är ett stort steg mellan idé och verkställande. Det har tagit mig ett och ett halvt år att utveckla väggen. Jag har läst och pluggat och praktiskt prövat mig fram. Kamintillverkarna har större intresse av ett samarbete.

Att marknadsföra sig själv är inte så lätt. Till den som vill lansera en egen ny produkt säger han att det gäller att ta sin plats. Att visa upp att man är först. Kunderna väljer hellre den som kommit på produkten än den som eventuellt har härmat. 

 

Tor Ek är 27 år. Innan Dacapo hade han jobbat inom byggbranschen i flera år och han hade sannolikt haft jobb i dag även utan utbildningen.

Är det någon skillnad?

- Ja. Det är egentligen inte så glamoröst för en själv att mura en vägg, men när man har mer kunskaper i yrket känns det roligare. Jag känner också att jag har starkare självförtroende och kan dela med mig en massa idéer till både arkitekterna och hantverkarna.

 Hur ser framtiden ut?

- Kunskaper i byggnadsvård är något som alla yrkesgrupper i byggbranschen borde ha för att kunna ta hand om kulturarvet med omsorg. Det är viktigt för samhället.

 

 

KARIN ASKBERGER

071218

 

 

 

Bygghantverksprogrammet vid Dacapo

 

Tillhör: Institutionen för kulturvård, Göteborgs Universitet

Bygghantverksprogrammet 180 poäng: Yrkesutbildning med hantverksinriktning på trä eller mur

Ansökningsdatum: Senast 15 april

Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet, dvs gymnasiebetyg med svenska B och engelska A samt hantverksskicklighet

Arbetsmarknad: Restaurering, underhåll, reparation, ombyggnad, även nyproduktion 

Godkänd yrkesutbildning: Av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd BYN

 www.conservation.gu.se/utbildning/bygghantverksprogrammet/

 

Anna Östnäs är studierektor vid Institutionen för kulturvård:

- De flesta som söker till bygghantverksprogrammet har gymnasium bakom sig, men vi har slagits för att kunna ge dispens för att inte skrämma bort duktiga folk.

Ansökan skickas direkt till Dacapo. Alla som söker kallas till samtal och arbetsprov. De som söker till murarlinjen får till exempel putsa en vägg och sökande till trälinjen kan få arbeta med yxa. Cirka 40 personer söker bygghantverksprogrammet årligen. 20 antas.

Första utbildningsåret är gemensamt, alla får pröva på mur och trä. Andra året specialiserar man sig. Förutom praktiskt arbete ingår studier i byggnadsundersökning och historia, byggnadsteori, byggnadskonstruktion och materiallära.

Dacapos bygghantverksutbildning är den enda i landet på universitetsnivå. Efter kandidatexamen finns möjlighet att söka vidare till masterutbildning eller forskarutbildning. Avsikten är bland annat att vidga yrket och öka möjligheten för hantverkare att få ledande poster i samhället, förklarar Anna Östnäs.